Nja asså, det är väl redan vedertaget att ändamålet laddning av elfordon är möjligt för både befintliga och nya anläggningar. Domen kan väl snarare tolkas som att en förening, utan omprövning (förutsatt garageplatser etc) kan installera lastbalanserare som möjliggör att den enskilde installerar sin egen laddningspunkt. Om föreningen vill göra gemensam sak och även installera själva laddstationen bör det fortsatt kräva omprövning av anläggningsbeslutet. Den frågan har iaf inte avgjorts.
Om föreningen inte har möjlighet genom befintligt anläggningsbeslutet att debitera efter faktiskt förbrukning kan det krävas en omprövning för det. Osäker på om 43a § ger den möjligheten? Vad gäller 43a, ska jag erkänna att jag inte är superinsatt, men jag ser
Inte riktigt möjligheten att endast ändra andelstalen för ett specifikt ändamål som inte är en särskild sektion. Utan då bör det rimligtvis gälla andelstalet i hela anläggningen eller sektionen.
Om föreningen inte har möjlighet genom befintligt anläggningsbeslutet att debitera efter faktiskt förbrukning kan det krävas en omprövning för det. Osäker på om 43a § ger den möjligheten? Vad gäller 43a, ska jag erkänna att jag inte är superinsatt, men jag ser
Inte riktigt möjligheten att endast ändra andelstalen för ett specifikt ändamål som inte är en särskild sektion. Utan då bör det rimligtvis gälla andelstalet i hela anläggningen eller sektionen.
Sen 1 juli är det då 43a paragrafen som är ny, den ger möjlighet för föreningen att ändra andelstal för en eller flera fastigheter genom stämmobeslut. Ändringen ska sedan godkännas av Lantmäteriet, så ett tillägg till 43 som är överenskommelse om inträde. Det krävs alltså inget beslut (styrelsen ges möjlighet att i vissa fall ändra andelstal...) eller omprövning för att ändra andelstalen.H hempularen skrev:
Så läser jag också MÖD-domen.M Manfreds skrev:
Anläggningssamfälligheten, t ex en samfällighetsförening, får ändra på sitt befintliga elsystem som betjänar t ex garage så att teknik som möjliggör elbilsladdning installeras. Sen kan t ex var och en installera sin egen laddmodul som inte förvaltas av samfälligheten utan istället av ägaren till laddmodulen. Ingen ändring av anläggningsbeslutet krävs för detta.
Sen frågan om debitering för elkostnader, ja där är det kört att göra andra ändringar än andeltalen samt sektionsindelning av andelstalen. Och det kräver kvalificerad majoritet på stämma och även Lantmäteriets påföljande beslut.
Man skulle alltså kunna tänka sig att de fastigheter som har installerat sin privata laddmodul förs över till en egen sektion och därmed taxeras för andelar inom ramen för denna. Om Lantmäteriet godkänner ett sådant stämmobeslut. Men det ger ju inte rätt för samfälligheten att debitera taxebundna elkostnader efter förbrukning, för det krävs ändring av anläggningsbeslutet.
Vill man vara kreativ kan man ju lägga de ökade kostnaderna som samfälligheten har för elbilsladdningen på denna sektion och sen får elbilsladdande medlemmar dela solidariskt på den kostnaden genom uttaxering inom ramen för sektionens andelstal.
Så här tänker jag mig lösningen:
Någon som har kunskap och/eller erfarenhet avseende om det överhuvudtaget finns teknik som stödjer uppdelning (och specificering) av enskild laddpunkts elförbrukning i en befintlig elanläggning? Med andra ord; går det att specificera vad var och en av t.ex. 25 laddpunkter förbrukat en månad i en och samma elanläggning, där förbrukningen hittills enbart består av elljus som solidariskt delats mellan t.ex. totalt 50 parkeringsplatser?Claes Sörmland skrev:
Kanske bättre att fråga på elforum men nog kan det inte vara ett problem att sätta in en elmätare före varje laddstation?T trellehasse skrev:
Nej, det är nog inga problem. Det svåra är att reda ut vem som förbrukade hur mycket och när givet att vi med stor sannolikhet kommer se mer av timpris framöver. Även effekttaxa ger upphov till intressanta fördelningseffekter men där finns nog ingen annan lösning än att solidariskt dela på det.
Att lösa problemet med timtaxa kommer kräva ett centraliserat automatiserat system, något annat är inte realistiskt. Det är inte på något sätt omöjligt men det kommer innebära påtagligt ökad administration för anläggningen.
Att lösa problemet med timtaxa kommer kräva ett centraliserat automatiserat system, något annat är inte realistiskt. Det är inte på något sätt omöjligt men det kommer innebära påtagligt ökad administration för anläggningen.
Annars uttaxeras ju de flesta kostnader i samfälligheter ofta helt schablonmässigt efter fasta andelstal.
Så kan man leva med den "orättvisan" så kan man ju uttaxera den totala elkostnaden fördelat efter andelstalen i den sektion som innefattar fastigheter som har en laddstation. En gång om året är det stämma och man kan då justera andelstalen om någon t ex vill koppla ur sin laddstation och därmed få ett minskat andelstal i sektionen.
Fördelen med detta är ju att man slipper mätningen, fördelningen av kostnaden efter förbrukning och att ändra på anläggningsbeslutet om man redan har ett befintligt sådant som innefattar elsystem i garage/vid parkeringsplats.
Så kan man leva med den "orättvisan" så kan man ju uttaxera den totala elkostnaden fördelat efter andelstalen i den sektion som innefattar fastigheter som har en laddstation. En gång om året är det stämma och man kan då justera andelstalen om någon t ex vill koppla ur sin laddstation och därmed få ett minskat andelstal i sektionen.
Fördelen med detta är ju att man slipper mätningen, fördelningen av kostnaden efter förbrukning och att ändra på anläggningsbeslutet om man redan har ett befintligt sådant som innefattar elsystem i garage/vid parkeringsplats.
Bra idé, tack för tipset!
Vi har som krav att avläsning, fakturering etc. skall skötas av extern part då vi inte vill lägga det på kassören. Schablonmässig fördelning funkar inte när vissa inte använder något och andra laddar elbil.
Vi tittar även på Laddaccess lösning där de uppgraderar infrastrukturen och som inte kostar något för medlemmar som inte nyttjar laddning medan de som gör, hyr utrustningen från Laddaccess.
Vi tittar även på Laddaccess lösning där de uppgraderar infrastrukturen och som inte kostar något för medlemmar som inte nyttjar laddning medan de som gör, hyr utrustningen från Laddaccess.
Då gäller det att ni får in debiteringsgrunden betalning efter förbrukning i anläggningsbeslutet om det inte redan finns där. En enkel förrättning så kan Lantmäteriet uppgradera anläggningsbeslutet genom en omprövning av den tidigare gemensamhetsanläggningen.TeroM skrev:
Moderator
· Stockholm
· 57 786 inlägg
Jag tolkar det som att det nya prejudikatet gör det möjligt för en samfällighet att installera stolpar utan att inkräkta på bef. anläggningsbeslut, under förutsättning att det är rärr omständigheter (att p plateser finns i beslutet, och att det redan finns el).
Men den andra frågan om rätten för föreningen att ändra andelstal på eget bevåg i syfte att bara låta de medlemmar som nyttjar laddningsmöjligheten betala för den delen, är en helt annan fråga.
Där tror jag också att det finns risk för en hel del godtycke, som kan skapa konflikter i föreningen. Om vi antar att föreningen måste utöka sin anslutning till elnätet, kanske nya kablar ända från överlämningspunkten. Om Hela den investeringen skall belasta laddstolpsanvändarna, tror jag kommer att tolkas olika i olika föreninger.
Men den andra frågan om rätten för föreningen att ändra andelstal på eget bevåg i syfte att bara låta de medlemmar som nyttjar laddningsmöjligheten betala för den delen, är en helt annan fråga.
Där tror jag också att det finns risk för en hel del godtycke, som kan skapa konflikter i föreningen. Om vi antar att föreningen måste utöka sin anslutning till elnätet, kanske nya kablar ända från överlämningspunkten. Om Hela den investeringen skall belasta laddstolpsanvändarna, tror jag kommer att tolkas olika i olika föreninger.
Håller med om att detta öppnar för föreningar att gör på olika sätt med andelstalen. Rent formellt är det ju de förslag på ändring av andelstalen som får 2/3 majoritet på stämma som går igenom. Till detta så måste beslutet följa 15 § i anläggningslagen: "Andelstal för driften ska fördelas efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den omfattning som varje fastighet beräknas använda gemensamhetsanläggningen. Andelstal för utförandet ska fördelas efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den nytta varje fastighet har av gemensamhetsanläggningen."H hempularen skrev:
Följer man inte 15 § anläggningslagen så sätter Lantmäteriet ned foten och det blir inga nya andeltal som blir gällande.
En sista del är att samfällighetsföreningen också måste ordna med betalning för ökat respektive minskat andelstal. Man får alltså pengar av de andra delägarna om ens fastighet får ett lägre andelstal och man måste betala till de existerande delägarna om ens fastighet får ett ökat andelstal. Det regleras i 37-39 § anläggningslagen och kan inte förhandlas bort, oavsett vad man tycker om det.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
Ett litet inlägg om prejudikat
Att Högsta domstolen väljer att inte ta upp ett ärende gör inte att underrättens dom blir prejudicerande, utan den är vad den är, en dom som följer rättsläget. Domen kan förstås vara intressant, bra och vägledande i hur man kan tänka, men den gör inte i sig att andra domstolar måste tolka samma situation likadant, utan de är fria att göra sin egen bedömning. Den blir sannolikt snarlik (det är ju trots allt samma lag som ska tolkas), men ibland kommer faktiskt olika domstolar fram till olika slutsatser i snarlika fall.
Hade det varit en HD-dom hade den varit prejudicerande, vilket alltså innebär att andra domstolar ska tolka lagen på samma sätt som HD gjort.
Att Högsta domstolen väljer att inte ta upp ett ärende gör inte att underrättens dom blir prejudicerande, utan den är vad den är, en dom som följer rättsläget. Domen kan förstås vara intressant, bra och vägledande i hur man kan tänka, men den gör inte i sig att andra domstolar måste tolka samma situation likadant, utan de är fria att göra sin egen bedömning. Den blir sannolikt snarlik (det är ju trots allt samma lag som ska tolkas), men ibland kommer faktiskt olika domstolar fram till olika slutsatser i snarlika fall.
Hade det varit en HD-dom hade den varit prejudicerande, vilket alltså innebär att andra domstolar ska tolka lagen på samma sätt som HD gjort.