Gå in på SBUF hemsida och sök därifrån på Svikt i träbjälklag så hittar du den.
Summering av den säger i princip att det bästa/enklaste/billigaste sättet att förstärka befintligt träbjälklag (brott & svikt) är mindre cc och bättre virkesklass, samt att kortla för att minska svikt.
(Tyvärr saknas en hel del data för vettiga jämförelser, och dessutom tycks beräkningsmodellerna inte vara helt i överensstämmelse med verkligheten, alt att de är känsliga för randvillkor mm. Troligtvis är de inte gjorda för denna typ av beräkningar.)
Summering av den säger i princip att det bästa/enklaste/billigaste sättet att förstärka befintligt träbjälklag (brott & svikt) är mindre cc och bättre virkesklass, samt att kortla för att minska svikt.
(Tyvärr saknas en hel del data för vettiga jämförelser, och dessutom tycks beräkningsmodellerna inte vara helt i överensstämmelse med verkligheten, alt att de är känsliga för randvillkor mm. Troligtvis är de inte gjorda för denna typ av beräkningar.)
Extremt märkligt. Den har fungerat för mig hela tiden och så sent som för några sekunder sedan, kollade precis innan jag började skriva detta inlägg.roli skrev:
Hur är det möjligt?
En av de få rapporter jag har kommit över. Verkar inte finnas överflödigt med sådana tester tycker jag?Oldboy skrev:
Kerto kan man ju använda istället för C24, C30 eller C35. Kerto motsvarar ungefär konstruktionsvirke C50, men är nog snäppet starkare ändå på vissa punkter.
Nu när jag kollade mer noggrannt så ser jag att jag nog får plats med ca. 180mm i höjd, så det är ju lite tråkigt att inte kunna utnyttja fulla höjden med C30 (som jag tycker är mest prisvärd i förhållande till sviktegenskaper).
För om jag tar 45x170 så blir det inte fullt ut, men tar jag 45x195 så blir den ju inte C30 längre om jag klyver den. Då faller den ju ner i kanske C18 eller värre, kanske t.o.m C12 om man har otur.
Fast man kan ju "lura" systemet lite och klyva den kanten som man har tänkt att ha uppåt, så klarar det ju sig hyfsat bra.
Aja, strunt samma, får köra med 45x170 C30 och kryssa alltihopa. Även om krysskolvning bara är en kortsiktig lösning. När det väl har arbetat in sig och fanskapet torkat så sitter det lik förbannat löst och gör nästan mer skada än nytta. Nåväl, får väl sicksacka med stålband också så kanske det gör lite nytta iaf.
Om jag förstått det rätt är det svikt du vill bli av med utan att det bygger på höjden. Då är Kertu oslagbart, limträ är lika bra.
Köp kertureglar som är något högre än befintliga och lägg dem mellan facken. Är det mellanbjälklag och har innertak spikat i befintliga reglar så kan du rikta detta också genom att stämpa från undersidan och skruvlimma ihop kertu med befintlig regel, kan finnas risk för knarr dock.
Är det bara grund under kanske en bärlina kan hjälpa mycket.
Köp kertureglar som är något högre än befintliga och lägg dem mellan facken. Är det mellanbjälklag och har innertak spikat i befintliga reglar så kan du rikta detta också genom att stämpa från undersidan och skruvlimma ihop kertu med befintlig regel, kan finnas risk för knarr dock.
Är det bara grund under kanske en bärlina kan hjälpa mycket.
Visst är kerto riktigt bra för de egenskaperna, t.o.m bättre än vanliga limträbalkar i samma dimension, men så kostar de därefter också.pbengtsson skrev:
Nu har jag ej exakta priser för kertobalkar, men de kostar ungefär 4 gånger så mycket som motsvarande C30.
Och sådan jätteskillnad är det inte mellan C30 och kerto, även om kerto'n är vassare.
Fast jag kan ju lova att det även blir lite svikt i en kerto på 170mm i höjd över ett spann på ca. 3,6 meter.
Vill man bli av med all svikt så är det typ HEA eller allra helst HEB som skall till. Men även de kostar ju en slant så
Pratar vi upplevd svikt är det stor skillnad mellan kertu och C30. Ditt problem är bygghöjden och då finns det inte så mycket alternativ än kertu tycker jag. Stålbalkar har svikt de också, så du få bestämma dig, billigt (c24) med svikt eller dyrt och stumt
Kan säga at de flesta inte känner skillnad på svikt mellan kertu eler stålbalk. Stål är inte heller trevlig att jobba med i en träkonstruktion.
Kan säga at de flesta inte känner skillnad på svikt mellan kertu eler stålbalk. Stål är inte heller trevlig att jobba med i en träkonstruktion.
Jag kan ju alltid köpa en skiva plyfa (så tjock som möjligt), klyva till och spiklimma på några lager ytterligare.
Kerto är ju i princip plyfa, fast med högre krav då förstås. Ett par lager 15mm konstruktioinsplywood borde ju göra en del. Eller varför inte 3 lager så har jag ju min 45:a.
Kerto är ju i princip plyfa, fast med högre krav då förstås. Ett par lager 15mm konstruktioinsplywood borde ju göra en del. Eller varför inte 3 lager så har jag ju min 45:a.
Glömde svara på detta.pbengtsson skrev:
Det beror ju förstås på dimensionerna. Svikten i kerton lär ju vara betydligt högre än motsvarande HEA eller allra helst HEB, förutsatt att motsvarigheten mäts i balkhöjd.
Så i exempelvis 100mm kerto lär det vara mer svikt i än 100 mm HEA, eller återigen allra helst HEB. Tar vi 180mm, så är det samma sak.
Det är bara när vi talar om vikt-prestandaförhållande som kerto vinner. Kerto vinner i förhållande till dess vikt då alltså. En kerto blir ju således mycket mer motståndskraftig mot svikt om man jämför den med en stålbalk med samma höjd samt med samma vikt.
Min gissning är att t.o.m IPE balkar är mer sviktfria än kerto förutsatt att man använder samma balkhöjd. Men återigen så väger även i denna jämförelse stålbalken mer än kertobalken, så jämförelsen blir orättvis när man tar vikten i beaktning.
Klämde in 75x180 kerto mellan bjälkarna som komplement till, på de gamla bjälkarna, limspikade 45x170 C30.
Konstruktionen verkar ju extremt stabil. Dock återstår det att se hur hela golvet beter sig när jag fått dit golvbrädorna (28x120 spontat).
Så nu blir det lite drygt cc30 samt även kerto emellan. Gissar på att det nu motsvarar minst 45x220 cc60 baserat på svikten i konstruktionen.
Undrar vad 75x180 kerto motsvarar i K24 virke? Rent spontant med tanke på hur svikten känns så gissar jag på väl över (45x) 220mm i höjd.
Dock är denna kerto en specialare som är specialbeställt till ett objekt för ett par år sen, där hög hållfasthet krävdes, så jämförelsen är kanske inte riktigt rättvis. Den var 195 i höjd från början om jag inte minns fel, så jag klöv ner den till 180.
Konstruktionen verkar ju extremt stabil. Dock återstår det att se hur hela golvet beter sig när jag fått dit golvbrädorna (28x120 spontat).
Så nu blir det lite drygt cc30 samt även kerto emellan. Gissar på att det nu motsvarar minst 45x220 cc60 baserat på svikten i konstruktionen.
Undrar vad 75x180 kerto motsvarar i K24 virke? Rent spontant med tanke på hur svikten känns så gissar jag på väl över (45x) 220mm i höjd.
Dock är denna kerto en specialare som är specialbeställt till ett objekt för ett par år sen, där hög hållfasthet krävdes, så jämförelsen är kanske inte riktigt rättvis. Den var 195 i höjd från början om jag inte minns fel, så jag klöv ner den till 180.
sblixten skrev:
huggan skrev:
45x170 C30 var ju inte billiga, så de fick jag betala fullpris för. Kerto'n har legat som sagt ett par år, eller säkert mer (tiden går snabbt), och var överblivet material, så den kostade inte mer än lite bensin för frakt. Hade man nybeställt kerton hade det säkert gått på 500-600 kr / balk, de är dyra de rackarna, men man får vad man betalar för. De är ju grymt styva i förhållande till sin vikt. De är även rejält vridstyva och bågnar inte som K-virke. Är den kluven rakt en gång så förblir den rak också.
Hade man bara haft sin egen limpress så hade man ju kunnat tillverka egna sådana, bara klyva upp K-virket på högkant och limma ihop.
Att förstärka med plyfa är dock inte lika högt rekommenderat som kerto då plyfan ju är kryssfaner, medan kerton är rakfaner för högsta styvhet mot svikt i golvkonstruktioner.
Och då är det nästan bättre att köpa den mest prisvärda och bredaste kerton och klyva den i flera smala balkar som man förstärker med. Bara ett tips alltså
