Jag kollade och BRF Brinckan 1 som verkar vara relevant förening har enbart tomträtt på marken. Så jag antar att det är staden som är fastighetsägare. Kanske är planen helt enkelt att låta tomträtten löpa ut och bygga nya hus när det hela åldrats tillräckligt mycket?H Jakethecake skrev:Vid Södra Station i Stockholm har Trafikverket servitut på att köra tåg genom fastigheterna. Som fastighetsägare ansvarar man dock för bland annat bärande konstruktion, avvibrering, grundläggning mm medan Trafikverket endast står för inredning och ytskikt.
Jag har funderat både en och två gånger på hur det ska gå till när en bostadsrättsförening ska underhålla delar stambanans grundläggning eller betongkonstruktion eller behöver byta gummikuddarna som hela klabbet står på. Att det dessutom är ca 5-6 separata fastighetsägare gör det ännu mer spännande.
Som kuriosa kan nämnas att en person som medverkat i utformning av detaljplan och servitut berättat att lösningen var ett medvetet drag för att flytta kostnader från skattekonto till allmännyttan som var ursprunglig fastighetsägare. Men allmännyttan såg sen en lösning att slippa långsiktigt dyrt underhåll och ombildade till brf
Medlem
· Västernorrland
· 2 467 inlägg
En tanke till ikring varför tingsplats och galgbacke blir en samfällighet.
Man hade inte samma sätt att använda juridiska personer som idag.
Har vi ett kommunhus och en lekplats så är det den juridiska personen "X kommun" som skrivs in som fastighetsägare. Tingslaget på den tiden var mer som "summan av alla de personer som ingår i ansvaret för att upprätthålla funktionen".
Så det alternativ för att förvalta platsen som fanns till hands liknar mer vår tanke om t.ex. en vägsamfällighet än hur vi ser på en "samhällsinstitution" idag. Direkt delägarskap av byamännen istället för att ha en organisation man var medlem i som i sin tur blev det subjekt som självständigt stod för ägandet.
Som reglerna för att bilda samfälligheter fungerar idag så ska det mycket striktare vara knutet till fastighetens egna behov i snäv (och konkret) mening. Då var tankeramen snarast att ett samhällsgemensamt behov (i betydligt vidare mening) motiverade att man tog ett gemensamt ansvar.
Man hade inte samma sätt att använda juridiska personer som idag.
Har vi ett kommunhus och en lekplats så är det den juridiska personen "X kommun" som skrivs in som fastighetsägare. Tingslaget på den tiden var mer som "summan av alla de personer som ingår i ansvaret för att upprätthålla funktionen".
Så det alternativ för att förvalta platsen som fanns till hands liknar mer vår tanke om t.ex. en vägsamfällighet än hur vi ser på en "samhällsinstitution" idag. Direkt delägarskap av byamännen istället för att ha en organisation man var medlem i som i sin tur blev det subjekt som självständigt stod för ägandet.
Som reglerna för att bilda samfälligheter fungerar idag så ska det mycket striktare vara knutet till fastighetens egna behov i snäv (och konkret) mening. Då var tankeramen snarast att ett samhällsgemensamt behov (i betydligt vidare mening) motiverade att man tog ett gemensamt ansvar.
Fasiken då, detaljplanen tillåter ju inredning av lokaler vid sidan av bostadshuset. Där rök det lokala mikrobryggeriets servering.Henningelvis skrev:
Medlem
· Västernorrland
· 2 467 inlägg
Utskänkningstillstånd bör de få om de uppfyller kriterierna.
Men servitutet lär väl hindra dem från att nyttja det.
