Det som är intressant är att även om man höjer räntan till 4% i år, så ser de en ränta på 4,4% under 2010. Det kommer innebära att vi kommer få se rörliga räntor i trakterna 5,25 - 5,50% kommande tre år. Det kommer de flesta att klara av, och håller sig inflationen i schack kommer det resultera i reallöneökningar som kan spenderas på boende, och därmed kommer priserna att fortsätta stiga så länge inga allvarliga lågkonjunkturer med skenande arbetslöshet kan skönjas.
Något säger mig att bolåneinstituten är mycket nöjda med att räntan stiger kontrollerat, och att konjunkturen sedan kan landa kontrollerat. Det betyder maximala ränteinbetalningar för dem, utan att kontot för kreditförluster skenar.
Något säger mig att bolåneinstituten är mycket nöjda med att räntan stiger kontrollerat, och att konjunkturen sedan kan landa kontrollerat. Det betyder maximala ränteinbetalningar för dem, utan att kontot för kreditförluster skenar.
Konsumtionen inrikes eller utrikes skall inte ha någon betydelse för räntan, eftersom riksbankens mål är att hålla inflationen i schack och inte försvara kronans värde.
Indirekt är det naturligtvis så att om svenska kronan tappar mycket i värde, så får vi inflation i Sverige, men å andra sidan har EU skapat en stor marknad som rimligen fungerar bättre, och därmed agerar inflationsdämpande. Att vi handlar verktyg utomlands där de är billigare hjälper således till att pressa priser även i Sverige, med lägre priser till följd.
Indirekt är det naturligtvis så att om svenska kronan tappar mycket i värde, så får vi inflation i Sverige, men å andra sidan har EU skapat en stor marknad som rimligen fungerar bättre, och därmed agerar inflationsdämpande. Att vi handlar verktyg utomlands där de är billigare hjälper således till att pressa priser även i Sverige, med lägre priser till följd.
"Riksbanken har enligt 9 kap. 13 § regeringsformen ansvaret för penningpolitiken. Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde." (2§ Riksbankslagen 1988:1385)
Målet ÄR alltså att försvara penningvärdet. Inflationsmålet är bara deras (nuvarande) interna medel för att uppnå detta.
Det här har tolkats lite olika genom åren, både i Sverige och utomlands. På 80-talet var den vanligaste strategin monetarism, dvs att kontrollera penningmängden med tidvis mycket höga räntor. Under 90-talet övergavs den linjen av de flesta centralbanker till fördel för ett inflationsmål, medan man inte bryr som om penningmängden (t.ex. M3) ökar kraftigt.
För övrigt fanns det en ganska intressant artikel i Economist i början av juni om att pendeln delvis håller på att svänga tillbaka från inflationsmål mot monetarism.
Målet ÄR alltså att försvara penningvärdet. Inflationsmålet är bara deras (nuvarande) interna medel för att uppnå detta.
Det här har tolkats lite olika genom åren, både i Sverige och utomlands. På 80-talet var den vanligaste strategin monetarism, dvs att kontrollera penningmängden med tidvis mycket höga räntor. Under 90-talet övergavs den linjen av de flesta centralbanker till fördel för ett inflationsmål, medan man inte bryr som om penningmängden (t.ex. M3) ökar kraftigt.
För övrigt fanns det en ganska intressant artikel i Economist i början av juni om att pendeln delvis håller på att svänga tillbaka från inflationsmål mot monetarism.
Jag skulle vilja komplettera denna bild lite. Jag skulle vilja påstå att man inte egentligen övergett monetarismens teori, bara dess praktik. De flesta centralbanker håller nog med om grundtesen om att inflation är ett monetärt fenomen. Det som hindrar de flesta centralbanker från att ha ett penningmängdsmål istället för ett inflationsmål (Euro-centralbanken har dock ett penningmängdsmål samt ett inflationsmål) är nog att penningmängd är en storhet som är svår att få grepp om.ErikL skrev:
Förr i tiden var det relativt enkelt att uppskatta hur mycket pengar som fanns ute i samhället, men idag, då folk har helt andra möjligheter till att få tag på likviditet och i hög grad handlar på kort är situationen en annan. Om man har en kreditlimit på 40000 på kortet, ska det räknas med i penningmängden? En del betraktar kreditlimiten som pengar de har, andra gör det inte. Rimligen räknar man inte in outnyttjade krediter i penningmängden då de inte är upplånade än, men kanske det ändå är inflationsdrivande att pengarna finns där tillgängliga? Inte för att man skulle använda dem, men för att man då ser det som mindre nödvändigt att behålla en buffert? Och om man har ett betalkort som skickar räkning en gång i månaden så har man ju ständigt tagit upp kredit på kortet, samtidigt som man har kontanter på konto som man tänker betala räkningen med. Då har man alltså en (räntefri) kredit och massa likvida medel. Bör detta räknas som om penningmängden är högre än om man betalat med ett kontokopplat kort? Liknande resonemang kan föras om en mängd företeelser och detta gör penningmängd svårt. Hur ska man hantera att utländska centralbanker köper massa av ens valuta och bara stoppar i en valutareserv? Ska den valutan räknas bort från penningmängden, eller ska man strypa en inhemska tillgången på valuta, för att Kinas centralbank sitter med massa på sitt konto?
Men som sagt, de flesta håller nog med om att monetarismens idéer stämmer, men att de är svårhanterliga ur ett statistiskt perspektiv.
Visst ordain. Ränta är alltid centralt och som vi båda vet ändras alltid förutsättningarna med tiden.
Det intressanta är väl att strängen startades i 17 feb och att affärsbankerna redan då spådde en högre räntebana än den vi haft fram till idag. Förra veckans höjning var även den redan fullt diskonterad av samtliga inkl riksbankens första prognos (en del har reviderat sin syn medan flertalet storbanker fortsatt sitt tjat i media om högre ränta).
Man skall också noga observera att riksbankens nya prognos än så länge ligger helt i fas med tidigare prognos. Riksbanken kan således med tiden få skäl att åter sänka sin prognos så som du antyder att du egentligen är inne på. Inflationen är idag inget hot enligt min bedömning då den är lägre än var väntat som underlag inför förra prognosen, lvarför det är svårt att se så mycket högre räntor över tiden.
Realräntan är också väldigt hög.
Det intressanta är väl att strängen startades i 17 feb och att affärsbankerna redan då spådde en högre räntebana än den vi haft fram till idag. Förra veckans höjning var även den redan fullt diskonterad av samtliga inkl riksbankens första prognos (en del har reviderat sin syn medan flertalet storbanker fortsatt sitt tjat i media om högre ränta).
Man skall också noga observera att riksbankens nya prognos än så länge ligger helt i fas med tidigare prognos. Riksbanken kan således med tiden få skäl att åter sänka sin prognos så som du antyder att du egentligen är inne på. Inflationen är idag inget hot enligt min bedömning då den är lägre än var väntat som underlag inför förra prognosen, lvarför det är svårt att se så mycket högre räntor över tiden.
Realräntan är också väldigt hög.
Huspriserna ingår inte i underlaget för vare sig KPI eller UND1X m.fl mig veterligen.
Jag tror inte att riksbanken höjer räntan beroende på prisutvecklingen på bostäder då det inte finns något bra syfte för stat eller kommun, att uppnå med att fastigheter skulle vara billiga.
Fortfarande är priserna i landet så pass låga att stora delar av landets fastighetsbestånd står och förfaller, då det inte är lönsamt att underhålla det förutom i storstäderna . Kan knappast vara vare sig riksbankens eller regeringens avsikt att så skall vara fallet.
För även om det aldrig mera nämns i politiken så finns förhoppningsvis någon ambition kvar hos de styrande alla landets regioner skall leva.
Jag tror inte att riksbanken höjer räntan beroende på prisutvecklingen på bostäder då det inte finns något bra syfte för stat eller kommun, att uppnå med att fastigheter skulle vara billiga.
Fortfarande är priserna i landet så pass låga att stora delar av landets fastighetsbestånd står och förfaller, då det inte är lönsamt att underhålla det förutom i storstäderna . Kan knappast vara vare sig riksbankens eller regeringens avsikt att så skall vara fallet.
För även om det aldrig mera nämns i politiken så finns förhoppningsvis någon ambition kvar hos de styrande alla landets regioner skall leva.
Huspriserna ingår inte direkt, men däremot ingår komponenten "Räntekostnader på egna hem" i KPI (dock inte i UND1X). Räntekostnaderna påverkas av två faktorer: ränteläget och av huspriserna.Lekkamraten skrev:
Om man, för att få ett konkret exempel, ser på de senaste 12 månaderna så utgjorde posten "räntekostnader på egna hem" 0,9 procentenheter av den totala ökningen för KPI på 1,9% och utgjorde alltså nästan hälften av den totala inflationen. 0,6 av dessa procentenheter berodde på räntehöjningar och 0,3 procentenheter berodde på stigande fastighetspriser.
Så, huspriserna tas med, men indirekt, via räntekostnaderna.
Jag jobbade själv som aktiemäklare en gång i tiden...och på min avdelning (i storbank) så föredrog vi låga räntor... Det gjordes mer aktieaffärer då... Sen brukade vi själva agera tvärtom mot vad vår ekonomiska sekr. trodde och följde istället våra ränteförvaltare....som själva brukade göra tvärtemot....bankens tro...
En märklig värld....
Mitt bästa råd när det gäller räntor: Skit i vad alla andra tycker och utgå ifrån dina egna förutsättningar.
Om en person kan riskera att förlora "allt" om räntan går upp 2 %...ja då säger väl sunt förnuft att man borde binda till en lägre nivå... eller?
Intressant debatt dock och beundransvärt den tiden alla lägger ner på att dela med sig. Mer sånt!
En märklig värld....
Mitt bästa råd när det gäller räntor: Skit i vad alla andra tycker och utgå ifrån dina egna förutsättningar.
Om en person kan riskera att förlora "allt" om räntan går upp 2 %...ja då säger väl sunt förnuft att man borde binda till en lägre nivå... eller?
Intressant debatt dock och beundransvärt den tiden alla lägger ner på att dela med sig. Mer sånt!
Jo men vad händer om priserna "från billigare alternativ" ökar? Kina är idag ett stort produktionsland med stor inflation, för kineserna själva är detta inget problem då man har en abnorm tillväxt, men lönerna ökar, och således priserna på de varor vi importerar.Constructum Domus skrev:
Matpriserna ökar, framför allt på spannmål p.g.a omställningen till Etanolproduktion.
Energipriserna ökar, framförallt olja då "peak-oil" har inträffat enligt vissa experter.
Ökade oljepriser medför ökade produktionskostnader och ökade transportkostnader och slutligen slutpris till konsument.
Så min tro är inflationen i Sverige i framtiden inte kommer vara lika hårt knutet till vår tillväxt, utan kommer till större del påverkas av:
1. Oljepris (och energipriser i allmänhet)
2. Inflationen & tillväxten i Asien & Latinamerika
3. Matpriser.
Och inflationen försöker man dämpa med ränta. Detta kommer dock vara "tandlöst" för det egna landet om nu inflationen inte grundar sig på den egna tillväxten. Den globala ekonomin sätter nya spelregler.
Jag vet att det var en gammal post jag svarade på, men ämnet är fortfarande aktuellt.
Och så hände det lite spännande saker idag, både här hemma, och på andra sidan atlanten. Väntar spänt på den fortsatta debatten.... ;-)