Vet någon hur uppdelningen av ägandet över enskild vägmark, brukar gå till, mellan markägare och tomtägare, när nya tomter styckats av löpande utmed våra småvägar, mot ursprungligt markägande, jämfört med när det enbart fanns stora markfastigheter, exv. på 1940-talet och på landsbygden?
Görs tillsynen från stat och kommun korrekt vid varje vägbidragsutbetalning, som tas av våra skattepengar, eller hur går kontrollen till?
Intressant att veta framförallt hur tomtägare har upplevt Svensk vägdemokrati.

Varning= Bygglov/bygganmälan kan göras, utan att vägstyrelsen kallar alla berörda tomtägare längs med enskild väg, beroende på vilken sorts förvaltningsförening som sköter om vägen, vilket är kränkande mot annat mindre markägande, exv vid förberedande planering av vägförrättning med Trafikverket, Kommunen och Lantmäteriet där sidomark kan övertas och användas.
Samtidigt räknas samtliga andelsägare, som fullvärdiga medlemmar för förvaltningen, och lika som ursprungliga markägare, som för mig blir ett mixat vägägande, när en vägförrättning omskapat vägens medlemsandelar.
Eller gäller dessa förrättningsandelar skapade av Skogsstyrelsen och Lantmäteriet ett helt annat medlemskap i varje vägsamfällighet, för att betala framtidens kostnadsandelar, beroende på vad varje medlem betalat varje år i vägavgifter?
 
Du får kanske konkretisera lite.
 
Om du menar vägförättningar av privata enskilda vägar så är det markstöld från ursprungsfastigheter.
Som Lantmäteriet sysslar med när dom ger stugägare delägande i vägen utan att ersätta stamfastighetens ägare som förlorar ägandet.....
 
Redigerat:
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.