4 804 läst ·
25 svar
5k läst
25 svar
Kostnadsfördelning - förbättring väg
Sida 1 av 2
Medlem
· bohuslän
· 252 inlägg
Hej,
Har lite funderingar inför ett kommande möte gällande förbättringar av väg.
Bakgrunden är att det idag finns en väg som ca 10 st fastigheter nyttjar. 2 st obebyggda fastigheter (som inte är medräknat i dessa 10) ska exploateras och bebyggas med 4 alt 5 st nya hus.
Kommunen har sagt att vägen vid ett visst parti är för dålig för att kunna ta all den tunga trafik som dessa nygyggnationer skulle medföra, varför denna sträcka måste utredas och ev förstärkas för att byggnation ska medges.
Här kommer min fråga.
Exploatören anser att denna utredning och förstärkning av vägen ska fördelas utifrån andelar i vägföreningen. Min första tanke är att detta låter lite fel. Då de som obebyggda fastigheter har väldigt liten del i vägföreningen skulle de som har absolut mest ekonomisk vinning av åtgärden få den betald av övriga fastighetsägare utmed vägen.
Rimligen borde åtgärder som denna få en egen kostnadsfördelning som baseras på vad varje enskild fastighet har att vinna på åtgärden, eller tänker jag fel?
Tacksam för alla olika tankar.
Har lite funderingar inför ett kommande möte gällande förbättringar av väg.
Bakgrunden är att det idag finns en väg som ca 10 st fastigheter nyttjar. 2 st obebyggda fastigheter (som inte är medräknat i dessa 10) ska exploateras och bebyggas med 4 alt 5 st nya hus.
Kommunen har sagt att vägen vid ett visst parti är för dålig för att kunna ta all den tunga trafik som dessa nygyggnationer skulle medföra, varför denna sträcka måste utredas och ev förstärkas för att byggnation ska medges.
Här kommer min fråga.
Exploatören anser att denna utredning och förstärkning av vägen ska fördelas utifrån andelar i vägföreningen. Min första tanke är att detta låter lite fel. Då de som obebyggda fastigheter har väldigt liten del i vägföreningen skulle de som har absolut mest ekonomisk vinning av åtgärden få den betald av övriga fastighetsägare utmed vägen.
Rimligen borde åtgärder som denna få en egen kostnadsfördelning som baseras på vad varje enskild fastighet har att vinna på åtgärden, eller tänker jag fel?
Tacksam för alla olika tankar.
Moderator
· Stockholm
· 57 826 inlägg
Jag kan ha fel. Men jag skulle nog se det enligt följande:
Ni har i dagsläget en väg som duger för nuvarande användning. Om någon skall köra in med för tung trafik på den vägen så är det upp till den som kör denna tunga trafik att åtgärda vägen så att den inte blir sämre.
Ni har i dagsläget en väg som duger för nuvarande användning. Om någon skall köra in med för tung trafik på den vägen så är det upp till den som kör denna tunga trafik att åtgärda vägen så att den inte blir sämre.
Medlem
· bohuslän
· 252 inlägg
Lite så jag också resonerar. Naturligtvis har samtliga fördel av en bättre väg, men lejonparten bör ju bekostas av den som har mest vinning, vilket tveklöst är exploatören i detta fallet.
Andelstal är baserat på den faktiska användning. De obebyggda fastigheter har därmed ett väldigt lågt andelstal (om ens det). Kommunen vill inte ge bygglov för att byggtrafiken är för tungt. Detta räknas oftast inte med i de nya andelstal. Då är det vanliga villatomter som står för en låg trafikmängd.
Så det rimliga är att byggtrafiken hålls utanför alla andelstal och att exploatören betalar extra kostnader för byggtrafiken som en extra kostnad till vägföreningen/vägsamfälligheten eller hur det nu ser ut hos er.
Sedan kan jag tycka att om vägen nu rustas upp till en bättre standard, drar alla fastigheter nytta av det. (bättre komfort, mindre underhåll), så det är inte orimligt att de övriga fastigheter bidrar med en del av kostnaderna.
Om jag nu utgår från att vägen är en gemensamhetsanläggning och att den förvaltas av en samfällighetsförening, då har ni som 10 fastigheter en tydlig majoritet, och kan ni motsätta er till en upprustning som kostar er pengar. Resultatet blir då inget bygglov. Vill exploatören få bygglov, kan han bekosta upprustningen själv och fördela kostnader över alla nya hus.
När allt är färdigt får ni bestämma nya andelstal för de nya fastigheter.
Så det rimliga är att byggtrafiken hålls utanför alla andelstal och att exploatören betalar extra kostnader för byggtrafiken som en extra kostnad till vägföreningen/vägsamfälligheten eller hur det nu ser ut hos er.
Sedan kan jag tycka att om vägen nu rustas upp till en bättre standard, drar alla fastigheter nytta av det. (bättre komfort, mindre underhåll), så det är inte orimligt att de övriga fastigheter bidrar med en del av kostnaderna.
Om jag nu utgår från att vägen är en gemensamhetsanläggning och att den förvaltas av en samfällighetsförening, då har ni som 10 fastigheter en tydlig majoritet, och kan ni motsätta er till en upprustning som kostar er pengar. Resultatet blir då inget bygglov. Vill exploatören få bygglov, kan han bekosta upprustningen själv och fördela kostnader över alla nya hus.
När allt är färdigt får ni bestämma nya andelstal för de nya fastigheter.
Medlem
· bohuslän
· 252 inlägg
Är det bara att resonera på det viset eller finns det något att hänvisa till, dvs som visar att det är så dessa ting ska hanteras?
Det finns ju särskilda regler för skogsägare, som får se till att återställa vägen efter sig när de avverkar, och betalar nästan inget annars. De reglerna borde vara tillämpliga här, dvs entreprenören får se till att vägen är farbar under byggtiden, och när det är klart räknas andelstalen om för att spegla de 4 nya bostäderna som ersätter två oanvända tomter.
Vem äger vägen? Har ni servitut eller är det en gemensamhetsanläggning. Vem äger de två obebyggda fastigheter.
Har lantmäteriet bestämt andelstal i en förrättning eller hur kom de fram?
Det är möjligt att man kan hänvisa till förrättningsdokument eller att man hittar gobitar på landmäteriets webbsida om just er förvaltningsform, men med en logisk resonemang kommer man rätt så långt.
Ett annat sätt att se på saken är att reglera allt med andelstal, men då behöver man räkna upp andelstalen av de obebyggda fastigheter ordentligt, för att få in byggtrafiken. När bygget är färdigt, kan man räkna ner de andelstal igen till rimliga värden för den nya bruksanvändning.
Men hur som helst kör exploatören med en fuling här
Har lantmäteriet bestämt andelstal i en förrättning eller hur kom de fram?
Det är möjligt att man kan hänvisa till förrättningsdokument eller att man hittar gobitar på landmäteriets webbsida om just er förvaltningsform, men med en logisk resonemang kommer man rätt så långt.
Ett annat sätt att se på saken är att reglera allt med andelstal, men då behöver man räkna upp andelstalen av de obebyggda fastigheter ordentligt, för att få in byggtrafiken. När bygget är färdigt, kan man räkna ner de andelstal igen till rimliga värden för den nya bruksanvändning.
Men hur som helst kör exploatören med en fuling här
Medlem
· bohuslän
· 252 inlägg
Vägen finns med servitut och drivs via en vägförening. Lantmäteriet har satt andelstal. mest åretruntbostäder men även ett par fritidshus. vägsträckan i fråga finns i början av vägen så samtliga fastigheter nyttjar den delen av vägen.
Rimligtvis bör ju exploatören stå för utredningen, dvs om det är ett problem eller ej, och vad en förstärkning av vägen skulle kosta. När en eventuell kostnad finns på bordet får man väl ta en ny diskussion för hur denna ska fördelas. Men som alla verkar eniga om bör merparten av den falla på exploatören.
Värdet på dessa fastigheter blir ju i princip ingenting om de inte får bebyggas så exploatören har ju tveksamt mest ekonomisk vinning på att lösa detta.
Rimligtvis bör ju exploatören stå för utredningen, dvs om det är ett problem eller ej, och vad en förstärkning av vägen skulle kosta. När en eventuell kostnad finns på bordet får man väl ta en ny diskussion för hur denna ska fördelas. Men som alla verkar eniga om bör merparten av den falla på exploatören.
Värdet på dessa fastigheter blir ju i princip ingenting om de inte får bebyggas så exploatören har ju tveksamt mest ekonomisk vinning på att lösa detta.
Jag vet inte om det spelar en stor roll, men eftersom Lantmäteriet satt andelstal, TROR jag inte att ni har en vägförening men en samfällighetsförening (kan ändå kallas för vägförening i daglig språk) och att ni inte har servitut, men en gemensamhetsanläggning (GA). Vägen kan då fortfarande ligga på mark som tillhör en annan fastighet.
Frågan är då, på vilken fastighet ligger vägen (är exploatören även fastighetsägare). Jag säger inte att det är avgörande, men de kan vara bra att få en helhetsbild över situationen
Frågan är då, på vilken fastighet ligger vägen (är exploatören även fastighetsägare). Jag säger inte att det är avgörande, men de kan vara bra att få en helhetsbild över situationen
Moderator
· Stockholm
· 57 826 inlägg
Om vi förutsätter att det är en vägsamfällighetsförening (detta att lantmäteriet satt anselstal tyder på det). Då kan ni nuvarande ägare i princip motsätta er alla förändringar som innebär extrakostnader för er. Sedan är det en annan sak att en faktisk förbättring av vägen ligger ju även i ert nuvarande intresse, så viss kostnadsbalansering är ju rimlig.
Medlem
· bohuslän
· 252 inlägg
Exploatören äger en liten del av marken som vägen går över, men jag tror inte att han äger den del av mark som det ev är problem med.
Medlem
· bohuslän
· 252 inlägg
Det hela kommer från ett grannyttrande i samband med förhandsbesked. Grannen hävdar att det är rasrisk på en sträcka om ca 10-15 meter. Har en känsla av att det mest handlar om en gnällig granne, men kommunen tar det uppenbarligen på allvar och kräver en utredning.
Denna sträcka är även asfalterad och inga sprickor har uppstått i asfalten vilket jag tolkar som att allt hålls på plats och inget har flyttat sig iaf.
Kan ta lite bilder när jag är där i dagsljus nästa gång.
Denna sträcka är även asfalterad och inga sprickor har uppstått i asfalten vilket jag tolkar som att allt hålls på plats och inget har flyttat sig iaf.
Kan ta lite bilder när jag är där i dagsljus nästa gång.
