Skulle alla rapportera fynden så skulle mycket inte längre vara skyddsvärt heller.
Den som rapporterar kommer inte bli långvarig i branschen. Finns inte en virkesköpare eller entreprenör som kommer få uppdrag om de ser till att kunden inte kan avverka.
Dock brukar jag ägna några gånger per år att rapportera in fynd på Svea skogs marker.
Har dock ett par skyddsområden själv. Litet hörn med nyckelbiotop på lavar och mossa.
Lavskrikan är ju ett lysande exempel. Eller som min förre virkesköpare sa ute i skogen när vi klev ur bilen. "Nu tittar vi lågt, allt som flyger är björnar idag"
Den som rapporterar kommer inte bli långvarig i branschen. Finns inte en virkesköpare eller entreprenör som kommer få uppdrag om de ser till att kunden inte kan avverka.
Dock brukar jag ägna några gånger per år att rapportera in fynd på Svea skogs marker.
Har dock ett par skyddsområden själv. Litet hörn med nyckelbiotop på lavar och mossa.
Lavskrikan är ju ett lysande exempel. Eller som min förre virkesköpare sa ute i skogen när vi klev ur bilen. "Nu tittar vi lågt, allt som flyger är björnar idag"
Hahaha, Claes, hur många gånger har det inte märkts ord här på BH angående skillnaden mellan tomt och fastighet? Man kan i princip inte köpa en "tomt" som är obebyggd, eftersom en "tomt" förutsätter närvaron av ett bostadshus. Däremot kan man köpa en fastighet i avsikt att bygga hus på den.Claes Sörmland skrev:
Om nu fastigheten ligger i detaljplanerat område avsett för bostäder så finns det en byggrätt. Det verkar otroligt att förekomsten av en skyddad art skulle upphäva byggrätten - innan en detaljplan fastställs bör alla sådan frågor vara utredda, och om det i efterhand upptäcks några exemplar av en skyddad art kan det rimligtvis inte röra sig om någon viktig förekomst.
Om det däremot inte är i detaljplanerat område, så är chansen att få bygga ändå ganska liten, oavsett förekomsten av knärot. Eftersom knärot växer i skog, och man i normalfallet inte får omvandla skog (eller jordbruksmark, för den delen) till bebyggelse, så kommer inte bygglov att beviljas redan av det skälet.
För övrigt är hela resonemangets infallsvinkel befängd, enligt min uppfattning. Det framställs som att några människor ("aktivister som vill stoppa skogsavverkning") letar ursäkter för att förhindra avverkningar. Tror ni att de gör det på rent jävelskap?
Verkligheten är den, att vissa rika biotoper med stor mångfald börjar bli sällsynta och därför behöver skyddas (exempelvis: urskogar, sumpskogar, fjällnära skog). Sådana biotoper brukar kunna identifieras med hjälp av förekomsten av markör-arter. Det handlar alltså inte om att skydda vissa exemplar av vissa arter per se, utan om att skydda hela områden med sådana biotoper.
Det torde rätt sällan förekomma att produktionsskog berörs av avverkningsstopp på grund av skyddade arter. Produktionsskog i Sverige är i de flesta fall monokulturer som inte kan supporta den rika flora och fauna som finns i skyddsvärda biotoper.
Enligt min åsikt är det inte bara rimligt utan även livsnödvändigt att vi skyddar de små rester av någorlunda fungerande natur vi har kvar i vårt land. Detta kommer naturligtvis i vissa fall att begränsa vad fastighetsägare får göra på sina fastigheter. Jag anser att de bör få ekonomisk kompensation för detta intrång i paritet med det inkomstbortfall som intrånget medför. Hitintills har det, såvitt jag kan förstå, inte funnits något fungerande system för att ge sådan kompensation.
Felet, som jag ser det, är alltså inte att områden skyddas från olika former av exploatering på grund av förekomst av skyddade arter, utan att fastighetsägarna inte kompenseras på något rimligt sätt.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 379 inlägg
Fast så är inte lagstiftningen skriven. Det må vara så att du (och de som gör det här) anser att det borde finnas ett sådant biotopskydd, men det gör det inte.H hhallen skrev:
Begreppet tomtmark omfattar även mark som avses att bebyggas, alltså obebyggd mark. Man kan även stycka av tomter trots att marken inte är bebyggd. Visst är det chockerande och svårt!H hhallen skrev:
Låter som en rimlig tolkning. Men inget tycks ju vara rimligt med denna lagstiftning och dess tillämpning, det verkar vara juridiken där rättshaveristerna har fått helt fritt spelrum. Jag tänker ett scenario med en gammal detaljplan som är äldre än hela denna diskussion. Och den är inte genomförd. Nu vill markägaren stycka av tomterna (!) och bebygga dem. Så hittas en knärotsmatta i granskogen som täcker tomtmarken.H hhallen skrev:
Vad händer nu?
Målsättningen hos dessa aktivister brukar vara att vilja bevara vad de betraktar som en fragil natur. Jag tror inte de själva skulle beskriva det som jävelskap, utan istället är man säkert uppfylld av att man gör en rättfärdig och god sak för allas bästa.H hhallen skrev:
MÖD delar inte alls din beskrivning. Det är inte vad som står i domskälen. Läs!H hhallen skrev:
Återigen så delar inte MÖD vad du tycker. Läs domarna!H hhallen skrev:
H hhallen skrev:
Jag tror du har rätt på det politiska planet. Om mark konfiskerades mot god ersättning eller tvångsarrenderades av staten med naturförvaltningsändamål mot hög ersättning så skulle förståelsen vara större hos många markägare. Men det skulle väl bli väldigt dyrt antar jag. Å andra sidan skulle prislappen i statens budget göra att byråkratin tvingades välja och prioritera. En bra sak.H hhallen skrev:
Redigerat:
Det är inte ett olagligt förfarande. Om du läser lite på skogsägarforum så hittar du snabbt tips om hur man minskar risken för att få avverkningen stoppad.S Sauron skrev:
Det som kan vara angeläget i sammanhanget är kanske att bevara de färre än 10% av den ej skyddade skogsarealen som är kontinuitetsskog?
Finland har en färdväg för att lämna trakthyggesbruket, liksom många europeiska länder gjort.
Här i Sverige är de flesta överens om att biologisk mångfald är bra, utom på den egna skogsfastigheten där vi hellre vill ha kalhyggen.
Den filosofiska frågan är om man äger skog eller förvaltar den åt kommande generationer?
Finland har en färdväg för att lämna trakthyggesbruket, liksom många europeiska länder gjort.
Här i Sverige är de flesta överens om att biologisk mångfald är bra, utom på den egna skogsfastigheten där vi hellre vill ha kalhyggen.
Den filosofiska frågan är om man äger skog eller förvaltar den åt kommande generationer?
Hhallen: De flesta skogar ligger i spannet mellan urskogar och det du beskriver som produktionsskogar med monokultur. Urskogar förekommer i praktiken inte i stora delar av Sverige. Men produktionsskogarna har ofta väldigt mycket högre naturvärden än vad du försöker få det till. Många av dessa sköts av ägare som utöver det ekonomiska är väldigt intresserade av naturen och den biologiska mångfalden. Man vill inte ha en trädplantering i form av en monokultur. Men det är just de som lyckas bra med att kombinera målen som sedan blir hindrade att avverka.
Kan du vara hur man tolkar lagen också.D Daniel 109 skrev:
Professor Göran Örlander utses till utredare av ny skogspolitik.
• Göran Örlander har utsetts till särskild
utredare
• Lång karriär i skogssektorn
• Professor emeritus, skog dr, docent och professor i skogsskötsel
• Även verkat inom myndighetsvärlden och i praktiska skogsbruket
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) konstaterar att mycket hänt sedan den senaste stora skogspolitiska reformen 1993.
Bland annat har både ny EU- och nationell lagstiftning tillkommit, inte minst om miljöhänsyn. Kullgren pekar även på att behovet av inhemskt producerad biomassa ökar.
– Det finns behov av samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som stärker incitament, investeringsvilja och näringsfrihet i skogsnäringen, säger ministern.
Syftet med den nya utredningen är, enligt Kullgren, att öka "den skogliga tillväxten" och produktionen av biomassa för att upprätthålla balansen mellan de skogspolitiska målen produktion och miljö.
Nuvarande regering verkar inte nöjda med avverkningsanmälningarna. Utredning ska se över detta och ge förslag på alternativ till dagens avverkningsanmälningar. Ett exempel enligt Kullgren är ett system med "egenkontroll". Vidare sade Kullgren att utredaren ska utreda om storleksgränsen för anmälningsplikt för trakthyggen kan höjas från 0,5 hektar till 5 hektar för mindre brukningsenheter.
Syftet med utredningen som vi nu tillsätter är i korthet att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång på till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställning samt jobb och tillväxt i hela landet.
Samtidigt så skickar vi med en tydlig avgränsning till att redan de nuvarande jämställda skogspolitiska målen, miljömålet och produktionsmålet ska ligga fast. För att förenkla det här så kan man gruppera utredningens uppdrag i två länkade men separata kluster.
Det första klustret är en allmän översyn av skogspolitiken. Här är frågorna mer övergripande och rör bland annat att utvärdera den nuvarande skogspolitiken givit givet de förändringar som skett sedan 1993 att utveckla skogspolitiken för att möta utmaningar i EU-frågor och att utveckla arbetssättet för Sveriges fortsatta arbete inom EU i skogliga frågor och att effektivisera miljömålsarbetet för skogen.
Det andra klustret rör konkreta reformer vi önskar se genomförda och där utredaren har att ta fram förslag på konkret utformning och ny lagtext. Det är bland annat att överväga alternativ till avverkningsanmälan och anmälan för samråd som till exempel ett system baserat på egenkontroll.
Att säkerställa att beslut inte kan överklagas till både allmän förvaltningsdomstol och Mark- och miljödomstol. Att tydliggöra kunskapskravet när det gäller skogsbruket och vid behov föreslå åtgärder för att kunskapskravet och bevisbörderegeln i Miljöbalken inte ska leda till oproportionerliga kostnader för markägaren.
Analysera möjligheterna till att föreslå regeländringar vad gäller avverkningsanmälan och samrådsbeslut för skogsbruksåtgärder genom att höja undantaget för anmälningsplikten för små avverkningar från dagens 0,5 hektar upp till och med 5 hektar på mindre brukningsenheter som ägs av enskilda.
Analysera och föreslå att en avverkningsanmälan inte längre ska anses som en anmälan för samråd, att se över Skogsstyrelsens roll i Mark- och miljödomstolen när ideella föreningar överklagar, analysera mätbarheten och uppföljningsbara enheter för de miljökvalitetsmål som är relevanta för skogssektorn. Och utifrån analysen föreslå uppdaterade preciseringar och indikatorer.
Ge förslag på hur preciseringar och indikatorer formuleras i högre grad kan väga in i andra samhällsekonomiska mål och andra hållbarhetsmål som skogsbruket bidrar till. Och precis som statsrådet Pourmokhtari nämnde här så kommer regeringen specifikt utreda frågorna kring nationell fridlysning respektive ersättningsfrågor kopplade till artskyddet och det här kommer ske på Klimat- och näringsdepartementet.
• Göran Örlander har utsetts till särskild
utredare
• Lång karriär i skogssektorn
• Professor emeritus, skog dr, docent och professor i skogsskötsel
• Även verkat inom myndighetsvärlden och i praktiska skogsbruket
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) konstaterar att mycket hänt sedan den senaste stora skogspolitiska reformen 1993.
Bland annat har både ny EU- och nationell lagstiftning tillkommit, inte minst om miljöhänsyn. Kullgren pekar även på att behovet av inhemskt producerad biomassa ökar.
– Det finns behov av samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som stärker incitament, investeringsvilja och näringsfrihet i skogsnäringen, säger ministern.
Syftet med den nya utredningen är, enligt Kullgren, att öka "den skogliga tillväxten" och produktionen av biomassa för att upprätthålla balansen mellan de skogspolitiska målen produktion och miljö.
Nuvarande regering verkar inte nöjda med avverkningsanmälningarna. Utredning ska se över detta och ge förslag på alternativ till dagens avverkningsanmälningar. Ett exempel enligt Kullgren är ett system med "egenkontroll". Vidare sade Kullgren att utredaren ska utreda om storleksgränsen för anmälningsplikt för trakthyggen kan höjas från 0,5 hektar till 5 hektar för mindre brukningsenheter.
Syftet med utredningen som vi nu tillsätter är i korthet att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång på till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställning samt jobb och tillväxt i hela landet.
Samtidigt så skickar vi med en tydlig avgränsning till att redan de nuvarande jämställda skogspolitiska målen, miljömålet och produktionsmålet ska ligga fast. För att förenkla det här så kan man gruppera utredningens uppdrag i två länkade men separata kluster.
Det första klustret är en allmän översyn av skogspolitiken. Här är frågorna mer övergripande och rör bland annat att utvärdera den nuvarande skogspolitiken givit givet de förändringar som skett sedan 1993 att utveckla skogspolitiken för att möta utmaningar i EU-frågor och att utveckla arbetssättet för Sveriges fortsatta arbete inom EU i skogliga frågor och att effektivisera miljömålsarbetet för skogen.
Det andra klustret rör konkreta reformer vi önskar se genomförda och där utredaren har att ta fram förslag på konkret utformning och ny lagtext. Det är bland annat att överväga alternativ till avverkningsanmälan och anmälan för samråd som till exempel ett system baserat på egenkontroll.
Att säkerställa att beslut inte kan överklagas till både allmän förvaltningsdomstol och Mark- och miljödomstol. Att tydliggöra kunskapskravet när det gäller skogsbruket och vid behov föreslå åtgärder för att kunskapskravet och bevisbörderegeln i Miljöbalken inte ska leda till oproportionerliga kostnader för markägaren.
Analysera möjligheterna till att föreslå regeländringar vad gäller avverkningsanmälan och samrådsbeslut för skogsbruksåtgärder genom att höja undantaget för anmälningsplikten för små avverkningar från dagens 0,5 hektar upp till och med 5 hektar på mindre brukningsenheter som ägs av enskilda.
Analysera och föreslå att en avverkningsanmälan inte längre ska anses som en anmälan för samråd, att se över Skogsstyrelsens roll i Mark- och miljödomstolen när ideella föreningar överklagar, analysera mätbarheten och uppföljningsbara enheter för de miljökvalitetsmål som är relevanta för skogssektorn. Och utifrån analysen föreslå uppdaterade preciseringar och indikatorer.
Ge förslag på hur preciseringar och indikatorer formuleras i högre grad kan väga in i andra samhällsekonomiska mål och andra hållbarhetsmål som skogsbruket bidrar till. Och precis som statsrådet Pourmokhtari nämnde här så kommer regeringen specifikt utreda frågorna kring nationell fridlysning respektive ersättningsfrågor kopplade till artskyddet och det här kommer ske på Klimat- och näringsdepartementet.
Andra röjer sin skog med röjsåg, det ger bättre skjutmöjligheter under jakten och mindre konkurrens om vatten och näring i produktionsskogen, det bidrar till billigare gallring och avverkning.E Emtre skrev:
Om röjning är bra för knärot saknar jag kunskap om, men gäller det odling av björk,tall, gran eller morötter i trädgårdslandet har röjning och gallring empiriskt visat sig ge goda ekonomiska resultat.
En annan metod kanske är att starta "boskspsskötsel" eller vad det nu egentligen kallas (kommer inte på ordet just nu) och mer specifikt getter, och släppa dem lös på aktuellt skogsområde ett par år innan avverkning. Rekommenderar stängsel förstås.
Vad gäller aktuellt problem en magnitud effektivare.F fribygg skrev: