Lägre räntor i antågande
Riksbankens besked idag bör ha gett små glädjeyttringar runt om i stugorna.
Hur har ni gjort? Har ni bundit räntorna?
Sanningen är enligt min uppfattning följande. Ofta talas det i media om historiskt låga räntenivåer. Men vart ifrån kommer detta? Ingenstans är mitt svar. Räntorna har konstant varit fallande sedan början på 90-talet då kronan tilläts flyta fritt. Det går därför inte att säga att det finns något som kallas normalnivå för räntan.
Varför har de sk experterna på bankerna allt som oftast fel? (de rekommenderade genom media på bred front vid räntebotten att man inte skulle binda sina lån, och har som bekant på bred front försökt få folk att binda räntorna när vi är på eller väldigt nära toppen). Svaret är enkelt: Bankerna tjänar mera pengar i ett högt ränteläge, dvs de kan ha högre marginaler desto högre räntan är. Och givetvis förstår även dem detta och försöker följdaktligen få in sina kunder i bundna lån med höga marginaler.
Verkligheten då? Ja, den finns att läsa på scb.se bl.a. och visar på att vi har i princip rekordlåg inflation trots hög tillväxt och det är just detta som riksbanken tagit fasta på. Nämligen att hög tillväxt inte behöver hänga samman med stigande inflation. Andra saker som påverkar mer är globaliseringen och det faktum att Sverige består av många överprissatta marknader. (alla ni som letar byggvaror från polen, estland, rumänien, holland vet ju vad jag talar om i det avseendet). Fakta är att exklusive stigande elpriser (vilket på sista tiden fallit) och riksbankens egna räntehöjningar var inflationen endast 0,1% under 2006, dvs lägsta tänkbara innan deflationen risker att inträda.
Riksbanken får därför sägas ha gjort halt i absolut sista stund. Därför är det mycket förvånande att det man läser i media är att de sk experterna nu är oense med riksbanken.
Långa räntor bör komma att falla ytterligare beroende på att inflationsutsikterna dämpats i bl.a. USA samtidigt som korta räntor kommer att anpassa sig nedåt även dem.
Återstår att se om jag får rätt. Kan dock avslöja att jag inte tillhör de 84% som blivit tagen på sängen idag av riksbankens förändrade ränteprognos.
Hur har ni gjort? Har ni bundit räntorna?
Sanningen är enligt min uppfattning följande. Ofta talas det i media om historiskt låga räntenivåer. Men vart ifrån kommer detta? Ingenstans är mitt svar. Räntorna har konstant varit fallande sedan början på 90-talet då kronan tilläts flyta fritt. Det går därför inte att säga att det finns något som kallas normalnivå för räntan.
Varför har de sk experterna på bankerna allt som oftast fel? (de rekommenderade genom media på bred front vid räntebotten att man inte skulle binda sina lån, och har som bekant på bred front försökt få folk att binda räntorna när vi är på eller väldigt nära toppen). Svaret är enkelt: Bankerna tjänar mera pengar i ett högt ränteläge, dvs de kan ha högre marginaler desto högre räntan är. Och givetvis förstår även dem detta och försöker följdaktligen få in sina kunder i bundna lån med höga marginaler.
Verkligheten då? Ja, den finns att läsa på scb.se bl.a. och visar på att vi har i princip rekordlåg inflation trots hög tillväxt och det är just detta som riksbanken tagit fasta på. Nämligen att hög tillväxt inte behöver hänga samman med stigande inflation. Andra saker som påverkar mer är globaliseringen och det faktum att Sverige består av många överprissatta marknader. (alla ni som letar byggvaror från polen, estland, rumänien, holland vet ju vad jag talar om i det avseendet). Fakta är att exklusive stigande elpriser (vilket på sista tiden fallit) och riksbankens egna räntehöjningar var inflationen endast 0,1% under 2006, dvs lägsta tänkbara innan deflationen risker att inträda.
Riksbanken får därför sägas ha gjort halt i absolut sista stund. Därför är det mycket förvånande att det man läser i media är att de sk experterna nu är oense med riksbanken.
Långa räntor bör komma att falla ytterligare beroende på att inflationsutsikterna dämpats i bl.a. USA samtidigt som korta räntor kommer att anpassa sig nedåt även dem.
Återstår att se om jag får rätt. Kan dock avslöja att jag inte tillhör de 84% som blivit tagen på sängen idag av riksbankens förändrade ränteprognos.
Tack för ett bra inlägg!
Jaha, jag får väl ställa mig upp och slå mig för bröstet och säga vad var det jag sa..... 
Min spekulationer om framtiden
Min spekulationer om framtiden
Riksbankens enda uppgift är att hålla nere inflationen och nu är den låg därför behövs
inte räntorna höjas.
Tidigare skulle dom även hålla koll på arbetsmarknaden men det behöver dom som sagt inte längre göra.
Som ett par inlägg här ovan har varit inne på så tror jag också att globaliseringen håller
tillbaks räntorna.
inte räntorna höjas.
Tidigare skulle dom även hålla koll på arbetsmarknaden men det behöver dom som sagt inte längre göra.
Som ett par inlägg här ovan har varit inne på så tror jag också att globaliseringen håller
tillbaks räntorna.
Jag blev lite förvånad av Riksbankens lite hastiga vändning. Tidigare har man haft fullt sjå att tala om bostadspriser och att de måste ta hänsyn till detta, till mångas förvåning då detta inte är deras uppdrag. Nu har de vänt på kappan och jobbar med det som de har uppdrag till, inflationen. I skenet av detta så ter sig gårdagens försiktiga räntehöjningar framåt som korrekta och relevanta.
Alla villaägare kan glädjas, förutom de som låtit sig skrämmas av media och bankekonomernas skränande om högre räntor.
Allt rörligt alltid.
Alla villaägare kan glädjas, förutom de som låtit sig skrämmas av media och bankekonomernas skränande om högre räntor.
Allt rörligt alltid.
Bra inlägg! Men, jag är inte säker på att den största skillnaden är att marginalerna är högre (även om dom säkert är det), utan mer att ju längre lån som kan "säljas", desto säkrare kund har banken. En låntagare med helt rörlig ränta kan byta bank när som helst. För en låntagare med lånet bundet (helt eller delvis) är det betydligt svårare att byta bank.Lekkamraten skrev:
Helt rätt avseende helt rörligt lån om du syftar på helt rörligt i eget lager. Fakta är att bankerna har helt rörligt som produkt men marknadsför inte denna mot konsumenter av precis det skäl du anger, en sådan kund kan lättare byta bank. Men det folk vanligen inte känner till är att bankens marginaler på helt rörligt eget lager är högre än 3-månadersräntan, dvs både kunden och banken skulle tjäna på helt rörligt eget lager. Men av det skälet du anger erbjuds inte konsumenter dessa lån då bankerna är rädda för kunder som inte är bundna till dem.NilssonC skrev:
Men det är inte många år sedan helt rörligt eget lager erbjöds fullt ut och min gissning är att det förr eller senare kommer tillbaka.
Den främsta anledningen till att man hellre säljer 3-månaders är nog knappast att kunderna skulle vara mer låsta av det. 3-månaders innebär ingen låsning för kunden alls i praktiken utan kunden byter hur lätt som helst, även om han har nästan hela tiden kvar på de 3 månaderna.Lekkamraten skrev:
Anledningen är nog snarare att bankerna inte vill låna ut från eget lager för att de har begränsat med kapital. Svenska folket lånar allt mer och bankerna satsar aggresivt utomlands och detta binder allt mer av bankernas kapital. 3-månaderslån kan läggas ihop i kreditportföljer som säljs vidare till andra, så att banken själva slipper ligga ute med pengarna. De tar då ingen ränterisk utan sitter och lever på mellanskillnaderna mellan vad konsumentn lånar för på 3 månader och vad banken lånar för.
Intressant inlägg men jag har några synpunkter
Betänk vad de senaste årens låga räntor har inneburit för exempelvis SEBs vinst. De ser nog gärna fortsatt låga räntor. De ser nog helst inte räntor på 1.5% då det är såpass dåligt för räntenettot då de inte kan ge mindre än 0% ränta på insatt kapital, men de vill knappast se högre räntor än så här för den egna vinstens skull.
För bankerna som helhet är nog 2%-3.5% sweetspot just nu, men skiljer sig lite mellan bankerna. SEB tjänar på lägre räntor då de har låg inlåning och är starkt beroende av hög aktivitet på finansmarknaderna, medan Swedbank nog gärna ser lite högre (runt dagens nivåer) då de har mycket inlåning.
Har du någon statistik som säger att bankernas ränteprognoser allt som oftast är dåliga? Hittills har de officiella prognoserna från bankerna stämt extremt väl med vad riksbanken sedan har genomfört. Det var länge sedan vi hade några oväntade räntebeslut. Även vad gäller veckans räntebeslut blev det vad bankerna förväntat sig sedan länge. Det frågan gäller är om bankerna får rätt vad gäller det närmaste året, men det har vi faktiskt inte svar på ännu. Den som lever får se ifall det är någon kommersiell bank eller riksbanken som kommer närmast i sina ränteprognoser.Lekkamraten skrev:
Så du tror att bankernas analytiker tror på en högre ränta för att de vill ha högre ränta? Att det är frågan om önsketänkande?
Betänk vad de senaste årens låga räntor har inneburit för exempelvis SEBs vinst. De ser nog gärna fortsatt låga räntor. De ser nog helst inte räntor på 1.5% då det är såpass dåligt för räntenettot då de inte kan ge mindre än 0% ränta på insatt kapital, men de vill knappast se högre räntor än så här för den egna vinstens skull.
För bankerna som helhet är nog 2%-3.5% sweetspot just nu, men skiljer sig lite mellan bankerna. SEB tjänar på lägre räntor då de har låg inlåning och är starkt beroende av hög aktivitet på finansmarknaderna, medan Swedbank nog gärna ser lite högre (runt dagens nivåer) då de har mycket inlåning.
Om du räknar bort de komponenter som bidrar mest till inflationen, så är det ganska naturligt att inflationen blir lägre. Om du istället räknar bort de komponenter som drog från mest på inflationen så blir den klart högre. Om du vill ta bort enstaka avvikelser får du göra det på båda sidor, annars får du "alltid" en låg inflation.
Fast de har ju inte sagt att de gjort halt än. De signalerar att de nog gör halt efter nästa höjning.
I love it! Självklart skall vi ha lite debatt precis som i media
Ditt resonemang om att erbjuda helt rörligt skulle binda kapital förstår jag inte. Bankerna erbjuder alltid helt rörligt till bl.a. bostadsrättsföreningar och företag. Skulle dessa låna så pass mycket mindre att den effekten du påstår finns inte uppträder för just dessa lån men för bolånekundernas lån? Pengar mig veterligen är generisk egendom.
ekonomiminister i Japan angående deras räntor. I och med att det bara är två komponenter som bidrar till inflationen är det naturligt att ifrågasätta dessa. Vad händer med inflationen när riksbanken slutar höja räntan och inflationseffekten från räntehöjningarna upphör? Inflationen blir lägre, allt annat lika.
En korrekt beskrivning är att 3-månaders bindningstid binder kunden i 3-månader, 1-årsräntan binder kunden... ja du förstår nog.ordain skrev:
Ditt resonemang om att erbjuda helt rörligt skulle binda kapital förstår jag inte. Bankerna erbjuder alltid helt rörligt till bl.a. bostadsrättsföreningar och företag. Skulle dessa låna så pass mycket mindre att den effekten du påstår finns inte uppträder för just dessa lån men för bolånekundernas lån? Pengar mig veterligen är generisk egendom.
Någon statistik på detta finns vad jag vet inte, och är för arbetskrävande att ta fram. På kort sikt, dvs nästkommande räntebeslut har de väl oftast rätt, dock i princip enbart om räntan är uppåtgående. Detta har dock inte att göra med att de är goda analytiker utan att riksbanken är väldigt tydlig med att kommunicera marknaderna med nästkommande räntebeslut i förväg. En lång period innan och under 2005 hade de mer eller mindre kontinuerligt fel. (dvs i det läge att räntan föll). Marknaden togs kraftigt på sängen så sent som i juni 2005 när riksbanken tvingades sänka reporäntan till 1,5%. Det minns du väl?ordain skrev:Intressant inlägg men jag har några synpunkter
Har du någon statistik som säger att bankernas ränteprognoser allt som oftast är dåliga? Hittills har de officiella prognoserna från bankerna stämt extremt väl med vad riksbanken sedan har genomfört. Det var länge sedan vi hade några oväntade räntebeslut. Även vad gäller veckans räntebeslut blev det vad bankerna förväntat sig sedan länge. Det frågan gäller är om bankerna får rätt vad gäller det närmaste året, men det har vi faktiskt inte svar på ännu. Den som lever får se ifall det är någon kommersiell bank eller riksbanken som kommer närmast i sina ränteprognoser..
Bankerna vill alltid ha högre räntor och det beror på att tjänar enligt teorin på högre ränta eftersom det ger en större skillnad mellan utlånings- och inlåningsräntan. Bankerna hanterar ju en stor mängd olika räntor och i detta avseende syftade jag inte på bolåneräntorna isolerat.ordain skrev:
Jag går inte in på enskilda banker, vilket gör ämnet för invecklat för detta forum. Avseende räntenettot är en annan vanligt förekommande uppfattning att bankernas försämrade räntenetto beror på ökad konkurrans vilket bara är en del av sanningen. Den andra delen som oftast glöms bort är att det är bara några år sedan bostadsrätter hade ett räntepåslag på 0.2% och uppåt jämfört med fastigheter. Effekten av att fastigheter och bostadsrätter numera likställs i kredithänseende är en starkt bidragande orsak till bankernas försämrade räntenetto som oftast glöms bort.ordain skrev:
Jag är inte ensam uppfattningen att man bör ta hänsyn till KPI-måtten exkl. energi, även om den inte är så vanligt förekommande. Den enda som jag läst framfört denna synpunkt är Yoshimi Watanabe, vice finans- ochordain skrev:
ekonomiminister i Japan angående deras räntor. I och med att det bara är två komponenter som bidrar till inflationen är det naturligt att ifrågasätta dessa. Vad händer med inflationen när riksbanken slutar höja räntan och inflationseffekten från räntehöjningarna upphör? Inflationen blir lägre, allt annat lika.
De har inte sagt något nog alls. De lämnar en reporänteprognos vilket är nytt. (tror att många inte ens känner till att detta är en ny prognos som riksbanken inte lämnat tidigare) Givetvis att detta endast är en prognos, men likväl ett tydligt budskap.ordain skrev:
Ja, jag hopass att du inte tar illa upp för att jag debatterar lite.Lekkamraten skrev:I love it! Självklart skall vi ha lite debatt precis som i media
Jag gillar lagom mängder debatt och jag tror att det är bra att tvingas ifrågasätta sitt tänkande
Fast det är just det det inte innebär.
En 3-månaders bindning av räntan innebär inte en 3-månaders bindning av lånet.
En 3-månaders bidning av räntan har ingen effekt på kundernas möjlighet att byta. För att bli konkret. Låt säga att jag tagit ett lån hos banken för 1 månad sedan men kommer på att jag vill byta för att jag kan få 0.20% lägre hos en annan bank.
Jag har då två möjligheter: Byta nu och låta banken lägga en en bevakning så att lånet automatiskt flyttas över av dem om 2 månader. Jag byter alltså bank på en gång, men får betala 0.20% för mycket i 2 månader till. Det innebär visserligen att jag får betala några hundringar extra i ränta (vid lån på ett par miljoner), men det gör jag ju oavsett om jag byter eller ej, så hur skulle det minska min vilja att byta?
Eller möjlighet två om jag vill byta på dagen: Då gör jag en förtidsinlösen. Då säger du att det kan bli ränteskillnadsersättning i vissa fall, och visst, det stämmer väl i teorin, men för att det ska bli någon sådan att tala om ska man det vara mycket speciella förutsättningar. Låt säga att reporäntan ligger på 3% och 1, 2 och 3-månaders-räntan också ligger på 3% (eftersom ingen ränteförändring ligger på bordet enligt marknaden) när du tar lån och du får en ränta på 3.7%. Sedan efter en månad så ska du byta bank och precis innan det så sker det oväntade. På grund av en terror-attack mot Stockholm så sänker riksbanken helt oväntat räntan med hela 0.5% och chockar hela marknaden. 2-månaders-räntan faller direkt till 2.5%.
Detta chock-scenario innebär att banken vid din inlösen har rätt till en ränteskillnadsersättning på hela 350 spänn om ditt 3-månaders-lån ligger på 1.5 miljoner.
Nej, i praktiken innebär inte 3-månaders-ränta någon bindning av kunden alls. I de allra flesta fallen kommer inte någon ränteskillnadsersättning alls utgå, utan det är exakt lika billigt att byta som från ett helt rörligt.
Om det hade varit för att binda kunderna, vill man inte binda företag och bostadsrättsföreningar?
Både enskilda kunder, föreningar och företag erbjuds både rörlig och 3 månaders bunden ränta. Bankerna vill lägga så mycket som möjligt i bundet, om så bara i 3 månader, för att kunna låna upp pengarna i sin tur på ett smidigt sätt.
Företag och bostadsrättsorganisationer lånar oftare från storbankerna, som normalt sett erbjuder och annonserar ut helt rörliga räntor (SEB, Nordea, Swedbank, Danske bank, etc.) medan privatpersoner ofta använder nischbanker med liten möjlighet att låna ut från eget lager, såsom SBAB, Länsförsäkringar och andra, som därför bara erbjuder 3 månaders bidning i sina annonserade räntor. Där har du en förklaring till att företagens banker oftare pratar om rörliga räntor än privatlåntagarnas.
Nej, det minns jag verkligen inte - kanske för att det inte inträffade
den 20:e juni, strax före riksbankens beslut, fanns viss osäkerhet kring hur mycket riksbanken skulle sänka. Skulle de sänka 0.25 eller 0.5. Alla var överrens om att en säkning skulle ske. Det återspeglas i att 3-månadersräntan den 20:e juni låg på 1.63%, det vill säga mitt emellan 1.5% och 1.75%. Man såg det som ungefär 50% chans för att det skulle bli en sänkning med 0.5% och ungefär 50% chans att det skulle bli en sänkning på 0.25%. Det blev det ena av dessa alternativ, nämligen en sänkning på 0.5%. Togs kraftigt på sängen? Låter som en DI-rubrik, som dessutom skulle kunna ha använts oavett om riksbanken sänkt med 0.25 eller 0.5%, eftersom marknaden trodde ungefär lika mycket på båda alternativen.
Om marknaden hade höjt räntan hade marknaden tagits kraftigt på sängen.
Räntenettot försvagas vid riktigt låga räntor eftersom inlåningsräntorna inte kan pressar ner mot eller under 0%, även om reporäntan bara är 1.5%. Med dagens reporänta är detta inte ett stort problem, utan det som är mycket viktigare i dagens ränteläge är volymutvecklingen, och den hjälps av låga räntor, inte av höga. De svenska bankerna skär guld just nu, i inte så liten grad tack vare de låga räntorna som lett till stark volymtillväxt både på ränte och provisions-sidan.
Finns det någon svensk bank som skulle tjäna på högre räntor än riksbankens räntebana pekar ut? Du måste ju mena det.
Räntenettot har inte försämrats. Marginalerna har sjunkigt, men nettot har stigit totalt, tack vare de ökade volymerna, vilket drivits på av låga räntor.
Förutom då att deras räntenetto inte försämrats. Marginalerna har försämrats, delvis pga förändringen med bostadsrätter.
De flesta är överrens om att man behöver titta både på kärn-mått (utan energi och mat) och total-mått. Det riksbanken främst tittar på är inte KPI utan UND1X, som exkluderar hushållens boenderäntor, och skatte-effekter. UND1X hade i januari stigit med 1.1% de senaste 12 månaderna. UND1X exklusive energi hade stigit ca 1.2% de 12 månaderna till januari, detta för att energipriserna fallit tillbaka ordentligt. Energipriserna minskar alltså inflationen nu, inte utgör den.
Fast det är absolut inte sant. Av 11 huvudgrupper i KPI steg priset i 9 av dessa och föll i 2: Transport och i Post&Tele-kommunikation.
Fast ingen seriös bedömare följer i huvudsak KPI, utan mått utan hushållens bolåneutgifter.
En prognos innebär just att det är vad de nog kommer att göra. Det är ett tydligt budskap, men inte ett tydligt budskap om att de gjort halt, vilket du först sade. De tror att de kommer att forsätta höja, men mycket försiktigt. De anger också osäkerhetsintervall för reporäntan och säger att de kan få fel om vilken ränta som kommer att införas, så till skillnad från dig så ser de fortfarande möjligheten att de har fel och att vissa andra bedömare har rätt.
Jag ligger personligen betydligt närmare riksbanken än SHB i min prognos, men det kan vara fel.
Hmmm... skrev ett långt svar och vips så var det borta
Får se om jag orkar, blir lite nyfiken på vad du arbetar med?
Nåja sammanfattningen får väl bli att du är insatt, kunnig, att stigande elpriser och räntekostnader egnahem är övervägande i KPI jan-06 till jan-07 även om elpriserna på månadsbasis dämpar, och troligen beräknar du ränteskillnadsersättningen fel, att jag inte avsåg att använda halt så som du uppfattat det utan att riksbanken avsierat en väsentligt lugnare räntebana än vad som förväntades. Jag tror att vi befinner oss i eller invid en räntetopp.
Du jämförde marknadens förväntningar 1 dag innan räntebeslutet i juni -05, DI artikeln visade att 1 av 11 sk analytiker fick rätt, resten fel (även om vi nu inte vet vilka "skugganalytiker" DI i själva verket använder). Marknaden var inte tagen på sängen 1 dag innan.
Jag skrev fel och åsyftade marginalerna istället för räntenettot, fel uttryckt av mig även om marginalerna påverkar räntenettot.
Du träffade mitt i prick avseende DI rubriker, letade t.o.m. upp en artikel som visade det.
Jag avslöjade också att jag förutsåg oljeraset innan det skedde.
Men min uppfattning består att risken i inflationen är på nedsidan, inte på uppsidan som den varit sista tiden och svaret på dessa frågar står att finna i globaliseringen och överprissatta marknader i Sverige.
Jag själv ex handlar linser på nätet, köper cigg på nätet m.m. och letar hela tiden nya saker att handla till 50% billigare pris inkl frakt.
Och en prognos är bara en prognos, det är helt rätt och jag ligger snarare i underkant på riksbankens prognos och väldigt långt ifrån SHB som jag för tillfället i vart fall anser är ute och cyklar.
Får se om jag orkar, blir lite nyfiken på vad du arbetar med?
Nåja sammanfattningen får väl bli att du är insatt, kunnig, att stigande elpriser och räntekostnader egnahem är övervägande i KPI jan-06 till jan-07 även om elpriserna på månadsbasis dämpar, och troligen beräknar du ränteskillnadsersättningen fel, att jag inte avsåg att använda halt så som du uppfattat det utan att riksbanken avsierat en väsentligt lugnare räntebana än vad som förväntades. Jag tror att vi befinner oss i eller invid en räntetopp.
Du jämförde marknadens förväntningar 1 dag innan räntebeslutet i juni -05, DI artikeln visade att 1 av 11 sk analytiker fick rätt, resten fel (även om vi nu inte vet vilka "skugganalytiker" DI i själva verket använder). Marknaden var inte tagen på sängen 1 dag innan.
Jag skrev fel och åsyftade marginalerna istället för räntenettot, fel uttryckt av mig även om marginalerna påverkar räntenettot.
Du träffade mitt i prick avseende DI rubriker, letade t.o.m. upp en artikel som visade det.
Jag avslöjade också att jag förutsåg oljeraset innan det skedde.
Men min uppfattning består att risken i inflationen är på nedsidan, inte på uppsidan som den varit sista tiden och svaret på dessa frågar står att finna i globaliseringen och överprissatta marknader i Sverige.
Jag själv ex handlar linser på nätet, köper cigg på nätet m.m. och letar hela tiden nya saker att handla till 50% billigare pris inkl frakt.
Och en prognos är bara en prognos, det är helt rätt och jag ligger snarare i underkant på riksbankens prognos och väldigt långt ifrån SHB som jag för tillfället i vart fall anser är ute och cyklar.
Sånt är väldigt tråkigt...Lekkamraten skrev:Hmmm... skrev ett långt svar och vips så var det borta
Kan ta det i privat meddelande.
Anledningen till att ränteskillnadsersättningen blir så låg (och i de allra flesta fall ingen alls) är framförallt att bankerna inte får räkna på en lägre ränta än statspapprena + 1 %. Idag ligger de påslaget på betydligt mindre än 1% (ca 0.45-0.8% för de flesta), vilket innebär att ett räntefall kan ske under löptiden utan att det för den skullen blir så att jämförelseräntan hamnar under räntan man lånat ut till, och de korta räntorna rör sig ju sällan dramatiskt.
Där har du rätt, men det finns ett stort problem med dessa paneler. Analytikerna tänker i form av sannolikheter för olika händelser, men det finns inget utrymme för att förmedla detta till sådana paneler. Man kan inte säga att "Jag tror på 50% chans för en sänkning på 25 bp och 50% chans för en sänkning på 50 bp", utan man måste ge ett enda alternativ, vilket då ofta blir den försiktigare bedömningen. Om det är 10 analytiker som tillfrågas och alla tror att det är 55% chans för A och 45% chans för B så kommer A få 100% av rösterna, vilket kan se ut som att analytikerna är helt tvärsäkra på att det blir A.
Japp, jag hoppas (och tror en del på) att du har rätt - att vi kan få en låg inflation även med låga räntor, mycket tack vare globaliseringen och internet (som gör import enklare för privatpersoner), och på kort sikt väldigt mycket tack vare förändringarna som görs i a-kassan, ams-utbildningar och inkomstbeskattningen (som med piska och morot får ut folk på arbetsmarknaden och söka de jobb som finns).
Nu när sysselsättningen stiger snabbt skulle det normalt dra upp inflationen, men tack vare det vi har sett den senaste månaden - att folk kliver in i arbetskraften igen, så kan det nog hålla nere inflationen på en låg nivå, så att vi får både tillväxt, låg inflation och minskande utanförskap.
Tack för en bra debatt!
Jag tror att ni har rätt i att det kommer att vara låg inflationen även om sysselsättningen stiger. Det finns inget utrymme idag för prishöjningar i Sverige. Redan idag så köper fler och fler sina varor från billigare alternativ. Stiger priserna här så kommer bara ännu fler att välja alternativa kanaler.
Titta bara på byggbranchen som vi alla här är ganska intreserade av. Det har redan kommit in billigare produkter från europa genom t.ex Hornbach och Bauhaus. Detta är bara början och det kommer att fortsatt vara press neråt på byggvaror. Samma sak gällar många andra brancher så inflationen kommer att vara låg de närmaste åren även om sysselsättningen blir högre.
Titta bara på byggbranchen som vi alla här är ganska intreserade av. Det har redan kommit in billigare produkter från europa genom t.ex Hornbach och Bauhaus. Detta är bara början och det kommer att fortsatt vara press neråt på byggvaror. Samma sak gällar många andra brancher så inflationen kommer att vara låg de närmaste åren även om sysselsättningen blir högre.
Vore intressant att fortsätta denna diskussion nu när Riksbanken förändrat sin prognos dramatiskt till att bli mer lik den som affärsbankerna gav i vintras.Lekkamraten skrev:
Jag citerar mig själv från tidigare i tråden:
Riksbanken har för tillfället gett upp sin gamla prognos och hakar på affärsbankerna. Jag gissar att det sitter en del på bland annat Handelsbanken (som brände sig lite på förra riksbanksprognosen) och svär över inkompetenta prognosmakare på riksbanken ida, nu när de sent om sider närmat sig affärsbankerna.
Jag gissar dock själv att nästa prognosjustering kommer att vara nedåt, men vi får se