91 120 läst ·
169 svar
91k läst
169 svar
Lambda-styrd vedpanna
Medlem
· Västerbotten
· 88 inlägg
Det är ju precis pga de olika variablerna du räknar upp som man vill ha en aktiv styrning på sin panna.
Helt rätt men det finns inget styrsätt som hinner med att reagera så precis!
därför är bästa sättet att låta förbränningen få ett litet syre överskott
Viktigt är också en bra och lätt driven dragbegränsare som hjälper till att hålla förbränningen mer exakt
igenom att hålla skorstenens drag mer kontrollerat.
Har du någon dragbegränsare ? om så är fallet vilken sort / typ / storlek.
därför är bästa sättet att låta förbränningen få ett litet syre överskott
Viktigt är också en bra och lätt driven dragbegränsare som hjälper till att hålla förbränningen mer exakt
igenom att hålla skorstenens drag mer kontrollerat.
Har du någon dragbegränsare ? om så är fallet vilken sort / typ / storlek.
Medlem
· Västerbotten
· 88 inlägg
Min dragbegränsare, en WZB1- sköter sig ypperligt.
Jag påstår inte att lambdastyrning löser drag-relaterade problem. Jämnt drag är en grundförutsättning för stabil eldning oavsett om man har någon styrning eller ej.
Jag påstår inte att lambdastyrning löser drag-relaterade problem. Jämnt drag är en grundförutsättning för stabil eldning oavsett om man har någon styrning eller ej.
Medlem
· Västerbotten
· 88 inlägg
Effekten, eller snarare RGT verkade dock plana ut något innan mina primärlufts-provokationer ledde till övertändning, vilket jag tolkar som syrebrist och en massa CO mm som försvann oförbrännt.
Bra att veta om förbränningen och förgasnings temperaturer
Primärluft tas in tidigt i pannan för att torka och förgasa veden
och för att underhålla förbränningen.
Förgasning eller pyrolys av bränslet börjar så tidigt som vid
100 °C då olika kolväten frigörs. Hela 60–80 viktprocent av
veden avges i form av flyktiga beståndsdelar redan vid 350°C.
Sekundärluft behövs sedan för att slutförbränna vedgasen.
Vedgasen består av ett stort antal olika gaser, var och en med sin
antändningstemperatur. För CO är den hela 850 °C. Då gas
förbränns ovanför bädden avges värme som värmer upp bränslet
ytterligare och mer gas bildas, tills endast träkol finns kvar. En god
förbränning erhålles inom temperaturintervallet 850–1100 °C.
Den nedre gränsen krävs för fullständig förbränning och
den övre markerar askans smältpunkt (vilken kan variera något
och sintring kan uppstå ).
Vid högre temperatur ökar också bildningen av kväveoxider,
NOx och materialproblem uppstår i pannan.
Om förbränningstemperaturen blir för låg, så blir förbränningen ofullständig.
Oförbrända kolväten, PAH (PolyAromatic Hydrogcarbons) och tjära bildas
Primärluft tas in tidigt i pannan för att torka och förgasa veden
och för att underhålla förbränningen.
Förgasning eller pyrolys av bränslet börjar så tidigt som vid
100 °C då olika kolväten frigörs. Hela 60–80 viktprocent av
veden avges i form av flyktiga beståndsdelar redan vid 350°C.
Sekundärluft behövs sedan för att slutförbränna vedgasen.
Vedgasen består av ett stort antal olika gaser, var och en med sin
antändningstemperatur. För CO är den hela 850 °C. Då gas
förbränns ovanför bädden avges värme som värmer upp bränslet
ytterligare och mer gas bildas, tills endast träkol finns kvar. En god
förbränning erhålles inom temperaturintervallet 850–1100 °C.
Den nedre gränsen krävs för fullständig förbränning och
den övre markerar askans smältpunkt (vilken kan variera något
och sintring kan uppstå ).
Vid högre temperatur ökar också bildningen av kväveoxider,
NOx och materialproblem uppstår i pannan.
Om förbränningstemperaturen blir för låg, så blir förbränningen ofullständig.
Oförbrända kolväten, PAH (PolyAromatic Hydrogcarbons) och tjära bildas
För att undvika övertändning som ger puffar, mindre eller kraftigare, explosioner beroende av den gasmängd som antänds.
Lösningen sker enkelt med att minska primärluften det sänker förbrännings temperaturen / och där med minskas gasmängden så den kommer mer i harmoni med pannans konstruktion.
För hög förbrännings temperatur ger skenande förlopp.
Med andra ord, blir vedgasen förtät tränger undan viktigt syre = fet explosiv gasblandning uppstår
puffar uppstår vid antändning av tät gas
OBS sekundär är alltid viktig för att slutförbränningen ska bli fullständig.
--------------------
Styra ved förbränning och förgasnings proses med rökgas temperaturen är ingen bra lösning.
eftersom rökgasernas temperatur ger inget svar på hur nära rätt bränsle luftblandning är.
Men lamdan mäter syre innehållet i rökgaserna och därmed blir mer rätt mät metod.
Lösningen sker enkelt med att minska primärluften det sänker förbrännings temperaturen / och där med minskas gasmängden så den kommer mer i harmoni med pannans konstruktion.
För hög förbrännings temperatur ger skenande förlopp.
Med andra ord, blir vedgasen förtät tränger undan viktigt syre = fet explosiv gasblandning uppstår
puffar uppstår vid antändning av tät gas
OBS sekundär är alltid viktig för att slutförbränningen ska bli fullständig.
--------------------
Styra ved förbränning och förgasnings proses med rökgas temperaturen är ingen bra lösning.
eftersom rökgasernas temperatur ger inget svar på hur nära rätt bränsle luftblandning är.
Men lamdan mäter syre innehållet i rökgaserna och därmed blir mer rätt mät metod.
Hej alla intresserade!
Jag har kikat lite på att använda en Vems Round lambdamätare för att styra luftöverskottet igenom min panna.
Jag har en sådan mätare liggande sen förr, och den har jag använt för att justera in förbränningen på min Atmos panna.
Jag kikade lite vad man kan göra med en sådan, och det verkar nu gå att styra en servomotor(typ radiostyrd bil) med en PWM signal som den reglerar med en PID regulator.
Detta verkar gå att göra med min gamla mätare...
Sen såg jag att det tagit fram en V2 version som har tre st PWM utgångar, vilket borde betyda att man kan styra både primär(lambda) och sekundärspjäll(Avgastemp/Effekt) samt något annat om man har behov av det.
Den har även ett två analogingångar och två digitalingångar så att man även kan mäta tex brännkammartemp om man vill.
Det fina i kråksången är ju att denna ju både har inbyggd typ-K kompensering och lambdasond styrning.
Det blir ju lite lättare än att knåpa ihop något eget med Arduino eller en Pic processor. Sen att allt är kapslat är ju inte fel. Sen slipper man ju skriva kod med
Jag måste snarast prova med att bara styra ett servo som ändrar sekundärluften. Funkar det bra så kommer jag nog att köpa en V2...
http://shop.vems.hu/catalog/roundv2wbo2egt-p-166.html
http://vems.hu/vt/help/round/round_control_loop.html



Jag har kikat lite på att använda en Vems Round lambdamätare för att styra luftöverskottet igenom min panna.
Jag har en sådan mätare liggande sen förr, och den har jag använt för att justera in förbränningen på min Atmos panna.
Jag kikade lite vad man kan göra med en sådan, och det verkar nu gå att styra en servomotor(typ radiostyrd bil) med en PWM signal som den reglerar med en PID regulator.
Detta verkar gå att göra med min gamla mätare...
Sen såg jag att det tagit fram en V2 version som har tre st PWM utgångar, vilket borde betyda att man kan styra både primär(lambda) och sekundärspjäll(Avgastemp/Effekt) samt något annat om man har behov av det.
Den har även ett två analogingångar och två digitalingångar så att man även kan mäta tex brännkammartemp om man vill.
Det fina i kråksången är ju att denna ju både har inbyggd typ-K kompensering och lambdasond styrning.
Det blir ju lite lättare än att knåpa ihop något eget med Arduino eller en Pic processor. Sen att allt är kapslat är ju inte fel. Sen slipper man ju skriva kod med
Jag måste snarast prova med att bara styra ett servo som ändrar sekundärluften. Funkar det bra så kommer jag nog att köpa en V2...
http://shop.vems.hu/catalog/roundv2wbo2egt-p-166.html
http://vems.hu/vt/help/round/round_control_loop.html


Redigerat:
Medlem
· Västerbotten
· 88 inlägg
Fan, V2 är ju gjord för ändamålet!
Har du sett nån specifikation av utgångarna?
Blir intressant att höra hur det går med servot.
Jag skulle nog styra sekundärspjället mot lambda istf primären.
Har du sett nån specifikation av utgångarna?
Blir intressant att höra hur det går med servot.
Jag skulle nog styra sekundärspjället mot lambda istf primären.
Hej.
Jag skrev visst fel igår. Klart sekundären blir lambdareglerad.
På förra sidan tipsade jag med om Lambdacheck. Om det går att få vems mätaren att lira så funkar den som storebrossan till Lambdacheck som heter flammtronik. Den kostar ca 6000kr, sen verkar de använda 0-10v som reglersignal. En ställmoror kostar över tusenlappen.
En servo till radiostyrt går det att hitta för hundralappen.
Håller bara servomotorerna så är det ju fint.
Sen så är ju det enkelt att gömma en liten servo under täckplåtar på pannan.
Jag håller på att fixa ett fäste, tanken är att prova inom en vecka.
Mvh Gordon
Jag skrev visst fel igår. Klart sekundären blir lambdareglerad.
På förra sidan tipsade jag med om Lambdacheck. Om det går att få vems mätaren att lira så funkar den som storebrossan till Lambdacheck som heter flammtronik. Den kostar ca 6000kr, sen verkar de använda 0-10v som reglersignal. En ställmoror kostar över tusenlappen.
En servo till radiostyrt går det att hitta för hundralappen.
Håller bara servomotorerna så är det ju fint.
Sen så är ju det enkelt att gömma en liten servo under täckplåtar på pannan.
Jag håller på att fixa ett fäste, tanken är att prova inom en vecka.
Mvh Gordon
Då var det dags för en liten uppdatering.
Jag kopplade in ett servo igår till mätaren, och det funkade givetvis inte utan merarbete.
Ett analogt servo till radiostyrt är gjort för 50hz och styrsignalens period är på 1-2ms eller 0.5-2.5ms. PWM signalen är här positiv.
50Hz ger en period på 1/50=20ms.
Styrsignalen på 1-2ms(från ändläge till ändläge) är alltså 5-10% av periodens totala tid.
PWM signalen från en Vems mätare är till för att styra tex laddtrycksstyrningsventiler som är till bilbruk. Standarden på detta är att en sådan ventil är försörjd med positiv 12v signal, och PWM´n pulsar jorden.
Duty cycle är variabel från 0-100%, 0%=0% av perioden är jorden på, 100%= 100% av perioden är jorden på.
Frekvensen på denna är 19Hz.(på V2 finns mer valmöjligheter)
Detta ger en period på ca 53ms(t=1/f=1/19)
Detta betyder att vid 10% duty är jorden aktverad 5.3ms under varje period.
Iom att servots reglerområde ligger emellan 1-2ms betyder detta att vi har ett reglerområde från 1.88%duty(ena ändläget på servot) och 3,77%duty(andra ändläget)
Detta ger ingen bra användning av VEMS mätarens inbyggda regulator. Vi kan alltså bara använda 1,88% av reglerområdet.


Detta matchar inte bra mot inställningsmöjligheterna i VEMS burken. Tanken är att lösa detta externt med en enkel PIC processor som tar in VEMS signalen. PIC processorn programmeras för att göra om utfrekvensen till 50hz och gör om signalen så den blir på mellan 1-2ms.
Eftersom jag är dålig på detta själv och har en kunnig på jobbet så har jag lagt över det på honom. Så tyvärr blir det inget provkört på en månad...
Hoppas att någon hängde med
Mvh Gordon
Jag kopplade in ett servo igår till mätaren, och det funkade givetvis inte utan merarbete.
Ett analogt servo till radiostyrt är gjort för 50hz och styrsignalens period är på 1-2ms eller 0.5-2.5ms. PWM signalen är här positiv.
50Hz ger en period på 1/50=20ms.
Styrsignalen på 1-2ms(från ändläge till ändläge) är alltså 5-10% av periodens totala tid.
PWM signalen från en Vems mätare är till för att styra tex laddtrycksstyrningsventiler som är till bilbruk. Standarden på detta är att en sådan ventil är försörjd med positiv 12v signal, och PWM´n pulsar jorden.
Duty cycle är variabel från 0-100%, 0%=0% av perioden är jorden på, 100%= 100% av perioden är jorden på.
Frekvensen på denna är 19Hz.(på V2 finns mer valmöjligheter)
Detta ger en period på ca 53ms(t=1/f=1/19)
Detta betyder att vid 10% duty är jorden aktverad 5.3ms under varje period.
Iom att servots reglerområde ligger emellan 1-2ms betyder detta att vi har ett reglerområde från 1.88%duty(ena ändläget på servot) och 3,77%duty(andra ändläget)
Detta ger ingen bra användning av VEMS mätarens inbyggda regulator. Vi kan alltså bara använda 1,88% av reglerområdet.


Detta matchar inte bra mot inställningsmöjligheterna i VEMS burken. Tanken är att lösa detta externt med en enkel PIC processor som tar in VEMS signalen. PIC processorn programmeras för att göra om utfrekvensen till 50hz och gör om signalen så den blir på mellan 1-2ms.
Eftersom jag är dålig på detta själv och har en kunnig på jobbet så har jag lagt över det på honom. Så tyvärr blir det inget provkört på en månad...
Hoppas att någon hängde med
Mvh Gordon