Minska störningar/spänningsfall -> FK2.5 istället för FK1.5?
Liten fundring angående användning av FK2.5 istället för FK1.5: Jag har jämfört priser på FK och VP-rör genom att gå upp en dimension på allt elmaterial men fortfarande ha kvar samma avsäkring i centralen. Skillnaden på kostnaden var inte alls stor (10-12%) samtidigt som jag minska spänningsfallen ut på grupperna -> Mindre störningar. Vi pratar en "vanlig" villa med en elcentral.
Har jag missat nått eller stämmer mitt antagande? Jag kan inte tänka ut något säkerhetsmässigt problem mer än att en person kan kommer fundera om det är 16A grupper när de tittar bakom ett eluttag.
Har jag missat nått eller stämmer mitt antagande? Jag kan inte tänka ut något säkerhetsmässigt problem mer än att en person kan kommer fundera om det är 16A grupper när de tittar bakom ett eluttag.
Vid en vanlig villa installation finns inget att vinna, en "normal dimensionering räcker gott och väl. Tänker du skaff nån "apparat" som kräver mycket ström så dra dit en extra grupp i stället.
Och det är betydligt trevligare att arbeta med 1,5 än 2,5 mm2.
Och det är betydligt trevligare att arbeta med 1,5 än 2,5 mm2.
Men gör det verkligen någon praktisk skillnad?
Om vi tar ett litet räkneexempel. Antag att du har ett uttag 20m från centralen (verkar som ett rimligt maxavstånd i en villa av någorlunda normal storlek). Det ger en resistans i trådarna på 0,48 ohm (0,012 ohm/meter 40 meter tråd fram o tillbaka). Dvs om du tar ut 10A så får du ett spänningsfall på 4,8V.
Inte försumbart, men ändå ganska måttligt när du har 230V att ta av.
Din tjockare tråd ger nästan en halvering av spänningsfallet, vilket inte är en dramtisk förbättring.
Om vi tar ett litet räkneexempel. Antag att du har ett uttag 20m från centralen (verkar som ett rimligt maxavstånd i en villa av någorlunda normal storlek). Det ger en resistans i trådarna på 0,48 ohm (0,012 ohm/meter 40 meter tråd fram o tillbaka). Dvs om du tar ut 10A så får du ett spänningsfall på 4,8V.
Inte försumbart, men ändå ganska måttligt när du har 230V att ta av.
Din tjockare tråd ger nästan en halvering av spänningsfallet, vilket inte är en dramtisk förbättring.
Eller med andra ord, vid 2300W last minskar förlusten från 48W till 24W, dvs 1% av lasten...och hur ofta har man maxlast på en gruppledning i en villa?
Däremot kan det vara lönt att inte snåla på dimensioneringen mellan elmätare och gruppcentral om det är signifikant avstånd mellan dem (Som på en typisk gård på landet från stolpens elmätare till huset tex) eller på gruppledningar med stor last, som spis, elpatroner, värmepumpar etc...
Däremot kan det vara lönt att inte snåla på dimensioneringen mellan elmätare och gruppcentral om det är signifikant avstånd mellan dem (Som på en typisk gård på landet från stolpens elmätare till huset tex) eller på gruppledningar med stor last, som spis, elpatroner, värmepumpar etc...
Tänk på att glödljus t.ex. reagerar kraftigt på spänningsvariationer. En minskning av spänningen med 2% motsvarar en minskning av det utsända ljuset med 6%, vilket är tydligt märkbart som en blinkning.
Att överdimensionera ledningar med lastvariationer, eller hålla variabla laster skilda från t.ex. belysning är en bra idé.
Tyvärr verkar ingen direkt fundera på detta när de planerar en elanläggning.
Att överdimensionera ledningar med lastvariationer, eller hålla variabla laster skilda från t.ex. belysning är en bra idé.
Tyvärr verkar ingen direkt fundera på detta när de planerar en elanläggning.
Normalt förekommer inte några större lastförändringar i bostadsutrymmen, möjligen några Ampere. Det som däremot brukar synas är om det matande nätet är svagt (läs landbygd) då kan man få "blinkningar" vid relativt små lastförändringar.
Termostatstyrda element ger stora laständringar som ger blinkningar. En annan skurk är halogenlampan som värmer upp fixerverket i laserskrivare. När den tänds har den låg resistans och drar rasande mycket ström ett ögonblick. Det är nog för att taklampor ska blinka till synbart.
Detta i stadsbebyggelse. Störningarna fortplantade sig inte till andra grupper ,så jag antar det var gruppledningens spänningsfall som var boven.
Detta i stadsbebyggelse. Störningarna fortplantade sig inte till andra grupper ,så jag antar det var gruppledningens spänningsfall som var boven.
Som sagt, störningarna spreds inte till andra grupper på samma fas.
För belysning så är 1% spänningsvariation på gränsen till vad som kan sägas vara acceptabelt.
Med tyristorstyrda dimmers är känsligheten ännu större. På låga uteffekter kommer de att slå på (eller av beroende på om de är rfamkantsstyrda eller bakkantsstyrda) vid en tid där spänningsderivatan är stor. En liten spänningsändring gör då att den kommer att klippa tidigare/senare under perioden med fel genomsläppt energi som resultat.
(Hade dimmern varit styrd av total genomsläppt energi hade det förstås inte märkts, men jag har aldrig stt någon belysningsdimmer med sådan styrning. Alla är spänningstriggade).
För belysning så är 1% spänningsvariation på gränsen till vad som kan sägas vara acceptabelt.
Med tyristorstyrda dimmers är känsligheten ännu större. På låga uteffekter kommer de att slå på (eller av beroende på om de är rfamkantsstyrda eller bakkantsstyrda) vid en tid där spänningsderivatan är stor. En liten spänningsändring gör då att den kommer att klippa tidigare/senare under perioden med fel genomsläppt energi som resultat.
(Hade dimmern varit styrd av total genomsläppt energi hade det förstås inte märkts, men jag har aldrig stt någon belysningsdimmer med sådan styrning. Alla är spänningstriggade).