Mögel luftvärmepump
Hej!
Vi har bott i vårt hus i 2 år och har en luftvärmepump, Canvas Qheat står det på den.
Vi har dammsugit filtren regelbundet och gjort rent med sånt där medel man sprayar på, några gånger.
Men nu började det rinna vatten inne och vi upptäckte mögel i den.
Vi har gjort rent röret ut nu sådet stoppet är borta och plockat isär den lite men hur sjutton får man ut rullen med mögel på?
Nån som vet hur vi ska gå vidare för att få bort möglet?
Vi har bott i vårt hus i 2 år och har en luftvärmepump, Canvas Qheat står det på den.
Vi har dammsugit filtren regelbundet och gjort rent med sånt där medel man sprayar på, några gånger.
Men nu började det rinna vatten inne och vi upptäckte mögel i den.
Vi har gjort rent röret ut nu sådet stoppet är borta och plockat isär den lite men hur sjutton får man ut rullen med mögel på?
Nån som vet hur vi ska gå vidare för att få bort möglet?
När det ser så där illa ut med påväxt får man nog plocka ut fläkttrumman och spola rent och diska med diskmedel och borste. Hur plocka isär just er modell, vet ej. Kolla Youtube.
Den måste ha stått med kylning på i många veckor utan att få torkat upp emellan med denna enorma påväxt.
Den måste ha stått med kylning på i många veckor utan att få torkat upp emellan med denna enorma påväxt.
Tror snarare problemet uppkommer oftast om man kör ac några timmar och stänger av den så fukten är kvar och sen gör man så upprepade gånger.
Om man nu bara kör den sporadiskt å och då så bör man ställa den i rent fläktläge så innerdelen torkar.
Har man den igång hela tiden så kör den enbart svag fläkt när den uppnått börtemperaturen och den torkar.
Sen verkar typen av smuts i luften i fastigheterna har väldigt stor påverkan då likadant körschema hos olika fastigheter får helt olika angrepp av tex mögel/påväxt.
Men ovanstående är bara vad jag noterat.
Om man nu bara kör den sporadiskt å och då så bör man ställa den i rent fläktläge så innerdelen torkar.
Har man den igång hela tiden så kör den enbart svag fläkt när den uppnått börtemperaturen och den torkar.
Sen verkar typen av smuts i luften i fastigheterna har väldigt stor påverkan då likadant körschema hos olika fastigheter får helt olika angrepp av tex mögel/påväxt.
Men ovanstående är bara vad jag noterat.
Innan ni börjar plocka isär den, testa med rengöringsmedel för ac/luftvärmepump.
Förra året gjorde vi rent alla våra (3) innerdelar och det gick förvånansvärt lätt. Men använd en flaska som det går att pumpa upp tryck i när ni sköljer. Vid den första pumpen gjorde jag inte det och upptäckte en intressant effekt som kallas "trigger finger" det var inte så kul.
Vi plastade in och la plasten i en murarbalja, då rann allt vatten ner i den.
Kan vara bra att ha en smal flaskbortste, tex sådan man har till akvariepumpar eller ngt liknande också.
Edit: såg att ni hade använt rengöringsmedel, men har ni provat det nu också? Och sköljt ordentligt efter, tills det är rent?
Förra året gjorde vi rent alla våra (3) innerdelar och det gick förvånansvärt lätt. Men använd en flaska som det går att pumpa upp tryck i när ni sköljer. Vid den första pumpen gjorde jag inte det och upptäckte en intressant effekt som kallas "trigger finger" det var inte så kul.
Vi plastade in och la plasten i en murarbalja, då rann allt vatten ner i den.
Kan vara bra att ha en smal flaskbortste, tex sådan man har till akvariepumpar eller ngt liknande också.
Edit: såg att ni hade använt rengöringsmedel, men har ni provat det nu också? Och sköljt ordentligt efter, tills det är rent?
Kan sitta balansvikter på fläkttrumman så se upp så ni inte borstar bort dom.
Om du har tillgång till en ångrengörare kan du lossa på dropptråget och spruta ånga på fläkjulet så det snurrar och hålla trasor under. Brukar vare en eller 2 skruv till vänster för dropptråget. Men ibland är de så tight att man måste lossa på kondensorn(värmebatteriet). Om du ska ha loss fläkthjulet måste du lossa kondensorn samt att det brukar vara ett hål i fläkhjulet till höger där det sitter en skruv. Men ibland måste man då plocka bort all el för att komma åt.
Har surfat runt på lite olika AC-rengöringsmedel @ 200:- flaskan och läst deras säkerhetsdatablad.
Påfallande många av dessa är alkaliska lösningar då de om vartannat har kaliumhydroxid, natriumhydroxid, natriumsoda från 1/3-dels % (som kalilut) till 2-3% (natriumsoda). Många anger heller inte pH värdet med ursäkten att det inte är relevant trots att det uppenbarligen är mer eller mindre kraftigt alkaliska lösningar, några anger pH mellan 10 och andra pH 11, i dom här blandningarna så har en del katjontensider, olika tyngre alkoholer och glykoler.
Varför tar jag upp detta med pH - jo vid pH över ~8,5 börja det fräta på aluminium, eller rättare sagt det börja fräta på dess skyddande aluminiumoxid på ytan av aluminiumet - även vatten med lite bikarbonat fräter på aluminium om det får mycket tid på sig - och gissa vad innerdelens flänsar allt som oftast består av, en del med beläggningar (som plast eller tenn), andra inte - jo aluminium även om själva rören ofta är koppar.
Och har man en smula insikt i hur fetter (fettsyror) och proteiner (aminosyror) fungerar i mer eller mindre starkt alkaliska miljöer så inser man snabbt varför man behöver alkaliska lösningar för rengöring när beläggningarna har stor andel fetter av organisk ursprung i sig, eller bildade proteiner som vid mögelpåväxt och bakteriefilmer, trots olika typer av tensider - alkaliska lösningar behövs för att lösgöra och omvandla fett och proteiner till mer lösbara former genom att delvis förtvåla dessa, medans tensider kan bara ta hand om det som redan sitter halvlöst och har krypförmåga som redan flytande fettdroppe och kan kapsla in det i en liten micell-bubbla.
För att börja omvandla fettsyror och aminosyror till tvål med någon märkbar hastighet så behöver man ha pH lite över 9,5. De flesta maskindiskmedel (tabletter) ger en lösning med pH kring 10,5 just för att förtvåla fetter och proteiner som sitter kvar som intorkade matrester på tallrikarna och besticken, och alla som försök handdiska med en upplöst diskmaskinstablett istället för handdiskmedel upptäcker snabbt att det är väldigt tärande för skinnet och snart har diskhandskar på sig.
(att man klarar sig med lägre pH med handdisk beror på att det mesta av matresterna gnuggas bort med diskborsten rent mekaniskt och diskmedlets roll är att väta och gömma fett i micellkroppar så att det inte fastnar på diskgodset igen)
Med andra ord vill man bryta ned bakteriefilmer och mögelpåväxt på ytor som inte kan mekaniskt bearbetas så klarar inte enbart tensider det (även om katjontensider kan vara ganska elakt på detta), knappt heller olika tyngre alkoholer och glykoler heller - man behöver något som yxar sönder molekyler och det är hög pH och i klorins fall också en stark oxidativ drivkraft som har sönder olika biologiska barriärer.
Men klorin är ju 'förbjudet' att använda i innerdelar och bil-AC innedelar för att det korroderar pga. sin höga alkalitet (konc. pH ~12,3), eller... (många har dock provat med klorin-behandling i olika utspädningar i stinkade bil-AC och verka kunnat köra glatt vidare utan att det rapporteras att det var dum ide)
När jag jagade information om pourbaix-diagram så hamnar man på olika 'papers' från olika universitet och bla. om korrosion. och en av dem talade om att citronsyrasalter har stark inhiberande verkan på aluminium även i ganska i pH-mässigt aggressiv miljö.
Så jag provade med 1 dl konc. klorin och 5 delar vatten och lade en droppe på mat-aluminiumfolies blanka sida, och väntade, efter 20 minut kunde man klart avgöra att blivit gråmatt under droppen. Alltså fräter det.
Nu hällde jag i 1 ml mättad lösning av natriumcitrat i ovanstående lösning och efter omrörning, droppade på aluminiumet som ovan - efter en halvtimme så kunde man fortfarande inte se något spår av frätning på den blanka aluminiumytan när man tittade efter droppens kant - så någon form av skydd/inhibering har helt klart aktiverats. Med andra ord får man en viss tids skydd mot korrosion av aluminiumet även i ganska stark alkalisk miljö - i mitt fall kring pH 11,7 (betydligt starkare lösning än det som snurrar i en diskmaskin)
och slutligen gjorde jag samma sak med 1 dl koncentrad klorin och 1 ml mättad natriumcitrat, då blev det en frätning av aluminiumet och uppmätt pH var kring 12,3.
Samtidigt har jag i bakhuvudet av läsning i papers om citratsalter att skyddande verkan med natriumcitrat har sin sweet spot, dvs. skyddet uteblir om det är för lite eller för mycket, så det är inte omöjligt att den koncentrerade blandningen helt enkelt fick för mycket natriumcitrat, men också att det kan finnas en gräns runt pH 12 när inhiberingsbarriären brister, har inte utforskat det vidare.
Men med detta så skulle man teoretiskt kunna använda 1 del klorin med 5 delar vatten och 1 ml mättad natriumcitrat uppfylld till 0,5-0,6 liter volym och en kläm diskmedel i för att göra sig av med olika biologiska beläggningar i en innerdel när andra rengöringsmetoder inte räcker till, och med tanke på att många kommersiella AC-rengöring för innerdelar också är mer eller mindre starkt alkaliska (förmodligen med tillsatt inhibitor för att skydda aluminium - kanske rent av natriumcitrat ;-) ) så verkar det inte vara en överdriven riskoperation om man ser till att skölja ur dessa med rent vatten kort efter applicering (dvs. inom en halvtimme av testet att döma) och därefter AC-körning med mycket kondensbildning efter operationen.
Men som sagt allt detta är på egen risk...
---
Ett alternativ eller i kombination med en tvättlösning (diskmedelsvatten eller kommersiell blandning) är att använda en ångtvätt typ en som man köper för några hundringar på närmaste gubbdagis - med förlängningskit med slang, värme tar också död på bakterier som sittande på lamellytor och skapar den sura tras-doften vid AC-drift, dock måste man göra denna upphettning ganska regelbundet då det växer på igen av rummets damm och pollen som som tar sig förbi frontfiltren, och det är samma sak med kemisk desinfektering, inget varar för evigt när det hela tiden fylls på med ny biomaterial för bakterier att leva på.
Påfallande många av dessa är alkaliska lösningar då de om vartannat har kaliumhydroxid, natriumhydroxid, natriumsoda från 1/3-dels % (som kalilut) till 2-3% (natriumsoda). Många anger heller inte pH värdet med ursäkten att det inte är relevant trots att det uppenbarligen är mer eller mindre kraftigt alkaliska lösningar, några anger pH mellan 10 och andra pH 11, i dom här blandningarna så har en del katjontensider, olika tyngre alkoholer och glykoler.
Varför tar jag upp detta med pH - jo vid pH över ~8,5 börja det fräta på aluminium, eller rättare sagt det börja fräta på dess skyddande aluminiumoxid på ytan av aluminiumet - även vatten med lite bikarbonat fräter på aluminium om det får mycket tid på sig - och gissa vad innerdelens flänsar allt som oftast består av, en del med beläggningar (som plast eller tenn), andra inte - jo aluminium även om själva rören ofta är koppar.
Och har man en smula insikt i hur fetter (fettsyror) och proteiner (aminosyror) fungerar i mer eller mindre starkt alkaliska miljöer så inser man snabbt varför man behöver alkaliska lösningar för rengöring när beläggningarna har stor andel fetter av organisk ursprung i sig, eller bildade proteiner som vid mögelpåväxt och bakteriefilmer, trots olika typer av tensider - alkaliska lösningar behövs för att lösgöra och omvandla fett och proteiner till mer lösbara former genom att delvis förtvåla dessa, medans tensider kan bara ta hand om det som redan sitter halvlöst och har krypförmåga som redan flytande fettdroppe och kan kapsla in det i en liten micell-bubbla.
För att börja omvandla fettsyror och aminosyror till tvål med någon märkbar hastighet så behöver man ha pH lite över 9,5. De flesta maskindiskmedel (tabletter) ger en lösning med pH kring 10,5 just för att förtvåla fetter och proteiner som sitter kvar som intorkade matrester på tallrikarna och besticken, och alla som försök handdiska med en upplöst diskmaskinstablett istället för handdiskmedel upptäcker snabbt att det är väldigt tärande för skinnet och snart har diskhandskar på sig.
(att man klarar sig med lägre pH med handdisk beror på att det mesta av matresterna gnuggas bort med diskborsten rent mekaniskt och diskmedlets roll är att väta och gömma fett i micellkroppar så att det inte fastnar på diskgodset igen)
Med andra ord vill man bryta ned bakteriefilmer och mögelpåväxt på ytor som inte kan mekaniskt bearbetas så klarar inte enbart tensider det (även om katjontensider kan vara ganska elakt på detta), knappt heller olika tyngre alkoholer och glykoler heller - man behöver något som yxar sönder molekyler och det är hög pH och i klorins fall också en stark oxidativ drivkraft som har sönder olika biologiska barriärer.
Men klorin är ju 'förbjudet' att använda i innerdelar och bil-AC innedelar för att det korroderar pga. sin höga alkalitet (konc. pH ~12,3), eller... (många har dock provat med klorin-behandling i olika utspädningar i stinkade bil-AC och verka kunnat köra glatt vidare utan att det rapporteras att det var dum ide)
När jag jagade information om pourbaix-diagram så hamnar man på olika 'papers' från olika universitet och bla. om korrosion. och en av dem talade om att citronsyrasalter har stark inhiberande verkan på aluminium även i ganska i pH-mässigt aggressiv miljö.
Så jag provade med 1 dl konc. klorin och 5 delar vatten och lade en droppe på mat-aluminiumfolies blanka sida, och väntade, efter 20 minut kunde man klart avgöra att blivit gråmatt under droppen. Alltså fräter det.
Nu hällde jag i 1 ml mättad lösning av natriumcitrat i ovanstående lösning och efter omrörning, droppade på aluminiumet som ovan - efter en halvtimme så kunde man fortfarande inte se något spår av frätning på den blanka aluminiumytan när man tittade efter droppens kant - så någon form av skydd/inhibering har helt klart aktiverats. Med andra ord får man en viss tids skydd mot korrosion av aluminiumet även i ganska stark alkalisk miljö - i mitt fall kring pH 11,7 (betydligt starkare lösning än det som snurrar i en diskmaskin)
och slutligen gjorde jag samma sak med 1 dl koncentrad klorin och 1 ml mättad natriumcitrat, då blev det en frätning av aluminiumet och uppmätt pH var kring 12,3.
Samtidigt har jag i bakhuvudet av läsning i papers om citratsalter att skyddande verkan med natriumcitrat har sin sweet spot, dvs. skyddet uteblir om det är för lite eller för mycket, så det är inte omöjligt att den koncentrerade blandningen helt enkelt fick för mycket natriumcitrat, men också att det kan finnas en gräns runt pH 12 när inhiberingsbarriären brister, har inte utforskat det vidare.
Men med detta så skulle man teoretiskt kunna använda 1 del klorin med 5 delar vatten och 1 ml mättad natriumcitrat uppfylld till 0,5-0,6 liter volym och en kläm diskmedel i för att göra sig av med olika biologiska beläggningar i en innerdel när andra rengöringsmetoder inte räcker till, och med tanke på att många kommersiella AC-rengöring för innerdelar också är mer eller mindre starkt alkaliska (förmodligen med tillsatt inhibitor för att skydda aluminium - kanske rent av natriumcitrat ;-) ) så verkar det inte vara en överdriven riskoperation om man ser till att skölja ur dessa med rent vatten kort efter applicering (dvs. inom en halvtimme av testet att döma) och därefter AC-körning med mycket kondensbildning efter operationen.
Men som sagt allt detta är på egen risk...
---
Ett alternativ eller i kombination med en tvättlösning (diskmedelsvatten eller kommersiell blandning) är att använda en ångtvätt typ en som man köper för några hundringar på närmaste gubbdagis - med förlängningskit med slang, värme tar också död på bakterier som sittande på lamellytor och skapar den sura tras-doften vid AC-drift, dock måste man göra denna upphettning ganska regelbundet då det växer på igen av rummets damm och pollen som som tar sig förbi frontfiltren, och det är samma sak med kemisk desinfektering, inget varar för evigt när det hela tiden fylls på med ny biomaterial för bakterier att leva på.
Redigerat:
Tusen tack för allas tips.
Vi lyckades inte få loss den där rullen inuti för ville inte bryta sönder nåt men lyckades rengöra den ändå.
Vi har kört ac typ hela sommaren. Det gjorde vi i vårt förra hus också men den värmepumpen blev inte möglig.
Men när vi flyttade in fick vi byta köksfläkten(som sitter typ 1 meter ifrån värmepumpen) för den var värdelös och vi hittade fett i hela köket på lister, lampor mm.
Så jag tror det var fett på rullen där och det har gjort att möglet blivit så illa så snabbt när vi använde ac:n mer än förra ägaren.
Nu har vi ju ny fläkt och vet att vi måste hålla koll så nu ska det nog funka bra.
Vi lyckades inte få loss den där rullen inuti för ville inte bryta sönder nåt men lyckades rengöra den ändå.
Vi har kört ac typ hela sommaren. Det gjorde vi i vårt förra hus också men den värmepumpen blev inte möglig.
Men när vi flyttade in fick vi byta köksfläkten(som sitter typ 1 meter ifrån värmepumpen) för den var värdelös och vi hittade fett i hela köket på lister, lampor mm.
Så jag tror det var fett på rullen där och det har gjort att möglet blivit så illa så snabbt när vi använde ac:n mer än förra ägaren.
Nu har vi ju ny fläkt och vet att vi måste hålla koll så nu ska det nog funka bra.