Inte läst allt vad som skrivits (ev blir det en upprepning). I anläggningslagen 48a § finns möjlighet att åsätta en fastighet som tillfälligt nyttjar vägen i högre utsträckning än vad satt andelstal åsyftar ett högre andelsta s.k /slitageersättning. Syftet med denna bestämmelse är tex om ett permanentboende ska göra omfattande renoveringar/nybyggnation etc och kommer slita mer på vägen än "normalt". Alltså något som bör vara tillämpligt i aktuellt fall.
Noteras bör, då det pratas om skogsfastighet, att AL 48a ska inte tillämpas på en skogsfastighet i normalfallet. Andelstalet för skog beräknas utifrån att skogen kanske står i 50-80 år innan slutavverkning (år beror såklart på var i Sverige skogen finns, bonitet etc). I skogsfallen har fastigheten alltså under lång tid betalat för att en gång ta ut skogen. Självfallet får inte vägen köras sönder, om så sker måste såklart skogsfastigheten ersätta dessa skador. Det jag menar är att just för den ökade belastningen som uttaget medför ska inget extra andelstal åsättas enligt AL 48a.
Noteras bör, då det pratas om skogsfastighet, att AL 48a ska inte tillämpas på en skogsfastighet i normalfallet. Andelstalet för skog beräknas utifrån att skogen kanske står i 50-80 år innan slutavverkning (år beror såklart på var i Sverige skogen finns, bonitet etc). I skogsfallen har fastigheten alltså under lång tid betalat för att en gång ta ut skogen. Självfallet får inte vägen köras sönder, om så sker måste såklart skogsfastigheten ersätta dessa skador. Det jag menar är att just för den ökade belastningen som uttaget medför ska inget extra andelstal åsättas enligt AL 48a.
Jag tycker detta motsvaras av vad som brukar ske när en skogsväg skall byggas vidare/förlängas. Man tar då fram ett andelstal för att fördela kostnaden för investeringen efter nyttan, sedan ett annat andelstal för drift av vägen med de nya förutsättningarna.
Och eftersom ni inte veekar vara överens, så misstänker jag att LM får gripa in och bestämma.
Och eftersom ni inte veekar vara överens, så misstänker jag att LM får gripa in och bestämma.
Har du redan bilder?
Har ni stadsbidrag på vägen? Då förväntas en viss standard uppfyllas, och en renovering av vägen kan även ge höjda bidrag. Något att väga in i helheten. Sen kan man ju fundera på hur brandkår skall kunna ta sig fram om det finns rasrisk.
I den förening jag är med i så har byggen och liknande fått betala reparationer av vägen om den körs sönder. Men din situation är ju klurigare.
I den förening jag är med i så har byggen och liknande fått betala reparationer av vägen om den körs sönder. Men din situation är ju klurigare.
Moraliskt känns det ju självklart att den som sliter mer på en väg borde betala mer, oavsett om det är tillfälligt eller ej. Det är ju den principen allt som har med andelar i vägföreningar (dagligt tal...) fordonsskatter baserat på vikt och så vidare baseras på. Om vi antar att exploatören håller vägen farbar under den period vägen belastas mer än normalt och gör en slutlig återställning när byggena är klara så är ju allt frid och fröjd. Då kvarstår ju bara ändringen av andelar iom att nya fastigheter tillkommer.
Om exploatören vill/måste förstärka vägen för att över huvud taget kunna bygga är det väl fortfarande dennes problem. Vägen funkar ju uppenbarligen för er idag, så vad har ni för nytta av en förstärkning?
Men det är ju moraliskt det - enligt mig dessutom - så vad som egentligen gäller är säkert betydligt mer komplicerat än så....
Om exploatören vill/måste förstärka vägen för att över huvud taget kunna bygga är det väl fortfarande dennes problem. Vägen funkar ju uppenbarligen för er idag, så vad har ni för nytta av en förstärkning?
Men det är ju moraliskt det - enligt mig dessutom - så vad som egentligen gäller är säkert betydligt mer komplicerat än så....
Eller tvärtom. Vägen till stället jag jobbar fick de göra smalare, för den var för bred för trafikmängden, om de hade hållit den kvar på samma bredd hade de blivit av med bidraget.Så nu kan inte personbilar mötas på den längre.Larsa skrev:
Skulle detta kunna fungera?
* Överklaga kommunens beslut om en utredning med hänvisning till att rasrisk inte alls finns och personen som påstått det gjort en total felbedömning.
* Gå ihop i vägföreningen och meddela exploatören att ni är med på exploateringen om exploatören tar kostnaden för förbättrad väg - och att om exploatören försöker lägga kostnaden på vägföreningen kommer ni att se till att överklaga allt som går att överklaga i deras exploatering.
* Överklaga kommunens beslut om en utredning med hänvisning till att rasrisk inte alls finns och personen som påstått det gjort en total felbedömning.
* Gå ihop i vägföreningen och meddela exploatören att ni är med på exploateringen om exploatören tar kostnaden för förbättrad väg - och att om exploatören försöker lägga kostnaden på vägföreningen kommer ni att se till att överklaga allt som går att överklaga i deras exploatering.
Att råda TS att säga att ingen rasrisk finns utan att ens ha sett vägen skulle jag inte göra.
Men en viktig parameter för TS är om de vill ha nybygget eller inte. Grannen som klagade pga rasrisk ville tydligen inte ha bygget. Och vill TS inte heller ha bygget, behöver de inte göra alltför mycket.Så länge vägföreningen inte förbättrar vägen blir det inget förhandsbesked.
Först när TS vill ha nybygget blir det relevant att kolla vilka förbättringsåtgärdar behövs.
Men en viktig parameter för TS är om de vill ha nybygget eller inte. Grannen som klagade pga rasrisk ville tydligen inte ha bygget. Och vill TS inte heller ha bygget, behöver de inte göra alltför mycket.Så länge vägföreningen inte förbättrar vägen blir det inget förhandsbesked.
Först när TS vill ha nybygget blir det relevant att kolla vilka förbättringsåtgärdar behövs.
Ska man slippa ifrån utredningen så måste man ju ha en hållbar argumentation mot kommunen. Denna inkluderar lämpligen foton från platsen och en redig förklaring till varför vägen är stabil. Om det nu faktiskt är så att rasrisk föreligger lär det bli svårt att föra en sån argumentation, plus att vägföreningen lär behöva ta tag i det.