Mellan timmer och sten?
Hej.
Vi fick hönshusets nedersta timmervarv utbytta i vintras. Timmret står på en grund av sten (vanlig gråsten). Det är dock av naturliga skäl en hel del glipor mellan sten och timmer, vad skall man täta detta med? (jordgolv i hönshuset)
Mvh
LOS
Vi fick hönshusets nedersta timmervarv utbytta i vintras. Timmret står på en grund av sten (vanlig gråsten). Det är dock av naturliga skäl en hel del glipor mellan sten och timmer, vad skall man täta detta med? (jordgolv i hönshuset)
Mvh
LOS
Detta verkar suspekt!
Vem bytte timmret? Vad fanns mellan timmer och stengrund innan? Det traditionella i landet är ju björknäver, eller i modern variant papp. Att byta ut timmret och låta det stå direkt på stengrunden verkar nästan kriminellt. Fanns det någon särskilld orsak till att de inte domkraftade upp och lade i något, papp el. dyl.? Om delar av timmret står direkt på stenen så kommer sannolikt vatten som blir stående på stenen sugas upp av timmret, oavsett vad du tätar med i gliporna, och det är ett klassiskt sätt att genom litet 'renovering' ödelägga en timmerstomme som hållit i flera hundra år. Har själv en mindre byggnad som för 80 år sedan drabbats just av en sådan 'renovering' dock med ny hög placering på en putsad grund, säkert utförd i förvissningen att hög sockel gör att fukten inte kommer upp till timmret, men regnet och snön faller ju uppifrån...
Vem bytte timmret? Vad fanns mellan timmer och stengrund innan? Det traditionella i landet är ju björknäver, eller i modern variant papp. Att byta ut timmret och låta det stå direkt på stengrunden verkar nästan kriminellt. Fanns det någon särskilld orsak till att de inte domkraftade upp och lade i något, papp el. dyl.? Om delar av timmret står direkt på stenen så kommer sannolikt vatten som blir stående på stenen sugas upp av timmret, oavsett vad du tätar med i gliporna, och det är ett klassiskt sätt att genom litet 'renovering' ödelägga en timmerstomme som hållit i flera hundra år. Har själv en mindre byggnad som för 80 år sedan drabbats just av en sådan 'renovering' dock med ny hög placering på en putsad grund, säkert utförd i förvissningen att hög sockel gör att fukten inte kommer upp till timmret, men regnet och snön faller ju uppifrån...
Vi har näver eller papp på bärlinornas grundstenar och på magasinet där vi bytte syll runt om, det är för att det ligger lite lågt trots höjning. Det stora gamla huset har inget mellan timmer och natursten och det är snart 300 år gammalt. Enda skadan på syll var där avrinningen var dålig och jorden täckte syllen. Jag har inte sett att natursten drar fukt på samma sätt som betong eller annan typ av grundsten. En vattbräda är bra för både syll och stengrund.
Om du har en panel utanpå timmerstommen (vilket jag fick för mig att du inte hade, det är ju litet ovanligt på enklare uthus) så är vattbräda absolut lösningen. Då kan du nog täta med det mesta, dvs för att undvika drag, t.ex. lindrev.
Är det ingen panel kan det bli litet knepigare att få till en fin bräda, dvs en som håller tätt så att inte vatten rinner bakom, om inte stocken är extremt rakt och slät.
Att låta vatten rinna ned och bli stående på en utskjutande naturstensgrund, kan nog vara relativt ofarligt om det snarast rör sig om en torpargrund med mindre, rundade stenar, då det mesta rinner av innåt eller utåt. Är det en naturstensgrund av riktigt stora huggna rektangulära stenar med plan översida, dvs den typ av 'ansiktslyft' som hus kunde få under 1800-talet-sekelskiftet, är det nog viss risk att nedersta stocken håll osunt fuktig.
Är det ingen panel kan det bli litet knepigare att få till en fin bräda, dvs en som håller tätt så att inte vatten rinner bakom, om inte stocken är extremt rakt och slät.
Att låta vatten rinna ned och bli stående på en utskjutande naturstensgrund, kan nog vara relativt ofarligt om det snarast rör sig om en torpargrund med mindre, rundade stenar, då det mesta rinner av innåt eller utåt. Är det en naturstensgrund av riktigt stora huggna rektangulära stenar med plan översida, dvs den typ av 'ansiktslyft' som hus kunde få under 1800-talet-sekelskiftet, är det nog viss risk att nedersta stocken håll osunt fuktig.
Vårat hus står rakt på stenen och har gjort så i 120 år utan tendenser till angrepp av detta.
Det byggdes dessutom av och till en stor byggmästare.
Natursten suger inte fukt från marken och det skall inte vara möjligt för vatten att bli stående på grundstenen isåfall fungerar inte fasaden eller avvatningen.
Det man får i fuktväg är vid temperatur variationer då det bildas kondens.
Det byggdes dessutom av och till en stor byggmästare.
Natursten suger inte fukt från marken och det skall inte vara möjligt för vatten att bli stående på grundstenen isåfall fungerar inte fasaden eller avvatningen.
Det man får i fuktväg är vid temperatur variationer då det bildas kondens.
