hsd skrev:
Vad vet jag, men det låter som en saltad räkning
Hur låter en saltad räkning , förklara gärna för jag har alldrig hört någon.
 
En vent firma ringde på dörren och frågade om dom skulle rengöra mitt vent system , skulle inte ta mer än två timmar för en gubbe till en kostnad av 1950 kr efter rot avdrag . Det tycker jag var en ganska saftig timpenning
 
Polos skrev:
Hur låter en saltad räkning , förklara gärna för jag har alldrig hört någon.
En saltad räkning låter ungefär så här "hörru, vi sa ju cirka 15,000 papp, men det tog längre tid så det hamna på 34,000kr .... och jag snackar såklart innan moms"

Så låter en surt saltad räkning :p
 
harry73
Byggis1976 skrev:
Det skulle förvåna mig om en Advokat tyckte det var ok att jobba 160h per månad och precis gå runt med ett löneuttag på 17,000kr/mån.......men vad vet jag. Det kanske finns. Så, ja i de mest extrema fallen har väl inte timpris och lön med varandra att göra...
och det är framföralt för att han vet att ha kan få ett annat jobb som ger bättre lön. Det är alltså arbetsmaknaden som styr
 
Precis, försöker företaget sänka lönen får de kanske inga anställda.

Att höja lönen lockar mer kompetenta anställda, men minskar företagets vinst.

Sänker man timpenningen så minskar man vinsten, höger man timpenningen förlorar man kunder.

Så skillnaden mellan timpenningen och lönen är ju i princip måttet på hur lönsam verksamheten är. Att det diffar mellan olika brancher handlar ju enbart om skillnader i tillgång och efterfrågan (till tjänsten OCH kompetenta anställda).

Måste man höja timpenningen för att kunna täcka upp lönekostnaderna så är ju det antagligen tecken på att man har en dålig affärsidé (t.ex. att den inte är tillräckligt unik så det är hög konkurrens) eller att verksamheten drivs på ett dåligt sätt (inkompetent ledning).

(Men det kan ju finnas andra anledningar till att höja timpenningen.)
 
Konsultarvoden styrs ju självklart även efter tillgång på konsulter / tillgängliga anställda på kundbolaget. Så efterfrågan på arbetsmarknaden och efterfrågan på projektmarknaden går hand i hand
 
Ja, det var därför jag skrev den avslutande parentesen. Men det är ju flera i diskussionen som hävdar att det finns en direkt koppling mellan lön och timpenning.
 
Nerre skrev:
Ja, det var därför jag skrev den avslutande parentesen. Men det är ju flera i diskussionen som hävdar att det finns en direkt koppling mellan lön och timpenning.
Det finns en indirekt koppling mellan lön och timpenning.
 
Mikael_L
harry73 skrev:
Jag skulle hävda attlön och timarvode inte nödvändigvis har en koppling med varandra, eftersom de sätts på olika marknader. Lön bestäms baserad på tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden och timarvode baserad på tillgång och efterfrågan vid upphandling av projekt.
osv <klipp>
Håller med. Den enda kopplingen som i princip inte går att komma ifrån är att lågt timarvode resulterar i rätt låg lön. Även om det även här finns en god spridning som beror på beläggningsgrad, kringkostnader, effektivitet och ev merförsäljning.
Så ett timarvode på säg 300:-/ tim kan nästan aldrig resultera i någon skyhög lön. Men att få ut 35.000:-/månad innan skatt är dock inte alls omöjligt.
Men är verksamheten nedtyngd med stora kringkostnader och dålig beläggningsgrad t.ex. så kan det lika gärna resultera i halva lönen.


@ Byggis1976
Generellt sett så finns det en viss koppling mellan lön och timarvode.
Men undantagen är många.
Inom husbyggarverksamheten kan jag ta exempel som lantmäteriet, bygglovshandläggare, kontrollansvarig, utsättning och kanske några andra tjänster.
Gemensamt här är väl monopol, monpolliknande, oligopol eller etableringssvårt, vilket brukar gynna möjligheten att ta ut höga arvoden utan att lönerna för den delen behöver vara höga.

Sen om man kikar på byggtjänsterna så varierar timpriset anmärkningsvärt mycket mer än lönen som den anställde får. Jämför t.ex. vad de som gjuter grunden har netto in per timme med vad målaren har.


Annars är det som regel svagare koppling mellan arvode och lön ju större företag det handlar om.
 
Ganska lätt att räkna, ta (arvode * 1720 / 12 / 1.3142) så har du månadslön om du tar ut allt i lön ;)

Mao drar du 300 så blir det utan tjänstepension etc 32 papp i månaden, mao rätt kass lön
 
Krilleman
AndersMalmgren skrev:
Ganska lätt att räkna, ta (arvode * 1720 / 12 / 1.3142) så har du månadslön om du tar ut allt i lön ;)

Mao drar du 300 så blir det utan tjänstepension etc 32 papp i månaden, mao rätt kass lön
Det beror ju på vad man jämför med.

Skulle du säga till en undersköterska (24.000:-/mån grundlön) på akuten att denne har "kass lön" när hon eller han plåstrar ihop ditt lår, när du själv dumdristigt nog har satt morna i låret?

Vilset svar enligt mig!
 
  • Gilla
MultiMan och 1 till
  • Laddar…
Krilleman
Man blir inte undersköterska för den feta lönen
 
Krilleman
Nej det har jag aldrig påstått. Det jag frågade var om du undrat hur kass lös denne har när du som sämst behöver dennes hjälp?

Tråkigt att du kommer med den liknelsen!
 
Jag bara underströk Mikael_L:s inlägg att nej man kan inte ta ut en bra lön med 300 i timmen i arvode
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.