Lösningar för TÄTA öppningar i fasad med liggande panel?
Okej. Öppningar i fasader med stående panel är inga problem att få tätt. Bleck med underliggande konstruktionslösningar över och under öppningar = klart.
Men vilka lösningar finns det för öppningar i fasader med liggande panel? Och då först och främst när fönster och dörrar skall liva med fasaden, dvs. när man inte använder utvändig salning.
När man sätter fönstren en bit in och det därför automatiskt kräver en utvändig salning, så täpps ju de horisontella skårorna, mellan de liggande panelbrädorna, till.
Men när man låter fönster och dörrar liva med panelen utvändigt så hamnar där ingen salning, varför de horisontella skårorna mellan de liggande panelerna EJ täpps till.
Därmed kan det då både blåsa rätt igenom, in till drevningen, något som trycker på luften ordentligt. Dels kan det ju regna och rinna in vatten, rätt in i drevningen.
Vilka lösningar finns det och vilka anser ni är bäst?
En lösning är ju att kapa panelen ca. 20 mm från öppningen på vardera sida och sätta en 20x22mm passbit längs hela som täcker dessa skåror. En annan, mer värdelös lösning är att foga i varje skåra.
Ytterligare en lösning är att sätta en vikt tunn plåt på vardera sida längs med hela öppningens höjd, som viks inifrån och ut på panelen vid änden, varpå man sedan monterar foder.
Andra lösningar?
Men vilka lösningar finns det för öppningar i fasader med liggande panel? Och då först och främst när fönster och dörrar skall liva med fasaden, dvs. när man inte använder utvändig salning.
När man sätter fönstren en bit in och det därför automatiskt kräver en utvändig salning, så täpps ju de horisontella skårorna, mellan de liggande panelbrädorna, till.
Men när man låter fönster och dörrar liva med panelen utvändigt så hamnar där ingen salning, varför de horisontella skårorna mellan de liggande panelerna EJ täpps till.
Därmed kan det då både blåsa rätt igenom, in till drevningen, något som trycker på luften ordentligt. Dels kan det ju regna och rinna in vatten, rätt in i drevningen.
Vilka lösningar finns det och vilka anser ni är bäst?
En lösning är ju att kapa panelen ca. 20 mm från öppningen på vardera sida och sätta en 20x22mm passbit längs hela som täcker dessa skåror. En annan, mer värdelös lösning är att foga i varje skåra.
Ytterligare en lösning är att sätta en vikt tunn plåt på vardera sida längs med hela öppningens höjd, som viks inifrån och ut på panelen vid änden, varpå man sedan monterar foder.
Andra lösningar?
Här följer också lite intressant läsning med bilder, i samma ämne:
Länk till PDF: Laboratoriestudie av träfasaders täthet mot slagregn
Länk till PDF: Laboratoriestudie av träfasaders täthet mot slagregn
Hittade precis en annan tråd som tar upp just min fråga.
Där framlades dock ej någon vettig lösning, utan enbart snabblösningen fogmassa.
Jag gissar att det inte finns någon bra universallösning som de flesta snickare känner till och använder, utan man gör bara det som går snabbast för stunden, må det bära eller brista.
Jag skulle dock ej vilja rekommendera att lämna fogarna öppet. Återkommande slagregn under längre regnperioder lär kunna få konsekvenser för konstruktionen invändigt, då det ej ges tillfälle för ordentlig uttorkning.
Min gissning är att den bästa metoden är att man sågar bort ca. 20 mm i änden på vardera sida varje öppning, där man fäller in en lika bred passbit, som så klart skall ha samma tjocklek som panelen i övrigt. Naturligtvis skall både den och panelens ändträ grundas ordentligt innan man sätter dit passbiten, varefter båda delar målas ordentligt när allt väl är på plats.
Utanpå detta kan man sedan montera foder runt utan att behöva vara orolig för inträngande vatten.
Är man riktigt ordentligt så kan man möjligen dra ett tunt lager med mjuk tätningsmassa av lämpligt slag runt hela öppningen (ovanpå den nya ditsatta passbiten) innan man spikar dit fodret.
Då blir det tätt och bra runt hela öppningen.
Där framlades dock ej någon vettig lösning, utan enbart snabblösningen fogmassa.
Jag gissar att det inte finns någon bra universallösning som de flesta snickare känner till och använder, utan man gör bara det som går snabbast för stunden, må det bära eller brista.
Jag skulle dock ej vilja rekommendera att lämna fogarna öppet. Återkommande slagregn under längre regnperioder lär kunna få konsekvenser för konstruktionen invändigt, då det ej ges tillfälle för ordentlig uttorkning.
Min gissning är att den bästa metoden är att man sågar bort ca. 20 mm i änden på vardera sida varje öppning, där man fäller in en lika bred passbit, som så klart skall ha samma tjocklek som panelen i övrigt. Naturligtvis skall både den och panelens ändträ grundas ordentligt innan man sätter dit passbiten, varefter båda delar målas ordentligt när allt väl är på plats.
Utanpå detta kan man sedan montera foder runt utan att behöva vara orolig för inträngande vatten.
Är man riktigt ordentligt så kan man möjligen dra ett tunt lager med mjuk tätningsmassa av lämpligt slag runt hela öppningen (ovanpå den nya ditsatta passbiten) innan man spikar dit fodret.
Då blir det tätt och bra runt hela öppningen.
Trodde tråden skulle få mer uppmärksamhet med tanke på att liggande panel ju är väldigt vanligt idag. Det har ju återigen blivit modernt och används flitigt, gissningsvis med varierande resultat då ju.
Dock hittar jag inte mycket information om problematiken kring att fasaden inte blir tät när man fordrar runt öppningar i fasader med liggande panel, inte mer än det jag länkade till i andra inlägget.
Så man får nästan förmoda att byggarna bara kör på och slänger upp foder utan större tanke bakom eventuella framtida fuktproblem.
Dock hittar jag inte mycket information om problematiken kring att fasaden inte blir tät när man fordrar runt öppningar i fasader med liggande panel, inte mer än det jag länkade till i andra inlägget.
Så man får nästan förmoda att byggarna bara kör på och slänger upp foder utan större tanke bakom eventuella framtida fuktproblem.
Tänk dig en knut på fasaden. Lösningen ligger i att då sätta "dubbla" knutar där den inre möter fasaden och på så vis blir fasaden tät. Därefter sätts den yttre, något större knuten. Samma princip används runt samtliga öppningar. Väldigt enkelt egentligen.
Nej, men tänk att foder, knutar osv sitter i samma liv som panelen. Då får man en näst intill tät fasad. Utanpå detta slås sedan de foder och knutar som blir synliga. Dessa ska ha en större dimension för att rå över den "täta" skarv som blir mellan panel och brädfodringar.Peter2400 skrev:
Jag kanske är riktigt dum i huvudet, men jag förstår inte hur du menar. Varför skulle foder sitta i liv med panelen? Har nog aldrig sett en sådan lösning vad jag kan minnas.N Nils82 skrev:
Salninen däremot livar i regel med panelen och utanpå hamnar fodret, men det är en annan sak. Dock pratar jag om byggnader där fönster och dörrar livar med panelen, så som det gjorde förr i tiden.
Sedermera förstår jag inte hur något sådant skulle lösas utan omständliga bakomliggande konstruktioner för att kunna fästa panelen, eller hur du nu menar. Nä, jag får nog se en bild för att kunna förstå.
Jag tycker problemet här är att fönstret skall liva med utsida fasad.
I Sverige är vi ganska efter vad gäller väderskydd under fasadmaterialet. Många andra länder skall huset vars bomtätt mot vatten från alla håll, under fasadmaterialet. Fasaden är för att skydda underliggande material från UV strålning och rent estetisk.
Vad jag har gjort är att täcka hela huset med en modern vindduk och tejpat alla skarvar samt häftklammrar och mot fönster och dörrar med en riktigt bra åldersbeständig tejp. Men mina fönster har livat med utsida regelstomme.
I Sverige är vi ganska efter vad gäller väderskydd under fasadmaterialet. Många andra länder skall huset vars bomtätt mot vatten från alla håll, under fasadmaterialet. Fasaden är för att skydda underliggande material från UV strålning och rent estetisk.
Vad jag har gjort är att täcka hela huset med en modern vindduk och tejpat alla skarvar samt häftklammrar och mot fönster och dörrar med en riktigt bra åldersbeständig tejp. Men mina fönster har livat med utsida regelstomme.
Fast så är det ju ibland, inte minst när ett äldre hus skall byggas till. Då skall även tillbyggnaden gå i samma stil, för att ge ett exempel.V vectrex skrev:
Ett annat exempel är nybygge av hus i gammal stil där man vill få det där äkta gamla utseendet. Sedan kan det finnas andra skäl också.
Men åter till frågan, finns det andra metoder än de jag har nämnt?
Hur många gamla hus med liggande panel finns det? Tycker helt enkelt att man skapar ett problem som inte finns från början. Modernt byggande med träpanel kräver ju en luftspalt bakom panelen. Att låta halva fönstret hänga ut här skapar problem hur man än ser på det.Martin_B skrev:
Bara för att det går och för att vissa tycker det är snyggt betyder inte att det är bra. Enstegstätade putsfasader på trästomme var heller ingen lyckad lösning.
Nope, inga foder i samma liv som panelen utan "foder"! Eller bräda. Eller kalla det vad du vill. Själva fodret monteras utanpå.
Vad gäller bakomliggande konstruktion så får man tänka sig lite för så man får något att spika fast allt i. Lite mera tidsödande och därför är det vanligt med liggande panel som inte är tät bakom foder och liknande. Kan bli problem med slagregn och insekter.
Öhh, väldigt många? Det var ju väldigt vanligt runt sekelskiftet 1900.V vectrex skrev:
Vad menar du med "halva fönstret hänga ut"? Fönstret hänger väl inte ut någonstans om det livar med panelen?V vectrex skrev:
Jag har byggt några hus i mina dagar kan jag ju säga och jag kan inte begripa vad du menar här.
Men är inte principen samma i så fall som min lösning som jag skriver om i mitt första inlägg? Dvs. en bräda, eller som i mitt fall en passbit, som ligger an paneländarna och sluter tätt mot fodret.N Nils82 skrev:
Skillnaden är bara att min lösning är betydligt smidigare och snabbare då man slipper hålla på med mer komplexa konstruktioner undertill, som dessutom skapar extra köldbryggor.
Nä, men då finns det väl helt enkelt inga andra vettiga lösningar då. Men det var ändå värt att fråga
