Kyl/frys med bergkyla?
Har ju blivit vanligare och vanligare att man använder bergvärmepumpens svala returtemperatur för att via en värmeväxlare t.ex. kyla huset med fläktkonvektorer... Denna princip funkar ju fint året runt och borde göra det möjligt att driva kyl och frys väldigt mycket billigare än med konventionell teknik... Men jag har inte sett något sådant på marknaden. Någon som vet om en bra anledning till detta eller är det bara så att man inte anser att det är värt besväret?
Verkar ju lite konstigt när vissa kylskåp kostar 1000-tals kronor mer bara för att de drar några % mindre ström...
Verkar ju lite konstigt när vissa kylskåp kostar 1000-tals kronor mer bara för att de drar några % mindre ström...
KB-tempen brukar man ju vilja hålla runt 0 grader som kallast, eller i varje fall inte mindre än ett par minusgrader. Frysen skall ju hålla -18 så då kommer det ju inte på fråga att kunna använda KB för att kyla frysen "passivt" direkt från KB utan någon kompressor. Däremot skulle man ju kunna tänka sig att använda KB för att kyla av kylsystemet baktill på skåpet för att spara energi på det sättet.
En kyl skulle ju lätt kunna kylas "gratis" och en frys precis som du skrev mer effektivt. En lösning vore förstås att ha någon form av konvektor på väggen bakom kyl/frys men det kändes som att det borde finnas kyl/frys på marknaden med möjlighet att koppla in kylning direkt.
Men det är klart det handlar ju kanske om max 1000 kWh per år i besparing så man kanske inte anser att det är värt det...
Men det är klart det handlar ju kanske om max 1000 kWh per år i besparing så man kanske inte anser att det är värt det...
ja har funderat på detta också.
finns ju 2 sätt att hjälpa till att hålla ned kostnaden.
1. man låter borra kyla det den kan kyla, o sen får kylen ta över för att toppa det hela (detta blir komplserat,då man inte vill att slangen ska värma då den je orkar hjälpa til m.m.
2. man kyler kylens eller frysens förångare som är monterad på baksidan.
frågan är vad den verkliga förtjänsken hamnar på. hur mycke billigare drivs kyl& frys, mot vad färmeförlisten från denna värme som måste ersätas & kostnad för reglesystem m.m. för detta gårminst ått en cirkulationspump
finns ju 2 sätt att hjälpa till att hålla ned kostnaden.
1. man låter borra kyla det den kan kyla, o sen får kylen ta över för att toppa det hela (detta blir komplserat,då man inte vill att slangen ska värma då den je orkar hjälpa til m.m.
2. man kyler kylens eller frysens förångare som är monterad på baksidan.
frågan är vad den verkliga förtjänsken hamnar på. hur mycke billigare drivs kyl& frys, mot vad färmeförlisten från denna värme som måste ersätas & kostnad för reglesystem m.m. för detta gårminst ått en cirkulationspump
Vet inte vad du menar med värmeförlusten.. Om du kör förbi förångaren så får du ju värme... Dvs. du värmer returen till berget och i slutändan borde du få högre COP, förmodligen inte ens mätbart högre men ändå snarare plus än minus.
Om du måste cirkulera ytterligare ett system så är det ju dock en extra kostnad men det går väl även bra att bara låta returröret ner till berget ta en omväg förbi frysen?
Om du måste cirkulera ytterligare ett system så är det ju dock en extra kostnad men det går väl även bra att bara låta returröret ner till berget ta en omväg förbi frysen?
vist kan man bygga en egen kyl, men bergvärmen kyler ju inte så mycke när värmepumpen står stilla (specielt inte om du samtidigt kör frikyla) då måste du ha nån reglering & sen topp kuyla med nått annat.
låter helt klart enklare att "trimma" kylen genom att kyla kylens kondensor.
men jag tror inte effekten av ombyggnaden motsvarar vinsten, en väl tiltagen kondensor blir ju rät avkyld ändå. hur mycke kan COP i kylen förendras? & hur energi är det det rörsig om (hur mycke drar en kyl/år)?
låter helt klart enklare att "trimma" kylen genom att kyla kylens kondensor.
men jag tror inte effekten av ombyggnaden motsvarar vinsten, en väl tiltagen kondensor blir ju rät avkyld ändå. hur mycke kan COP i kylen förendras? & hur energi är det det rörsig om (hur mycke drar en kyl/år)?
På kyll/frys som inte är sprillans får du nog räkna medl 1kW per dag och enhet... Har du en kyl och en frys så 2kW per dag... Min siffra på 1000kW per år i besparing var räknad på detta plus lite extra 
Men om du köper ny kyl frys så är det nog svarare 500kW som du max kan spara... Och i praktiken blir det väl kanske max hälften som du faktiskt kan spara för du lär ju inte få det att gå gratis...
så 250kW per år... Det är ju inga stora pengar... Men å andra sidan så är det ju inte ovanligt att man lägger 2-3 tusen extra på en kyl som drar maginellt mindre...
Men om du köper ny kyl frys så är det nog svarare 500kW som du max kan spara... Och i praktiken blir det väl kanske max hälften som du faktiskt kan spara för du lär ju inte få det att gå gratis...
så 250kW per år... Det är ju inga stora pengar... Men å andra sidan så är det ju inte ovanligt att man lägger 2-3 tusen extra på en kyl som drar maginellt mindre...
Men jag tror inte 2-3 tusen skulle räcka för att betala extrakostnaden för ett bergkyleskåp inkusive installation. Se vad en frikyle-installation på befintlig bergvärme kostar. Där handlar det om uppskattningsvis runt 15,000:- för en fläktkonvektor installerad och klar.
Man ska INTE göra ett tekniskt system mer krångligt än absolut enklast möjligt, ifall man inte har MYCKET goda skäl till det.
Allt går sönder, och för varje ny finess halveras tiden till nästa failure, typ ...
Men intressant tanke iaf.
På vintern, när KB är kallast har man mest nytta av restvärmen från K/F.
På sommaren när KB är varmast har man ingen nytta av restvärmen från K/F.
Allt går sönder, och för varje ny finess halveras tiden till nästa failure, typ ...
Men intressant tanke iaf.
På vintern, när KB är kallast har man mest nytta av restvärmen från K/F.
På sommaren när KB är varmast har man ingen nytta av restvärmen från K/F.