12 821 läst ·
97 svar
13k läst
97 svar
MÖD: Knärot stoppar avverkning
https://sv.wikipedia.org/wiki/StorleksordningD Daniel 109 skrev:
Det där är inte en traditionell betydelse av storleksordning i svenska. Det känns som att någon plockat betydelsen av ett liknande begrepp i engelskan. Det finns ingen definition av det som en tiopotens. Det är fel.TRJBerg skrev:
Edit: Läs gärna exemplen i artikeln. Där är det dåligt med stöd för påståendet.
Fel.D Daniel 109 skrev:
För det första använde jag ordet magnitud, inte storleksordning. Det senare har svenska wikipedia använt som svenskt ord för magnitud. Huruvida det är rätt eller inte är irrelevant här.
För det andra har ordet magnitud förekommit i svenska artiklar och böcker åtminståne de senaste 50 åren. Och då som jag använt det.
Ta den här sidan i stället då.TRJBerg skrev:
Fel.
För det första använde jag ordet magnitud, inte storleksordning. Det senare har svenska wikipedia använt som svenskt ord för magnitud. Huruvida det är rätt eller inte är irrelevant här.
För det andra har ordet magnitud förekommit i svenska artiklar och böcker åtminståne de senaste 50 åren. Och då som jag använt det.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Magnitud
Var hittar du definitionen om tiopotens?
Åtgärda artskyddsförordningen omgående!
– Systemfel har skapat kaos för skogsägare, myndigheter och miljön.Debattartikel av Ida Nyberg, äganderättsjurist Norra Skog.
Datum: 2024-03-05
År 2024 ser ut att utvecklas till det mest osäkra året genom tiderna för enskilda skogsbrukare i Sverige. Det har gått så långt att det blivit en risk för skogsägare att göra åtgärder i sin skog. Vid eventuella förekomster av fridlysta arter i skogen hamnar markägaren i långdragna och kostsamma processer med osäker utgång. Dagens tillämpning av artskyddsbestämmelserna saknar fullständigt ett förutsebart och rättssäkert system. Detta gynnar ingen. Inte naturvärdena i skogen, inte svensk välfärd, inte landsbygden och definitivt inte enskilda skogsbrukare.
Det har hunnit bli en lång lista på orimliga effekter av lagstiftningens tillämpning som akut kräver politiska åtgärder. För att ge några exempel.
Skogsbruk har gått från att vara en grundlagsskyddad pågående markanvändning där föryngringsavverkning är en del av brukandet, till att förfarandet övergått till att likna en tillståndsansökan för miljöfarliga industrianläggningar. Detta har fått till följd att fler och fler skogsägare behöver genomföra omfattande och kostsamma utredningar för att eventuellt ges tillåtelse att fortsatt bruka sin skog. Ett företag lämnade nyligen en offert för en fågelinventering på 180 000 kronor för ett område om sex hektar. Efter utförd utredning gör Skogsstyrelsen bedömning om man får bruka skogen.
Inget förbud
Skulle Skogsstyrelsen bedöma att skogsbruksåtgärden inte ska förbjudas kan man ändå inte andas ut. Myndighetens beslut kan nämligen överklagas av ideella organisationer, ofta utan någon bortre tidsgräns. Ett sådant överklagande innebär att den enskilda skogsägaren ofrivilligt hamnar i domstol för att försvara sig mot den ideella organisationen. Skogsstyrelsen blir inte part i domstolen.Förbudsbeslut
Beläggs skogen med ett förbud återstår möjligheten att stämma staten. Men trots att det i vissa fall inte ens är möjligt, måste man ändå först söka dispens hos länsstyrelsen innan man kan stämma staten. Och handläggningstiderna är långa. Det finns exempel där skogsägare fortfarande inte fått besked efter två år.Tidigare fanns möjligheten att få dispens för att fortsatt bruka skogen men i nyligen avgjorda domar från mark- och miljööverdomstolen sätts nu också den tidigare så kallade ”Bombmurkledomen” (MÖD 2017:7) ur spel. Detta innebär ett potentiellt brukandeförbud också vid nationellt fridlysta arter. En försiktig bedömning är att enbart knärot kan beröra cirka två miljoner hektar skogsmark.
Eventuell ersättning
Flera av Norra Skogs medlemmar har slutligen tvingats stämma staten för att få ersättning för skogen de inte längre tillåts bruka. Men om de kommer att få ersättning är ovisst. Enligt domen från Högsta domstolen förra året (NJA 2023 s. 291) kan man ha rätt till ersättning under vissa förutsättningar. Men varje enskilt fall måste prövas i domstol. Och enligt Skogsstyrelsens tolkning har man endast rätt till ersättning i undantagsfall.I de ovanstående målen har dessutom Kammarkollegiet, som företräder staten, nu hävdat att det inte finns någon ersättningsrätt alls. De menar att eftersom Högsta domstolen konstaterade att det var närvaron av fridlysta arter som medförde ett förbud, inte Skogsstyrelsens beslut, så kan intrånget istället härledas till införandet av artskyddsförordningen 2008. Och därför menar Kammarkollegiet att ersättningsrätten är preskriberad, då det gått för lång tid.
Sist men inte minst. Högsta domstolens tolkning att det är närvaron av fridlysta arter som medför att skogsbruk är förbjudet får till följd att det vid bildande av formella skydd inte längre finns en ersättningsrätt. Om så är fallet riskerar hela grunden i Sveriges strategiska naturskyddsarbete att raseras.
Låter det krångligt? Ja, välkommen till svenska skogsägares verklighet.
Slutsatsen är att det inte längre går att bedriva ett rättssäkert skogsbruk i Sverige. Regeringen måste ta sitt ansvar och omgående åtgärda artskyddsförordningen. Våra medlemmar drabbas här och nu.
/Ida Nyberg, äganderättsjurist Norra Skog
Det vore intressant att läsa ett initierat bemötande till denna partsinlaga. Påståenden och slutsatser i denna artikel är lite för svepande för att riktigt tas på allvar, vilket är förståeligt mot bakgrund av det uppenbara egenintresset.B Bror9 skrev:Åtgärda artskyddsförordningen omgående!
– Systemfel har skapat kaos för skogsägare, myndigheter och miljön.
Debattartikel av Ida Nyberg, äganderättsjurist Norra Skog.
Datum: 2024-03-05
År 2024 ser ut att utvecklas till det mest osäkra året genom tiderna för enskilda skogsbrukare i Sverige. Det har gått så långt att det blivit en risk för skogsägare att göra åtgärder i sin skog. Vid eventuella förekomster av fridlysta arter i skogen hamnar markägaren i långdragna och kostsamma processer med osäker utgång. Dagens tillämpning av artskyddsbestämmelserna saknar fullständigt ett förutsebart och rättssäkert system. Detta gynnar ingen. Inte naturvärdena i skogen, inte svensk välfärd, inte landsbygden och definitivt inte enskilda skogsbrukare.
Det har hunnit bli en lång lista på orimliga effekter av lagstiftningens tillämpning som akut kräver politiska åtgärder. För att ge några exempel.
Skogsbruk har gått från att vara en grundlagsskyddad pågående markanvändning där föryngringsavverkning är en del av brukandet, till att förfarandet övergått till att likna en tillståndsansökan för miljöfarliga industrianläggningar. Detta har fått till följd att fler och fler skogsägare behöver genomföra omfattande och kostsamma utredningar för att eventuellt ges tillåtelse att fortsatt bruka sin skog. Ett företag lämnade nyligen en offert för en fågelinventering på 180 000 kronor för ett område om sex hektar. Efter utförd utredning gör Skogsstyrelsen bedömning om man får bruka skogen.
Inget förbud
Skulle Skogsstyrelsen bedöma att skogsbruksåtgärden inte ska förbjudas kan man ändå inte andas ut. Myndighetens beslut kan nämligen överklagas av ideella organisationer, ofta utan någon bortre tidsgräns. Ett sådant överklagande innebär att den enskilda skogsägaren ofrivilligt hamnar i domstol för att försvara sig mot den ideella organisationen. Skogsstyrelsen blir inte part i domstolen.
Förbudsbeslut
Beläggs skogen med ett förbud återstår möjligheten att stämma staten. Men trots att det i vissa fall inte ens är möjligt, måste man ändå först söka dispens hos länsstyrelsen innan man kan stämma staten. Och handläggningstiderna är långa. Det finns exempel där skogsägare fortfarande inte fått besked efter två år.
Tidigare fanns möjligheten att få dispens för att fortsatt bruka skogen men i nyligen avgjorda domar från mark- och miljööverdomstolen sätts nu också den tidigare så kallade ”Bombmurkledomen” (MÖD 2017:7) ur spel. Detta innebär ett potentiellt brukandeförbud också vid nationellt fridlysta arter. En försiktig bedömning är att enbart knärot kan beröra cirka två miljoner hektar skogsmark.
Eventuell ersättning
Flera av Norra Skogs medlemmar har slutligen tvingats stämma staten för att få ersättning för skogen de inte längre tillåts bruka. Men om de kommer att få ersättning är ovisst. Enligt domen från Högsta domstolen förra året (NJA 2023 s. 291) kan man ha rätt till ersättning under vissa förutsättningar. Men varje enskilt fall måste prövas i domstol. Och enligt Skogsstyrelsens tolkning har man endast rätt till ersättning i undantagsfall.
I de ovanstående målen har dessutom Kammarkollegiet, som företräder staten, nu hävdat att det inte finns någon ersättningsrätt alls. De menar att eftersom Högsta domstolen konstaterade att det var närvaron av fridlysta arter som medförde ett förbud, inte Skogsstyrelsens beslut, så kan intrånget istället härledas till införandet av artskyddsförordningen 2008. Och därför menar Kammarkollegiet att ersättningsrätten är preskriberad, då det gått för lång tid.
Sist men inte minst. Högsta domstolens tolkning att det är närvaron av fridlysta arter som medför att skogsbruk är förbjudet får till följd att det vid bildande av formella skydd inte längre finns en ersättningsrätt. Om så är fallet riskerar hela grunden i Sveriges strategiska naturskyddsarbete att raseras.
Låter det krångligt? Ja, välkommen till svenska skogsägares verklighet.
Slutsatsen är att det inte längre går att bedriva ett rättssäkert skogsbruk i Sverige. Regeringen måste ta sitt ansvar och omgående åtgärda artskyddsförordningen. Våra medlemmar drabbas här och nu.
/Ida Nyberg, äganderättsjurist Norra Skog
Som oberoende, men tämligen naturintresserad, måste man ändå fråga sig vem som har mest att förlora? Den flora och fauna som klamrar sig fast i en alltmer krympande livsmiljö, eller de starka ekonomiska intressen som ser skogen som en produkt och enskild egendom som det står människan fritt att förfoga?
Det som du tar upp en som du mycket riktigt har identifierat en värderingsfråga och ingen sakfråga.
Vill man att staten tar andras mark i beslag utan att betala för det för att man tycker att just den lokalmiljön har sådana värden? T ex någon skyddsvärd organism eller ett habitat som kan rymma något man vill skydda.
Vill man det finns sedan en rad praktiska aspekter hur denna markkonfiskation legalt ska organiseras för att vara effektiv och faktiskt nå målet att marken inte längre sköts och tillåts genomgå icke mänskligt styrd succession.
Om du vill läsa om sakfrågan, läs domarna i trådstart från MÖD. Där finns inget eget intresse utan domstolens överväganden och dom är gällande rätt.
Vill man att staten tar andras mark i beslag utan att betala för det för att man tycker att just den lokalmiljön har sådana värden? T ex någon skyddsvärd organism eller ett habitat som kan rymma något man vill skydda.
Vill man det finns sedan en rad praktiska aspekter hur denna markkonfiskation legalt ska organiseras för att vara effektiv och faktiskt nå målet att marken inte längre sköts och tillåts genomgå icke mänskligt styrd succession.
Om du vill läsa om sakfrågan, läs domarna i trådstart från MÖD. Där finns inget eget intresse utan domstolens överväganden och dom är gällande rätt.
Det är absolut en avvägning som behöver göras. Men i dagsläget har vi ett system som straffar dem som bedriver skogsbruk på ett sätt som gynnar hotade arter. Det är knappast syftet, eller hur.S Sauron skrev:Det vore intressant att läsa ett initierat bemötande till denna partsinlaga. Påståenden och slutsatser i denna artikel är lite för svepande för att riktigt tas på allvar, vilket är förståeligt mot bakgrund av det uppenbara egenintresset.
Som oberoende, men tämligen naturintresserad, måste man ändå fråga sig vem som har mest att förlora? Den flora och fauna som klamrar sig fast i en alltmer krympande livsmiljö, eller de starka ekonomiska intressen som ser skogen som en produkt och enskild egendom som det står människan fritt att förfoga?
Du kan ju köpa skog om du vill bevara skog. Mitt intresse är bla att producera ved och virke, men jag har inget emot om nån annan använder sina slantar till att köpa sig skog av andra skäl.S Sauron skrev:
Målet skulle ju vara att det ses som ett vinst även bland små skogsägare att få delar av sin mark skyddad.D Daniel 109 skrev:
Och eftersom varm luddig känsla över att rädda världen inte sätter mat på bordet är det någon form av löpande kompensation eller skattelättnader som gäller.
"Berra, kolla här, jag hittade äntligen en sånadäringa Brunkulla, nu jäklar blir det stålar in"