Hallå Berliner, är produkterna från tillverkarna du nämner verkligen av EPS-cellplast? Det är möjligen inte polyuretan? Detta material har tydligen inte lika bra egenskaper som EPS avseende vattenabsorption och hållfasthet.Berliner skrev:
Hej dengroth,
jag har inte skrivit att EPS är samma som Linzmeier`s eller Bauders isolering. Jag menade deras system att lägga isoleringen. Dem använder Pur/Pir som är mycket bättre än EPS. Isoleringsvärde och hållbarhet är av helt annan kvalität än EPS. EPS läggas knappt på taket i Tyskland på grund av EPS (lambda 35) egenskaper. Isoleringsvärde är ca. 50% sämmre än Pur/Pir (lambda 24). Men arbeten att lägga är det samma.
Du frågar om vattenabsorption? Vi har i Sverige den diskusionen med tillägsiolerade uteväggar i EPS. Då kan man fråga sig hur bra dem egenskaper är som du nämnde. Man måste utsluta att kondens eller vatten kommer in i isoleringen och skadar materialet som ligger bakom. Detta görs genom ett fackmäsigt utförande.
Berliner
jag har inte skrivit att EPS är samma som Linzmeier`s eller Bauders isolering. Jag menade deras system att lägga isoleringen. Dem använder Pur/Pir som är mycket bättre än EPS. Isoleringsvärde och hållbarhet är av helt annan kvalität än EPS. EPS läggas knappt på taket i Tyskland på grund av EPS (lambda 35) egenskaper. Isoleringsvärde är ca. 50% sämmre än Pur/Pir (lambda 24). Men arbeten att lägga är det samma.
Du frågar om vattenabsorption? Vi har i Sverige den diskusionen med tillägsiolerade uteväggar i EPS. Då kan man fråga sig hur bra dem egenskaper är som du nämnde. Man måste utsluta att kondens eller vatten kommer in i isoleringen och skadar materialet som ligger bakom. Detta görs genom ett fackmäsigt utförande.
Berliner
Nu var just liknelsen med ytterväggar inte rätt. I ytterväggarna kommer fukten åt trävirket och det är därför problemen uppstår.Berliner skrev:
Om man i taket har 100% tätt mellan spont och isolering så ska det i princip inte spela så stor roll, eller jo, isolervärdet försämras ju lite.
Men jag håller trots allt med dig, det var bara liknelsen med EPS-ytterväggar jag ville protestera mot.
Berliner skrev:
Hallå,
kollade in Bauders lösningar och det verkar ju fantastiskt genomtänkt och fint. Det vore ju drömmen för vårt hus där vi helst skulle vilja ta bort all invändig isolering. En fundering jag har är på hur de fäster läkten när de verkar kunna ha upp till 38 cm isolering ovanpå råspånten...
Går det att få tag på detta i Sverige eller måste man beställa direkt från Tyskland och hur dyrt är det på en skala?
/Staffan
Har du någon länk till systemet i fråga?
Hej stary ,
du kan skaffa detta genom Bauder i Norge eller skickar mig ett PM.
För att fästa ströläkten behövs ett skruvmall och godkännda skruv. 8/10 x ...
Men om du har takstolar c/c1200 får du problem om du vill använda 200 isolering.
@ Mikael_L
kolla här:
http://www.bauder.de/de/steildach/systemloesungen/sanierung/aufsparrendaemmung.html
eller här:
http://www.bauder.de/de/steildach/systemloesungen/sanierung/kombidaemmung.html
eller här:
http://www.bauder.de/de/steildach/systemloesungen/neubau.html
Berliner
du kan skaffa detta genom Bauder i Norge eller skickar mig ett PM.
För att fästa ströläkten behövs ett skruvmall och godkännda skruv. 8/10 x ...
Men om du har takstolar c/c1200 får du problem om du vill använda 200 isolering.
@ Mikael_L
kolla här:
http://www.bauder.de/de/steildach/systemloesungen/sanierung/aufsparrendaemmung.html
eller här:
http://www.bauder.de/de/steildach/systemloesungen/sanierung/kombidaemmung.html
eller här:
http://www.bauder.de/de/steildach/systemloesungen/neubau.html
Berliner
Redigerat:
Fantastiskt! Det känns verkligen som utvecklingen har stannat i Sverige. Man tjötar om energieffektiva hus, men glömmer att de möglar på dirren. Tyskarna har levt i vårt nuvarande klimat mycket längre (varma fuktiga vintrar) och har funnit lösningar på vissa problem.
Den smarte plankar rätt av. Den dumme envisas med att hävda att det som funkat tidigare kommer att funka för evigt. Tyvärr tillhör den svenska byggmaffian till den sistnämnda kategorin.
Den smarte plankar rätt av. Den dumme envisas med att hävda att det som funkat tidigare kommer att funka för evigt. Tyvärr tillhör den svenska byggmaffian till den sistnämnda kategorin.
Pratade med en kompis, som är byggare, i kväll. "Sätt in en fläkt som trycker in luft utifrån i ena änden av vinden och en som blåser ut luft från andra änden, så är problemet med fukt och mögel löst" var hans kommentar. Och i och för sig så skulle ju detta lufta ut den fuktiga luften som stiger upp från boytorna så att den inte hinner kondensera.Consensus skrev:
Det låter som en enkel lösning som skulle kunna fungera.
Men vad är haken?
Jag har redan testat ett av ytterlighetslägena, maximal ventilation, och har konstaterat att det inte fungerar.
Första vintern stod garaget helt utan paneltäckning på gavelspetsarna, och det blev mycket påväxt. Kommer någon och ger mig rådet att jag borde ventilerat mer får han en käftsmäll.
Jag har alltså inga som helst tvivel på att en annan lösning än traditionell svensk kallvind är det rätta.
Jag tror på yttertaksisolerad lågventilerad konstruktion, där man har både ventilation och värmeläckage under kontroll. Men det känns klurigt att få ihop det, moderna byggmetoder och allt. Jag tror vi har mycket nytta av att snegla på länder som har längre erfarenhet än vi, som jag har fått för mig Tyskland har.
I det kommande huset så blir åtminstone att sätta diffspärren minutiöst noggrant, så noggrant att jag inte alls skulle våga leja ut jobbet till någon s.k. yrkesman.
Sen ordinär undertaksisolering i form av skivor eller sprutat lösull, sen råsponten då.
Men sen... ??? Här hopar sig frågetecknen.
Ingen luftspalt är väl antagligen rätt, med den superkorrekt satta diffspärren ska det väl inte finnas någonting som kan kondensera och behöver ledas ut.
Vidare, något diffusionsöppet membran, eller går det att låta ev fukt diffundera ut endast i kanterna av taket? Det blir enormt långa "diffusionssträckor" då.
Cellplast.
Ett membran till?
Slutligen, hur gör man ifall man vill ha bandfalsat plåt som takbeläggning?
Jag följer tråden med stort intresse.
Nu ska jag försöka läsa lite Tyska.
Första vintern stod garaget helt utan paneltäckning på gavelspetsarna, och det blev mycket påväxt. Kommer någon och ger mig rådet att jag borde ventilerat mer får han en käftsmäll.
Jag har alltså inga som helst tvivel på att en annan lösning än traditionell svensk kallvind är det rätta.
Jag tror på yttertaksisolerad lågventilerad konstruktion, där man har både ventilation och värmeläckage under kontroll. Men det känns klurigt att få ihop det, moderna byggmetoder och allt. Jag tror vi har mycket nytta av att snegla på länder som har längre erfarenhet än vi, som jag har fått för mig Tyskland har.
I det kommande huset så blir åtminstone att sätta diffspärren minutiöst noggrant, så noggrant att jag inte alls skulle våga leja ut jobbet till någon s.k. yrkesman.
Sen ordinär undertaksisolering i form av skivor eller sprutat lösull, sen råsponten då.
Men sen... ??? Här hopar sig frågetecknen.
Ingen luftspalt är väl antagligen rätt, med den superkorrekt satta diffspärren ska det väl inte finnas någonting som kan kondensera och behöver ledas ut.
Vidare, något diffusionsöppet membran, eller går det att låta ev fukt diffundera ut endast i kanterna av taket? Det blir enormt långa "diffusionssträckor" då.
Cellplast.
Ett membran till?
Slutligen, hur gör man ifall man vill ha bandfalsat plåt som takbeläggning?
Jag följer tråden med stort intresse.
Nu ska jag försöka läsa lite Tyska.
Då värmar man skogen.
Huset ska vara tät, eller ska ha ett genomtänkt ventilationsystem.
Att bara suga in och ut, kanske fungerade för länge sen. Men inte idagsläget med dem upvärmningskostnaderna och byggmaterialet vi använder.
Berliner
Huset ska vara tät, eller ska ha ett genomtänkt ventilationsystem.
Att bara suga in och ut, kanske fungerade för länge sen. Men inte idagsläget med dem upvärmningskostnaderna och byggmaterialet vi använder.
Berliner
Nu hittade jag lite engelskspråkig info, på Bauders norska hemsida:
http://www.bauder.de/ximages/694153_40690208gb.pdf
http://www.bauder.de/ximages/301925_pirplusgb0.pdf
http://www.bauder.de/ximages/694152_12250208gb.pdf
http://www.bauder.de/ximages/694153_40690208gb.pdf
http://www.bauder.de/ximages/301925_pirplusgb0.pdf
http://www.bauder.de/ximages/694152_12250208gb.pdf
Hej Mikael_L,
den vanliga blå plast användas knappt i Tyskland.
Vi använder oftast ångbromsar med variabel SD värde.
Denna hålla tät i vintern och är öppen i sommaren. Arbeten måste vara 100%perfekt utförd och kontrolleras med en blowedoortest.
Berliner
den vanliga blå plast användas knappt i Tyskland.
Vi använder oftast ångbromsar med variabel SD värde.
Denna hålla tät i vintern och är öppen i sommaren. Arbeten måste vara 100%perfekt utförd och kontrolleras med en blowedoortest.
Berliner
I broschyren så blir jag direkt tveksam över deras sätt att klä in takstolsreglarna.
Se bilderna (från broschyren).
Klär man in träregeln på "utsidan" så blir det väl hög rH i trämaterialet på kalla sidan. Diffusion kommer leda in såpass mycket fukt i regeln att den är fuktmässig jämvikt med inomhusklimatet på varma sidan, men då blir rH högt på kalla sidan.
Men det är kanske inte en ideal lösning enligt dom heller, på bild 2 ser man ett alternativ + den lösning som enligt mig är tokig.
Vid nybyggnation föreslår dom difftätt under reglarna.
Se bilderna (från broschyren).
Klär man in träregeln på "utsidan" så blir det väl hög rH i trämaterialet på kalla sidan. Diffusion kommer leda in såpass mycket fukt i regeln att den är fuktmässig jämvikt med inomhusklimatet på varma sidan, men då blir rH högt på kalla sidan.
Men det är kanske inte en ideal lösning enligt dom heller, på bild 2 ser man ett alternativ + den lösning som enligt mig är tokig.
Vid nybyggnation föreslår dom difftätt under reglarna.
Ahh, berliner. Det kanske förklarar det jag tycker verkar fel. (du postade medan jag skrev förra inlägget).
Ifall membranet jag "klagar på" inte är difftätt så är nog tanken att man har en kontinuerlig (och relativt långsam) diffusionsvandring i reglarna och isoleringen. som medför att fuktinnehållet hela tiden är lägre längre ut mot yttervärden.
Men jag undrar ändå hur man kan vara helt säker på det?
Ifall membranet jag "klagar på" inte är difftätt så är nog tanken att man har en kontinuerlig (och relativt långsam) diffusionsvandring i reglarna och isoleringen. som medför att fuktinnehållet hela tiden är lägre längre ut mot yttervärden.
Men jag undrar ändå hur man kan vara helt säker på det?
Hej Mikael_L,
det är en ångbroms som man lägga vid renovering i fallet att man inte kan eller vill tar bort undertakkonstruktion.
Berliner
det är en ångbroms som man lägga vid renovering i fallet att man inte kan eller vill tar bort undertakkonstruktion.
Berliner
