Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
Kostnaden drabbar alla i samfälligheten, så om man har råd med elbil eller ej spelar faktiskt ingen roll. Radhus med garage i länga är därtill sannolikt bland de minst attraktiva småhusformerna, så vad ska man välja istället om denna typ av lyxboende inte faller en på läppen tycker du?M Manfreds skrev:
Jag är dock egentligen inte ens säker på att jag tror att ekonomin är det största problemet här, utan det är att det är så svårt för ideella krafter att göra rätt, så att många väljer att inte erbjuda möjlighet för elbilsladdning i sådana situationer.
Ursäkta men måste bara dyka in i tråden då problemen med ev laddmöjligheter av elbil har börjat brännas ordentligt i vår samfällgihet,
Vi har ca 90 platser i olika garagelängor frö samtliga i samfälligheten och har under senaste åren börjat utreda olika lösningar för att ladda en framtida elbil.
Nu har dock ett fåtal medlemmar förmodligen gått händelserna i förväg och installerat laddox alt. börjat ladda direkt ur befintliga 10A uttag som respektive medlem förfogar över i garaget.
Det känns som att styrelsen har svårt att agera på detta eftersom varje medlem har rättighet/servitut till sin plats och el och detta ser jag som ett problem eftersom att avläsning av el sker väldigt manuellt på gamla "snurrskivor" en gång per år och att 20-25 garageplatser delar på huvudsäkring mellan 20-25A.
Hur kan man stoppa en sådan utveckling innan det stoppar sig själv i strömavbrott/bränder?
Vi har ca 90 platser i olika garagelängor frö samtliga i samfälligheten och har under senaste åren börjat utreda olika lösningar för att ladda en framtida elbil.
Nu har dock ett fåtal medlemmar förmodligen gått händelserna i förväg och installerat laddox alt. börjat ladda direkt ur befintliga 10A uttag som respektive medlem förfogar över i garaget.
Det känns som att styrelsen har svårt att agera på detta eftersom varje medlem har rättighet/servitut till sin plats och el och detta ser jag som ett problem eftersom att avläsning av el sker väldigt manuellt på gamla "snurrskivor" en gång per år och att 20-25 garageplatser delar på huvudsäkring mellan 20-25A.
Hur kan man stoppa en sådan utveckling innan det stoppar sig själv i strömavbrott/bränder?
Som jag ser det måste samfälligheten stå för kabelinfrastrukturen till varje plats och själva anslutningen för inkommande el. Sen skulle medlemmen själv kunna köpa laddbox om/när behovet uppstår. Kabeldragning skulle således kunna falla som underhåll/förvaltning.
Då det inte är ekonomiskt försvarbart att säkra upp så att alla garanterat kan få en viss effekt så finns bara alternativet att dela effekt. Således behöver man välja ett system för effektbegränsning och endast tillåta laddboxar som stödjer det systemet (än så länge har jag bara sett att boxarnas tillverkare stödjer sitt eget system men det kanske blir bättre i framtiden).
I min brf så tillåter vi laddning upp till 16A från schuko men vi har ju bilvärmare i metall utomhus. Det värsta som skulle kunna ske är att uttaget bränns sönder. I garage skulle jag nog vara mer nojjig och man skulle kunna ta beslut på att man endast får ladda med 6A. Med 6A skulle man rymma 9 bilar med 20A och 12 med 25A. Så man skulle klara sig väldigt långt på att bara säga åt folk att ladda med 6A på en fas. Under 10 timmar med laddning så får man ca 14kWh. Så det kanske är i minsta laget men anordningarna för denna interimslösning är ju befintliga.
Så köp tid och låt folk ladda med 6A på existerande uttag (man bör ju se till att de är av god kvalitet och att eldragningen är vettig). Sen får man inventera kabeldragning och tillgänglig effekt samt möjligheten till att öka effektuttaget.
Gällande avläsning och debitering av energiuttag så om man inte ges möjlighet att debitera detta via anläggningsbeslutet så får man uppmana elbilsägarna själva att ersätta samfälligheten för elen. Elbilarna själva rapporterar ju ett värde som medlemmarna skulle kunna nyttja. Sen får samfälligheten läsa av när den vill och kan sedan reglera vad som nu är en mindre differens. Har man rörligt pris blir det ju bökigt om olika boende glömmer att rapportera in vid brytdatum. Jag ser ingen annan hållbar modell för detta problem än att man mäter hela tiden.
Då det inte är ekonomiskt försvarbart att säkra upp så att alla garanterat kan få en viss effekt så finns bara alternativet att dela effekt. Således behöver man välja ett system för effektbegränsning och endast tillåta laddboxar som stödjer det systemet (än så länge har jag bara sett att boxarnas tillverkare stödjer sitt eget system men det kanske blir bättre i framtiden).
I min brf så tillåter vi laddning upp till 16A från schuko men vi har ju bilvärmare i metall utomhus. Det värsta som skulle kunna ske är att uttaget bränns sönder. I garage skulle jag nog vara mer nojjig och man skulle kunna ta beslut på att man endast får ladda med 6A. Med 6A skulle man rymma 9 bilar med 20A och 12 med 25A. Så man skulle klara sig väldigt långt på att bara säga åt folk att ladda med 6A på en fas. Under 10 timmar med laddning så får man ca 14kWh. Så det kanske är i minsta laget men anordningarna för denna interimslösning är ju befintliga.
Så köp tid och låt folk ladda med 6A på existerande uttag (man bör ju se till att de är av god kvalitet och att eldragningen är vettig). Sen får man inventera kabeldragning och tillgänglig effekt samt möjligheten till att öka effektuttaget.
Gällande avläsning och debitering av energiuttag så om man inte ges möjlighet att debitera detta via anläggningsbeslutet så får man uppmana elbilsägarna själva att ersätta samfälligheten för elen. Elbilarna själva rapporterar ju ett värde som medlemmarna skulle kunna nyttja. Sen får samfälligheten läsa av när den vill och kan sedan reglera vad som nu är en mindre differens. Har man rörligt pris blir det ju bökigt om olika boende glömmer att rapportera in vid brytdatum. Jag ser ingen annan hållbar modell för detta problem än att man mäter hela tiden.
Påminner om klassikern med GA för väg där tomtägare ansluter sina tomter med nya utfarter utan att fråga väghållaren styrelsen om lov eller leder ut sin tomts dagvatten i vägens dike så att samfälligheten anläggning plötsligt hanterar tomternas dagvatten också.F F.D Ordförande i samfä. skrev:
I grund och botten får man nog inse att syftet med en GA är den ska ge en nyttofunktion för delägarna, det är dess existensberättigande i lagens mening. Styrelsens uppdrag i en samfällighetsförening är att förvalta GAn så att nyttofunktionen kan upprätthållas. Med det följer ju att hålla GA:n uppdaterad så att den följer samhällets tekniska utveckling och kan fortsätta leverera nyttofunktionen även framgent.
Sen hamnar det också på styrelsen att skydda gemensamhetsanläggningen från skada, skulle t ex en medlem skada gemensamhetsanläggningen så får man kommunicera med denne så att detta justeras. Samtidigt kan det inte vara en skada att använda GAn enligt dess ändamål, det går t ex inte att neka en medlem att köra på GAn med vägändamål eller ansluta sin tomt med en utfart. Inte heller går att neka medlem att använda el upp till säkringsstyrkan när det är anläggningens ändamål. Låta elektriker ansluta laddboxar med fast anslutning till GA:n elnät? Njae, det beror på ändamålet med GA:n och hur anläggningsbeslutet är formulerat.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
Jag tror att laddande av elbil i det här sammanhanget absolut kan vara att skada föreningen (ekonomiskt) och att visst användande av garageelen därmed kan vara i strid med anläggningens ändamål.Claes Sörmland skrev:
Som vanligt beror det på vad det står i förrättningsakten.
Men jag tror samtidigt att det är väldigt svårt att få alla att rätta sig efter reglerna om det vore förbjudet. Sannolikt skulle man behöva försämra för alla för att minimera fusk, som att sätta timers på uttagen eller ha elen avstängd 23–06.
Att det förr eller senare behövs åtgärder som möjliggör lovlig, säker laddning i en sådan situation är uppenbart. Förhoppningsvis upplevs också prissättningen av den såpass rimlig att få försöker fuska.
Har ni motorvärmaruttag idag? Kan i så fall tipsa om:S Senan skrev:
Kanske inte så hög effekt men det är sällan ett problem.
Självbyggare
· Stockholm
· 10 261 inlägg
Kollade på den åt några BRF i somras Tyvärr går det inte att låsa locket med laddkabel i och den har inget lås för laddsladden i uttaget. Så man kan avbryta laddningen med att dra ur sladden och man måste ta med den när man inte laddar om man inte vill riskera få den stulen.@ @ndreas skrev:
Det här funderar jag också på. GA är ju en servitutslik konstruktion som ger delägarna en mängd rättigheter mot skyldigheten att betala vad som uttaxeras. Samfällighetsföreningen blir då inte arenan för att sätta upp en massa regler för sina grannar utan mer en torr och minimal förvaltningsorganisation som ser till att underhåll och reparation blir utfört och att medel uttaxeras för att bekosta det.
Detta skiljer sig ju rejält från t ex en bostadsrättsförening som förvisso har som huvuduppdrag att förvalta fastigheter/byggnader men som också har en laggivna funktioner som närmast kan sammanfattas som lokal social kontroll.
Sen tror jag en del av bostadsrättsföreningarnas (och hyresvärdarnas) sociala kontrollfunktion ofta kulturellt läckte över till samfällighetsföreningar från 70-talet. Man hittade på ordningsregler för radhusområdet, började ordna sociala aktiviteter, korvgrillning, städdagar o s v. Det passade i tidens anda.
Men det du påpekar, om delägarna inte accepterar regelverk för GAs användande som genom social kontroll underlättar för driften av anläggningen, vad gör man då från styrelsehåll?. Kanske:
1. Kommunicerar och försöker beskriva problemet för delägarna och försöker komma överens. Tar direkt kommunikation med problemdelägare och försöker komma överens.
2. Tekniskt anpassar anläggningen så den inte skadas av visst brukande.
3. Vid tydlig och dokumenterbar skada (som inte bara är en följd av brukandet av GA enligt ändamålet) så kan men ställa ett skadeståndskrav om det finns uppsåt eller försumlighet bakom agerandet som är tydligt.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
Här tror jag att det ofta faller. Även om man kan dokumentera att skada skett kan man inte nödvändigtvis bevisa vem som åsamkat den. Nekar denne sitter man där, även om man ”vet”.
Samfällighetslagstiftningen bygget väldigt mycket på förtroende och vilja att göra rätt, vilket gör den lätt att utnyttja.
Moderator
· Stockholm
· 57 786 inlägg
Fast regler om ”social kontroll”, gäller GAn bara en väg så blir det ju minimalt med kontroll som kan motiveras. Men där vi har fritidshus ingår en gemensam större poolanläggning, båthamnar, samlingslokaler osv. i Ga. Där blir det givetvis nödvändigt att även ha vissa ordningsregler.
Sedan kan det drivas för långt, enl. hörsägen sysslade en tidigare ordf. med att hävda vetorätt mot alla bygglovsansökningar i området. Vilket det givetvis inte kan finnas lagstöd för.
Sedan kan det drivas för långt, enl. hörsägen sysslade en tidigare ordf. med att hävda vetorätt mot alla bygglovsansökningar i området. Vilket det givetvis inte kan finnas lagstöd för.
Möjligheterna till att utöva social kontroll genom regler är mycket begränsade för en samfällighetsförening. Om en medlem/delägare struntar i reglerna så finns inte muskler som i en BRF. Till detta finns det ett uttalat förbud att driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten ska tillgodose i samfällighetslagen så styrelsen är rejält bakbunden där. Att börja skriva regler som inte direkt krävs för att förvalta den samfällighet för vilken den bildats är en lagöverträdelse. Och med förvaltning menas här direkt utförande och drift av den fysiska anläggningen.H hempularen skrev:
T ex sociala ordningsregler för hur man ska bete sig på båtarna i småbåthamnen eller radhusområdet för allas trevnad saknar vad jag förstår lagstöd. Upprättas sådana regler så får de ses ett förslag på beteende. Oftast är ju detta inget problem i Sverige eftersom den stora majoriteten noga följer allt som kallas för regler.
Dock i samband med att ägandelägenheter infördes för strax över tio år sedan så smittade faktiskt en del skrivningar från bostadsrättslagen av sig i samfällighetslagen. Ska man bo i flerbostadshus med äganderättslägenheter så blir det ju en bostadsrättslik situation och då behövs regler. Så 19a § infördes i samfällighetslagen men som jag förstår det är dess reglering genom punkt 1-4 i lagtexten extremt kringskuren så att den bara gäller äganderättslägenheter.
Hej. Mark- och Miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har tagit ställning i ett rättsfall. Domen överklagades till Högsta Domstolen som 2022-12-06 beslutade om att ej meddela prövningstillstånd.
Laddningspunkter för elfordon på gemensam parkeringsplats | Lantmäteriet (lantmateriet.se)
vilket torde innebära att de samfällighetsföreningar som idag, förvaltar gemensamhetsanläggning vars anläggningsbeslut innehåller "parkeringsplatser" samt "el för belysning" numera bör kunna känna komfort i att vid ansökan om uppdaterat anläggningsbeslut, där sk. "lastbalanserare" och "laddpunkter" skall kunna ingå, kommer att godkännas såsom tillbehör för stadigvarande bruk.
Detta i kombination med ny lag om att ändra andelstal från den 1 juli 2022, som enligt min (lekmanna)-tolkning öppnar upp för att de delägare som inte är intresserade av laddpunkt, inte heller nödvändigtvis behöver vara med och finansiera detta.
Vad säger ni andra kloka forummedlemmar, -är detta en rimlig analys av rådande rättsläge?!
Laddningspunkter för elfordon på gemensam parkeringsplats | Lantmäteriet (lantmateriet.se)
vilket torde innebära att de samfällighetsföreningar som idag, förvaltar gemensamhetsanläggning vars anläggningsbeslut innehåller "parkeringsplatser" samt "el för belysning" numera bör kunna känna komfort i att vid ansökan om uppdaterat anläggningsbeslut, där sk. "lastbalanserare" och "laddpunkter" skall kunna ingå, kommer att godkännas såsom tillbehör för stadigvarande bruk.
Detta i kombination med ny lag om att ändra andelstal från den 1 juli 2022, som enligt min (lekmanna)-tolkning öppnar upp för att de delägare som inte är intresserade av laddpunkt, inte heller nödvändigtvis behöver vara med och finansiera detta.
Vad säger ni andra kloka forummedlemmar, -är detta en rimlig analys av rådande rättsläge?!
Moderator
· Stockholm
· 57 786 inlägg
Nu vet jag inte vad lagändringen 1 juli exakt handlar om. Men är inte den en fråga om att man kan ha en viss "dynamik" i andelstalen, OM SÅ beslutas av lantmäteriet i anläggningsbeslutet? alltså inte att man kan börja labba med andelstalen i en bef. samfällighetsförening, utan att lantmäteriet kan ge föreningen lite friare tyglar att variera andelstalen i specifika frågor (som laddstolpar)? Men jag kan ha missuppfattat det.
Vi är på gång med detta i vår SFF och den frågan som vi, och andra föreningar, nu hoppas är att det inte behöver göras någon ändring i anläggningsbeslutet utan att detta kan ses som teknisk utveckling om man redan tillhandahåller uttag för motorvärmare. Det tar tid och kostar en hel del.