Om vi tar en anslutning på 25A 3-fas så finns det ca 200kWh tillgängliga under kväll/natt. Om man slår ut det över ett år så får man ca 73000kWh. I snitt så kör man ca 1500mil per år med en personbil. Om en elbil drar 2kWh per mil så blir det då 3000kWh per år. 3000kWh från totala 73000kWh bör inte vara ett problem, om det är flera bilar som vintertid skall samsas med uppvärmning så behöver man nog räkna lite bättre på det.
Men med effektbalansering så skulle det nog fungera också, men som brukare måste man räkna med att laddning är det som prioriteras sist.
Sen kommer vi till vad en laddpunkt är. Tidigare när jag kollade på det så räcker det att man avslutar i en typ-2 kontakt/uttag. Så en schuko-laddare i ett motorvärmaruttag skulle uppfylla laddpunkt. Så det går ju att få det billigt men problemet blir ju hur man skall sköta betalningen. En lösning skulle kunna vara en effektvakt på servisen och sedan uttag av el bakom den boendes egna elmätare. Men långt ifrån alla skulle kunna ha en sådan lösning.
Som jag ser det så lär hyresvärdarna vara måttligt intresserade att hjälpa till. Från den boendes sida så blir det ju då till att fråga om offert från en extern laddboxinstallatör. Idag kostar en laddboxinstallation ~10tkr med någon håltagning och en bit klamrad kabel. Och det är med bidrag, det lär det inte kunna bli för en hyresgäst på en hyresvärds fastighet (så kanske 20tkr). Om det behöver grävas så kanske 30tkr för en plats. DVS man ska inte sätta upp bara en laddbox, man behöver slå ut kostnaden över fler.
Men med effektbalansering så skulle det nog fungera också, men som brukare måste man räkna med att laddning är det som prioriteras sist.
Sen kommer vi till vad en laddpunkt är. Tidigare när jag kollade på det så räcker det att man avslutar i en typ-2 kontakt/uttag. Så en schuko-laddare i ett motorvärmaruttag skulle uppfylla laddpunkt. Så det går ju att få det billigt men problemet blir ju hur man skall sköta betalningen. En lösning skulle kunna vara en effektvakt på servisen och sedan uttag av el bakom den boendes egna elmätare. Men långt ifrån alla skulle kunna ha en sådan lösning.
Som jag ser det så lär hyresvärdarna vara måttligt intresserade att hjälpa till. Från den boendes sida så blir det ju då till att fråga om offert från en extern laddboxinstallatör. Idag kostar en laddboxinstallation ~10tkr med någon håltagning och en bit klamrad kabel. Och det är med bidrag, det lär det inte kunna bli för en hyresgäst på en hyresvärds fastighet (så kanske 20tkr). Om det behöver grävas så kanske 30tkr för en plats. DVS man ska inte sätta upp bara en laddbox, man behöver slå ut kostnaden över fler.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Nog finns det risk. Som @nino visade så har hyresgästen normalt tre månaders uppsägningstid. Har du då som värd tvingats lägga pengar på en laddlösning ingen annan hyresgäst är intresserad av kan nog många fastighetsägare hålla sig för skratt om de tvingats till dessa ”riskfria” investeringar.S SueCia skrev:
Och varifrån tror du staten får sina pengar?nino skrev:
Fastighetsinvesteringar på någon enstaka tiotusenlapp per lägenhet borde rimligen kunna bäras av de boende. Visst, de tidiga villakunderna har fått en subvention, men å andra sidan är investeringen avdragsgill i rörelsen för en hyresvärd.
I lagtexten är det jordägaren, hyresvärden och bostadsrättsföreningen som har den skyldigheten. Så vanligen fastighetsägaren, men det finns ju undantag.Alfredo skrev:
Ja jag retar mig lite på att begreppet fastighetsägare används i tråden då närmare tio procent av landets bostadsrättsföreningar har tomträtt och inte äger fastigheten men ändå kan vara den som upplåter parkering och då får skyldigheten att upprätta laddmöjlighet. Om jag nu inte helt missuppfattat något.Claes Sörmland skrev:
Bör kanske tillägga att jag givetvis inte har en aning om hur stor andel av dessa föreningar det är som faktiskt upplåter parkeringsmöjlighet.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Jag har nu iofs. inte läst proppen jag själv länkade till, men skyldigheten hamnar som jag förstår det hos den som tillhandahåller bostaden. Så att fokusera på om parkeringen sker på ägd eller arrenderad mark blir fel. Ordningen kan ju rent av vara att någon har en byggnad på ofri grund med intilliggande parkering som hen äger (eller vice versa), mennså länge som den boende tillhandahålls en parkeringsplats i anslutning till bostaden så är det genom sitt tillhandahållare av lägenheten (inklusive tilläggstjänsten parkering) som skyldigheten uppstår.
Att fokusera på hur parkeringsplatsens ägande ser ut torde vara sekundärt.
Att fokusera på hur parkeringsplatsens ägande ser ut torde vara sekundärt.
Samtidigt är det ju bara den som har rådighet över marken som kan ordna sådan laddplats och ha skyldighet att göra det. I lagtexten ligger skyldigheten således på jordägaren, hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. (Men inte på samfällighetsföreningar.)
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Rådighet har man rimligen om man hyr ut parkeringsplatser. Men visst, man kan tänka sig att fastighetsägare A hyr parkeringsplatser på fastighet B för sina boende på A.
Om då hyresgästen X kräver ladd men ägaren till B vägrar ägaren av A att bygga laddplatser så får ägaren av A en skyldighet denne inte kan uppfylla.
Huruvida sådana konstruerade exempel är något att lägga tid på får vara upp till var och en.
Om då hyresgästen X kräver ladd men ägaren till B vägrar ägaren av A att bygga laddplatser så får ägaren av A en skyldighet denne inte kan uppfylla.
Huruvida sådana konstruerade exempel är något att lägga tid på får vara upp till var och en.
Ansvaret att installera föreslås åligga den som
Både,
upplåter en bostadslägenhet, och
upplåter en parkeringsplats.
Om både,
de hyrs ut till samma person, och
de är i närheten av varandra.
Samt,
det inte är andrahandsuthyrning.
Alla fem kriterier ska uppfyllas.
Andrahandsuthyrning betyder inte att en Brf eller hyresvärd har tomträtt för ett större område och hyr ut delar av detta som bostäder och parkeringar. Det är fortfarande förstahandsuthyrning/upplåtelse.
Det träffar inte heller markägaren som enbart upplåter tomträtt till en ägare av ett enfamiljsbostadshus och bostadens parkering. Detta då markägaren inte upplåtit en bostadslägenhet utan enbart mark.
Det är tänkt att skrivas in i två olika lagar på totalt tre platser eftersom upplåtelse av bostadslägenheter regleras på dessa tre platser. Rättigheten som skrivs in är samma (har inte dubbelkollat att det blir exakt samma, men övergripande samma) för alla tre fallen.
Jordabalken 8 kap. Arrende i allmänhet
Jordabalken 12 kap. Hyra
Bostadsrättslagen, Bostadsrätt
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Narurligtvis måste det det, men denne måste inte ha tillgång till fastigheterna/delarna på samma grund.
Det måste vara ovanligt att hyra ut parkeringsplats i första hand i närheten av bostad utan att ha viss praktisk rådighet över elinstallationen om man betalar för förändringarna i densamma (då man får betalt till fullo för desamma).
Ja, teoretiskt är det ett problem. Finns det några exempel?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Vet inte varför du frågar mig det. Det var @Claes Sörmland och @Alfredo som anförde invändningar, jag listade bara olika möjliga möjliga kombinationer.redarn skrev:
Men om det finns exempel på brf:er som hyr extra mark för parkering? Ja.