Lutande tornet...
På det ena köksfönstret sitter en "fågelmatare" med jordnötter. Den sitter fast på glaset med sugproppar, och halkar lätt på sned, om glaset är vått.
Nu verkar det som om småfåglarna tycker bättre om att jordnötsburken sitter på sned.
Tre fåglar sitter bekvämt och pickar, och ingen behöver känna sig riktigt underlägsen
Som synes är det inte lätt att fånga dessa små fåglar på bild.
I alla fall inte med moderna "kompaktkameror" som är ganska långsamma.
Innan kameran har registrerat bilden är fågeln ofta borta.
Fåglarna på bilderna ovan är blåmesar, en av de minsta och sötaste arterna som kommer och lunchar hos oss.
Annars kommer även talgoxar och pilfinkar fram till köksfönstret.
Övriga fåglar, mest hackspett, domherre, grönsiska, koltrast m.fl. nöjer sig med att äta jordnötter, solrosfrön och annat smått och gott lite närmare skogskanten.
Och à propos solrosfrön, har ni funderat över var alla dessa solrosor växer?
http://www.atl.nu/teknik/306-hektar-solrosor-p-24-timmar
Vi köper våra i 15-kilos säckar hos Mjölkman i Veinge Kyrkby.
Lantligt så det förslår
Nu verkar det som om småfåglarna tycker bättre om att jordnötsburken sitter på sned.
Tre fåglar sitter bekvämt och pickar, och ingen behöver känna sig riktigt underlägsen
Som synes är det inte lätt att fånga dessa små fåglar på bild.
I alla fall inte med moderna "kompaktkameror" som är ganska långsamma.
Innan kameran har registrerat bilden är fågeln ofta borta.
Fåglarna på bilderna ovan är blåmesar, en av de minsta och sötaste arterna som kommer och lunchar hos oss.
Annars kommer även talgoxar och pilfinkar fram till köksfönstret.
Övriga fåglar, mest hackspett, domherre, grönsiska, koltrast m.fl. nöjer sig med att äta jordnötter, solrosfrön och annat smått och gott lite närmare skogskanten.
Och à propos solrosfrön, har ni funderat över var alla dessa solrosor växer?
http://www.atl.nu/teknik/306-hektar-solrosor-p-24-timmar
Vi köper våra i 15-kilos säckar hos Mjölkman i Veinge Kyrkby.
Lantligt så det förslår
Vi har tre fågelmatare hängandes i olika träd på gården varav två är identiska och det verkar som att de har en rangordning som de äter av de tre. Först äts den udda fågelmataren tom, sedan den ena av de två lika och alltid lämnas den sista sist (jag har provat att kastbyta de två likadana och det verkar vara läget de fastnat för).
Jag har hört för många år sedan att man ska sluta mata fåglarna när snön gått bort men jag tycker att det verkar lite 'snålt'.
Hur långt in på våren brukar ni mata småfåglarna?
Jag har hört för många år sedan att man ska sluta mata fåglarna när snön gått bort men jag tycker att det verkar lite 'snålt'.
Hur långt in på våren brukar ni mata småfåglarna?
Alldeles för länge kanske.Drömhus2012 skrev:
Men i alla fall tills det finns gott om insekter och annat småkryp, dvs framåt maj.
Det är väl så'nt småfåglarna egentligen behöver när det börjar bli dags att tänka på avkomman
I vinter har vi bara haft snö ett par gånger här nere, och snön har inte legat längre än en vecka.
Men jag tror inte det finns så mycket att äta på frusna ängsmarker även om det är barmark.
Min mamma skrattade åt mig när jag satte upp en fågelmatare: "Den där kommer ingen äta av. Ni har ju inga träd i närheten."Drömhus2012 skrev:
Hon hade rätt. Jag tror jag har sett två fåglar på hela vintern ,och då har fågelmataren varit konstant proppfull.
169 - 179 för 15 kg strimmigt solrosfrö.sblixten skrev:
105 kr för 18 kg havrekross
109 kr för 18 kg majs
108 kr för 18 kg höstvete
De sista köper vi till hönsen, men småfåglarna får lite också.
Alla gillar vi ju omväxling i dieten
Sen är Mjölkman ett sånt litet mysigt ställe. Och det ligger bara 4 km hemifrån.
Inte stort och anonymt som Granngården. Men websidan är inte mycket att ha:
http://www.mjolkman.se/index.html
På Granngården kostar 10 kg solrosfrö 199 kr och 20 kg 299 kr.
http://www.granngarden.se/search?query=Solrosfrö
Jag matar också fortfarande, finns ju knappt några insekter än och särskilt inte när det regnar. Fast jag fortsätter även in på försommaren, när de har ungar brukar det vara uppskattat att kunna ta en sväng förbi "snabbmaten".
Vissa dagar är det en matta under mataren med solrosfrön. Alla pippifåglar har inte luskat ut det där med att äta direkt verkar det som, gulsparvar och bofinkar äter bara från marken hos mig.
Vissa dagar är det en matta under mataren med solrosfrön. Alla pippifåglar har inte luskat ut det där med att äta direkt verkar det som, gulsparvar och bofinkar äter bara från marken hos mig.
Vad skönt att höra att vi är flera som matar fåglarna än. Det var en bra tanke att sluta mata när det finns mycket insekter ute, eller också när de första myggbetten svullnat upp.
Här hos mig sköter hönsen renhållningen under fågelmataren, förutom de småfåglar som vågar sig ner på marken som du skriver. Så det blir inget svinn alls.Dalbotös skrev:
Hönsen verkar älska solrosfröna faktisk.
Först var jag orolig att de skulle smittas av salmonella eller nåt av att gå och picka på marken under fågelmataren.
Men nej, de är testade och kärnfriska
Läget är viktigt, liksom naturen runt om. Småfåglar kräver träd och buskar (täta buskage), ju mer desto bättre.
Vi har fått mer och mer småfåglar i takt med att trädgården (träd och stora buskar/buskage/häck) vuxit till sig.
Vi matar inte fåglarna, men vi har hästar på lösdrift året om. De fodras med hö ute under icke växtsäsong vilket ger mycket fröspill som de mindre fåglarna förser sig av. Sedan ger beteshagar och hästspillning ett rikt insektsliv, vilket också maximerar den naturliga födotillgången, även då i form av larver etc som ligger i vinterdvala ytligt i marken och i träd etc. Så vi jobbar huvudsakligen med att optimera den naturliga tillgången. För övrigt får det naturliga urvalet ha sin gång.
Möjligtvis med undantag för att vi har traktens mest välmående skator eftersom de har lärt sig att ta för sig av kattmaten som vi ger våra ute-/stallkatter. Uppenbarligen ger vi katterna för mycket mat eftersom de inte hoppar på skatorna och äter upp dem, utan istället blir bortjagade av skatorna. Nåväl, även skator är vackra fåglar när man ser dem på nära håll med utbredda fjädrar.
Sedan har vi ett stort gammalt äppelträd som vi är dåliga på att utnyttja. Det ger stora mängder äpplen varje år, varav mycket blir fallfrukt. Men bortkastat är det inte, koltrastar och rådjur uppskattar det. På våren finns det inte ett spår kvar av alla äpplen. Ibland sitter det hundratals koltrastar på marken och pickar. Det låter som en startande helikopter när alla kommer på vingarna samtidigt om man kommer ut då.
Vi har fått mer och mer småfåglar i takt med att trädgården (träd och stora buskar/buskage/häck) vuxit till sig.
Vi matar inte fåglarna, men vi har hästar på lösdrift året om. De fodras med hö ute under icke växtsäsong vilket ger mycket fröspill som de mindre fåglarna förser sig av. Sedan ger beteshagar och hästspillning ett rikt insektsliv, vilket också maximerar den naturliga födotillgången, även då i form av larver etc som ligger i vinterdvala ytligt i marken och i träd etc. Så vi jobbar huvudsakligen med att optimera den naturliga tillgången. För övrigt får det naturliga urvalet ha sin gång.
Möjligtvis med undantag för att vi har traktens mest välmående skator eftersom de har lärt sig att ta för sig av kattmaten som vi ger våra ute-/stallkatter. Uppenbarligen ger vi katterna för mycket mat eftersom de inte hoppar på skatorna och äter upp dem, utan istället blir bortjagade av skatorna. Nåväl, även skator är vackra fåglar när man ser dem på nära håll med utbredda fjädrar.
Sedan har vi ett stort gammalt äppelträd som vi är dåliga på att utnyttja. Det ger stora mängder äpplen varje år, varav mycket blir fallfrukt. Men bortkastat är det inte, koltrastar och rådjur uppskattar det. På våren finns det inte ett spår kvar av alla äpplen. Ibland sitter det hundratals koltrastar på marken och pickar. Det låter som en startande helikopter när alla kommer på vingarna samtidigt om man kommer ut då.