Det kan tyvärr vara risk att banken säger nej till en medlåntagare med låg inkomst/pension eftersom dom även räknar på att du ska kunna betala för lånet du står med på. Konstigt kan tyckas eftersom ju fler låntagare desto lägre risk för bankerna men som jag uppfattat min bank (Swedbank) följer dom FI´s instruktioner/regelverk, kanske med egna luriga tolkningar, vad vet jag...
Precis, som jag tidigare nämnt. Det är betalningsförmågan som avgör. Klarar man av att betala räntor och amorteringar ? Pant är bara en säkerhet ifall man inte kan betala. I mitt bankjobb har jag sett alldelses för många problem/tragedier när man använt panten på ett konstruerat sätt (tidigare) och man har varit tvungen ge upp hus och hem fast man inte var orsaken till betalningsproblemen. Speciellt när det finns personer som är inblandande som inte är släkt i nedstigande eller uppstigande led ska man vara försiktig
Det är klart att medlåntagaren blir föremål för samma kreditvärdighetsbedömning som sonen i det här fallet. Men det bör gå att visa banken att medlåntagaren i det här fallet har obelånade tillgångar som överskrider lånebeloppet 20-40 ggr. Kommer man ned tillräckligt lågt i belåningsgrad bör lån kunna bli amorteringsfria och då kan de lösas in helt i samband med ett arvsskifte. Inget hindrar dock att sonen anorterar under lånetiden.
upplägget handlar också om rättvisa gentemot syskon.
upplägget handlar också om rättvisa gentemot syskon.
Balans. Om jag hjälper en som med en mkr för husköp, ska de andra ha varsin miljon då också fastän de ännu inte bildat familj? Risken är stor att de behöver nya tillskott senare för att pengarna gick åt till annat under tiden. Jag vill inte vara förmyndare för vuxna barn.
Det får inte vara för lätt - men inte för svårt heller.
Dessutom kanske jag inte vill realisera investeringar för få fram några miljoner i kontanter.
Det får inte vara för lätt - men inte för svårt heller.
Dessutom kanske jag inte vill realisera investeringar för få fram några miljoner i kontanter.
Det funkade utmärkt för mig när jag blev medlåntagare på mina föräldrars hus när jag inte hade någon kontantinsats till min första lägenhet. De står som medlåntagare men allt går till mig, betalningsavier såväl som skatteåterbäringG gråsten skrev:
.Jo det verkar lämpligt. Frågan är om det behövs ett samboavtal. Utan avtal skulle värdet av bostaden delas lika oavsett om den ena partens insats är mycket mindre än den andras. Men om förhållandet spricker så är det knepigt med en f.d. sambo som har del i ett lån där jag står för panten. Därför är det möjligt att jag bör skydda mig genom att sonens andel av bostaden blir större i proportion till den del belåningen som jag möjliggjort.oshu skrev:
Du blir medlåntagare (passiv) men det är väl ändå så att det är sonen och sambon som delar kostnaden för bostaden och därmed skall ha 50/50 vid en separation. Skillnad blir det om du ger/lånar ut pengar till din son så att han kan lägga större kontantinsats, då bör de skriva ett avtal.G gråsten skrev:
Jag vill inte ta till brösttoner nu men ABSOLUT ska det finnas samboavtal. Och juristgranskat upplägg. Inget snack om det. Antingen kolla med jurist i smyg (för att inte omyndigförklara sonen/sambon) eller ställ det som ett krav för att blanda in pantbrev och (indirekt) familjen. Sånt här kan infektera relationerna resten av era liv.G gråsten skrev:
Samtidigt kanske sonen har mer ”att vinna” på att inte upprätta ett samboavtal; men vill du medverka till det?
Om du bara visste vilka obekväma situationer jag hamnade i som bankman. Rekordet var efter jag hjälpt ett ungt par finansiera ny bostad. Den ena av dem hade en miljon i insats. Tre veckor senare hörde den andra av sig och frågade om det stämde om hen skulle ”få” en halv miljon om hen gjorde slut.
Jag sa att jag inte är jurist o vill därför inte uttala mig; men visst stämde det.
För tydlighets skull; ja, juristgranskat upplägg och samboavtal.
Jag är helt införstådd med att samboavtal krävs om pant i ena förälderns egendom används.
Bland de rättsfall om samboavtal jag läst fanns ett där den part som tillfört en liten del fick halva värdet av den bostad som köpt som gemensam bostad, detta trots att förhållandet sprack före tillträdesdagen. Den ursprungliga intentionen att dela bostad räckte för HD. Svensk rättstillämpning är extrem i detta avseende.
Bland de rättsfall om samboavtal jag läst fanns ett där den part som tillfört en liten del fick halva värdet av den bostad som köpt som gemensam bostad, detta trots att förhållandet sprack före tillträdesdagen. Den ursprungliga intentionen att dela bostad räckte för HD. Svensk rättstillämpning är extrem i detta avseende.
TS bör inte vara medlåntagare eller borgensman utan endast pantförskrivare. Alltså endast tillhandahålla den ena av säkerheterna för lånet. Då begränsas TS ansvar till pantbrevsbeloppet (+ stora och lilla tillägget). Som medlåntagare eller borgensman skulle TS kunna krävas betalning på hela lånet.
Att tillhandahålla en säkerhet för någons lån innebär att man ger något av värde, det vill säga en gåva. Det är en tjänst som man skulle kunna erbjuda mot betalning och den har således ett marknadsvärde. Men TS hade tydligen kontrollerat att det inte är en skattepliktig gåva i landet i fråga.
Beträffande sambolagen är det säkrast att blanda in en kunnig familjejurist i förväg. Släkten verkar röra sig med så stora förmögenheter att det är värt att kosta på.
Att tillhandahålla en säkerhet för någons lån innebär att man ger något av värde, det vill säga en gåva. Det är en tjänst som man skulle kunna erbjuda mot betalning och den har således ett marknadsvärde. Men TS hade tydligen kontrollerat att det inte är en skattepliktig gåva i landet i fråga.
Beträffande sambolagen är det säkrast att blanda in en kunnig familjejurist i förväg. Släkten verkar röra sig med så stora förmögenheter att det är värt att kosta på.