Njae din undersökningsplikt är otroligt mycket starkare stadgad enligt jordabalken. Det är helt enkelt så att mäklaren har skyldigheter som kan åläggas någon i tjänsten ställt i rimlighet mot vad kunden skall tänkas betala för i tid. Köparen däremot skall anse detta som en väldigt stor affär i förhållande till sin ekonomi och därför har det juridiskt fastställts höga rekvisit för att uppfylla sin undersökningsplikt.
MVH Lorant
MVH Lorant
Jag, utan juridisk utbildning.
Det finns prejudikat på brunnar mm. där säljaren har sagt något som det i rätten har gått att visa att säljaren sagt. Detta har gått att tolka som att det inte var fel på brunnen. Sedan har brunnen visat sig dålig. Då har säljaren fått stå för kostnaden.
Dvs. Om du kan visa att säljaren har utfäst att garaget stod rätt, då behöver du inte undersöka den saken i din undersökningsplikt.
Dvs, om du i ditt kotrakt har nedskrivet att köparen på din direkta fråga garanterar att garaget står rätt, då är du i princip hemma med dina ersättningsanspråk. Kan du få mäklaren att vittna om detsamma, är du nog nästan hemma också.
Men med det jag menar hemma, är att det lönar sig att pressa säljaren och fortsätta vidare till en advokat.
När det gäller advokat, välj en dyr, de tar helst bara fall som de tror sig vinna, att det kostar pengar är inga problem, eftersom det betalas av din motpart när du väl vinner.
En billig advokat är billig eftersom de har få jobb. Anledningen till att de har få jobb, kan du tänka ut själv. I bästa fall och undantagsvis är det för att de är oetablerade, men oerhört kompetenta. Men mer troligt är att de är etablerade och ...
Det finns prejudikat på brunnar mm. där säljaren har sagt något som det i rätten har gått att visa att säljaren sagt. Detta har gått att tolka som att det inte var fel på brunnen. Sedan har brunnen visat sig dålig. Då har säljaren fått stå för kostnaden.
Dvs. Om du kan visa att säljaren har utfäst att garaget stod rätt, då behöver du inte undersöka den saken i din undersökningsplikt.
Dvs, om du i ditt kotrakt har nedskrivet att köparen på din direkta fråga garanterar att garaget står rätt, då är du i princip hemma med dina ersättningsanspråk. Kan du få mäklaren att vittna om detsamma, är du nog nästan hemma också.
Men med det jag menar hemma, är att det lönar sig att pressa säljaren och fortsätta vidare till en advokat.
När det gäller advokat, välj en dyr, de tar helst bara fall som de tror sig vinna, att det kostar pengar är inga problem, eftersom det betalas av din motpart när du väl vinner.
En billig advokat är billig eftersom de har få jobb. Anledningen till att de har få jobb, kan du tänka ut själv. I bästa fall och undantagsvis är det för att de är oetablerade, men oerhört kompetenta. Men mer troligt är att de är etablerade och ...
När eller om det drar ihop sig, till en förhandling i domstol, så kommer säkert säljaren att säga, - det här har vi aldrig talat om, för mig har garaget stått på rätt sida gränsen. Det är därför viktigt att få med den gamla damen (grannen) som kronvittne, att hon flera gånger påtalat problemet för säljaren.
En tråkig sits att hamna i, tycker även att mäklaren borde engagera sig i problemet, denne företräder er båda i affären.
En tråkig sits att hamna i, tycker även att mäklaren borde engagera sig i problemet, denne företräder er båda i affären.
När vi köpte vårat hus hittade vi problem i efterhand som ingick i undersökningsplikten.
Säljaren hade muntligt sagt saker då vi var i möte med mäklaren som var direkt felaktiga, vilket blev väldigt besvärligt för säljaren.
Säljarna valde att betala oss 25.000 så att vi inte tog det vidare (vill minnas att vi hade rätten på vår sida då säljaren gett felaktig information enligt mäklaren).
Säljaren hade muntligt sagt saker då vi var i möte med mäklaren som var direkt felaktiga, vilket blev väldigt besvärligt för säljaren.
Säljarna valde att betala oss 25.000 så att vi inte tog det vidare (vill minnas att vi hade rätten på vår sida då säljaren gett felaktig information enligt mäklaren).
De domar jag sett angående utgästelser har inte fått tillräcklig lagstadgat värde för att anses vara ett direkt prejudikat. Visst har de ett juridiskt värde men ärendena har inte överklagats i tillräcklig mån för att det juridiska värdet skall vara helt utrett.
När det gäller utfästelser från säljaren skall dessa vara av ett direkt slag och inte kunna ges något tolkningsutrymme eller kunna vara av slaget allmänt lovprisande. Bevisbördan åligger köparen så utfästelsen bör vara nedtecknad i avtalet.
Vad mäklare anger för juridiska preferenser känns sisådär med tanke på hur allmänt hållen deras juridiska utbildning och kunskaper är. Jag har tom flertalet juristkollegor som är okunniga på fastighetsjuridiken och specifikt kring dolda fel eller kring köparen undersökningsplikt finns alltför allmänt hållen juridisk formulering och ändå otillräcklig praxis....
Det är otroligt vanlig att köparen har moraliskt mycket bättre täckning än i slutändan juridiskt.
När det gäller utfästelser från säljaren skall dessa vara av ett direkt slag och inte kunna ges något tolkningsutrymme eller kunna vara av slaget allmänt lovprisande. Bevisbördan åligger köparen så utfästelsen bör vara nedtecknad i avtalet.
Vad mäklare anger för juridiska preferenser känns sisådär med tanke på hur allmänt hållen deras juridiska utbildning och kunskaper är. Jag har tom flertalet juristkollegor som är okunniga på fastighetsjuridiken och specifikt kring dolda fel eller kring köparen undersökningsplikt finns alltför allmänt hållen juridisk formulering och ändå otillräcklig praxis....
Det är otroligt vanlig att köparen har moraliskt mycket bättre täckning än i slutändan juridiskt.
Hej!
Råkade ut för en liknande sak för 15 år sedan, köpte en fastighet som haft många ägare under kort tid, ägare nr 2 hade en verksamhet på samma fastighet i en separat lokal som låg lite vid sidan av.
Sedan gick näringsidkaren och hh skilda vägar i ovänskap, näringsidkaren hade sagt att om hustrun skall ha huset och trädgården så skulle han ha halva trädgården och garaget, så fastigheten delades upp med servitut. Sedan sålde ägarinnan sin del till ägare nr 3 utan att tala om vad som hänt, några år efter var det dags igen och ny ägare nr 4 kom in i leken utan vetskap om problemet med fastigheten. Sedan kom vi in i bilden och affären förmedlades av samme mäklare som gjorde förra affären.
När vi flyttat in blev jag intresserad av var de faktiska utsatta gränserna var enligt tomtkartan som jag lyckades spåra upp på Tingsrätten. Mäklaren hade då hävdat att det inte fanns någon karta. Den nye ägaren till verksamheten etablerades en god kontakt med och allt var frid och fröjd tills jag började spana efter rör i marken. Så småningom med hjälp av den nye näringsidkaren intill visade det sig att gränsen var så dragen att det var den nye näringsidkaren som ägde halva vår förmodade trädgård, "vår häck", den del som flaggstången stod på samt marken där vårt garage stod placerat. Jag tog kontakt med mäklaren som slog ifrån sig, han hade gått på säljarens uppgifter och sålt fastigheten två gånger utan att ha anledning att misstänka att något var fel med fastigheten och menade på att han då var fri från att kontrollera sanningshalten.
Jag vände mig då till Ordf. i Villaägarna som kom upp och synade det hela och fann det mycket märkligt men rekommenderade att rådfråga en advokat.
Till historien hör att vi då bodde i en liten småstad, en residensstad och f.d militärstad i Västergötland. Alla känner alla mycket väl och Ordf. i Villaägarna ville naturligtvis inte stöta sig med mäklaren. Vi vände oss då till i mitt tycke en opartisk advokat i grannstaden, men där hände ingenting allt gick i stå, när jag försökte att puffa på advokaten att agera så slutade det med att han avsade sig ärendet med motiveringen att jag inte hade förtroende för honom som advokat.
I efterhand fick jag veta att mäklaren och advokaten var med i samma Loge och då föll alla bitarna på plats.
Nåväl vi gav inte upp så lätt utan vände oss till en stjernadvokat i rikets andra stad, han tog genast tag i saken och satte på debiteringsklockan. Kontentan blev att vi stämde ägare nr 4 som inte talat om att det var servitut, de fick i sin tur stämma nr 3 för samma sak. Således var vi tre parter i rättsalen där vi tilldömdes ett skadestånd som nästan helt åts upp av stjernadvokatens arvode och som det hette i hans faktura "tidsspillan" 3 timmar vilket = tiden att åka med bil.:S.
Nåväl kontentan av det hela blev att vi så småningom efter 3 år sålde av hus och fastighet för att flytta till våra hemtrakter ( en bidragande orsak till flytten var alla myggen), men nu bor vi nästan myggfritt nära saltvatten där de inte trivs lika bra. Kontentan av det hela är: "
Mycket skrik och lite ull sa bonden när han klippte grisen!
Råkade ut för en liknande sak för 15 år sedan, köpte en fastighet som haft många ägare under kort tid, ägare nr 2 hade en verksamhet på samma fastighet i en separat lokal som låg lite vid sidan av.
Sedan gick näringsidkaren och hh skilda vägar i ovänskap, näringsidkaren hade sagt att om hustrun skall ha huset och trädgården så skulle han ha halva trädgården och garaget, så fastigheten delades upp med servitut. Sedan sålde ägarinnan sin del till ägare nr 3 utan att tala om vad som hänt, några år efter var det dags igen och ny ägare nr 4 kom in i leken utan vetskap om problemet med fastigheten. Sedan kom vi in i bilden och affären förmedlades av samme mäklare som gjorde förra affären.
När vi flyttat in blev jag intresserad av var de faktiska utsatta gränserna var enligt tomtkartan som jag lyckades spåra upp på Tingsrätten. Mäklaren hade då hävdat att det inte fanns någon karta. Den nye ägaren till verksamheten etablerades en god kontakt med och allt var frid och fröjd tills jag började spana efter rör i marken. Så småningom med hjälp av den nye näringsidkaren intill visade det sig att gränsen var så dragen att det var den nye näringsidkaren som ägde halva vår förmodade trädgård, "vår häck", den del som flaggstången stod på samt marken där vårt garage stod placerat. Jag tog kontakt med mäklaren som slog ifrån sig, han hade gått på säljarens uppgifter och sålt fastigheten två gånger utan att ha anledning att misstänka att något var fel med fastigheten och menade på att han då var fri från att kontrollera sanningshalten.
Jag vände mig då till Ordf. i Villaägarna som kom upp och synade det hela och fann det mycket märkligt men rekommenderade att rådfråga en advokat.
Till historien hör att vi då bodde i en liten småstad, en residensstad och f.d militärstad i Västergötland. Alla känner alla mycket väl och Ordf. i Villaägarna ville naturligtvis inte stöta sig med mäklaren. Vi vände oss då till i mitt tycke en opartisk advokat i grannstaden, men där hände ingenting allt gick i stå, när jag försökte att puffa på advokaten att agera så slutade det med att han avsade sig ärendet med motiveringen att jag inte hade förtroende för honom som advokat.
I efterhand fick jag veta att mäklaren och advokaten var med i samma Loge och då föll alla bitarna på plats.
Nåväl vi gav inte upp så lätt utan vände oss till en stjernadvokat i rikets andra stad, han tog genast tag i saken och satte på debiteringsklockan. Kontentan blev att vi stämde ägare nr 4 som inte talat om att det var servitut, de fick i sin tur stämma nr 3 för samma sak. Således var vi tre parter i rättsalen där vi tilldömdes ett skadestånd som nästan helt åts upp av stjernadvokatens arvode och som det hette i hans faktura "tidsspillan" 3 timmar vilket = tiden att åka med bil.:S.
Nåväl kontentan av det hela blev att vi så småningom efter 3 år sålde av hus och fastighet för att flytta till våra hemtrakter ( en bidragande orsak till flytten var alla myggen), men nu bor vi nästan myggfritt nära saltvatten där de inte trivs lika bra. Kontentan av det hela är: "
Mycket skrik och lite ull sa bonden när han klippte grisen!
Nu j**lar!
Under ett samtal med vår trevliga granne (se ovan) så framgick det att hon varit med när förre ägaren mätt och konstaterat att garaget inte står inom tomten! Han har alltså ljugit oss rakt upp i ansiktet. Nu skall vi se till att damen ställer upp och vittnar, sedan skall säljaren få sina fiskar varma! Lögner tål jag inte och om jag så skall ställa säljaren och hans familj på gatan så skall det stå dem dyrt att försöka dra oss vid näsan. Någon som vet om Länsförsäkringar har någon vettig juridisk hjälp?
Under ett samtal med vår trevliga granne (se ovan) så framgick det att hon varit med när förre ägaren mätt och konstaterat att garaget inte står inom tomten! Han har alltså ljugit oss rakt upp i ansiktet. Nu skall vi se till att damen ställer upp och vittnar, sedan skall säljaren få sina fiskar varma! Lögner tål jag inte och om jag så skall ställa säljaren och hans familj på gatan så skall det stå dem dyrt att försöka dra oss vid näsan. Någon som vet om Länsförsäkringar har någon vettig juridisk hjälp?
Om fastigheten säljs med ett hus som sticker över på grannens fastighet ska huset sannolikt rivas förutsatt att säljaren uppförde huset delvis på grannens fastighet med avsikt eller av grov vårdslöshet samt att köparen visste om dessa förutsättningar.-MH- skrev:
