Det är rätt stor chans att firman som fått den stulen har fått ut på sin försäkring, så att den rätte ägaren nu är deras försäkringsbolag. Det bolaget kommer att erbjuda firman att köpa tillbaka den.
Det kan också vara polisens skäl för att inte låta dig förhandla om att behålla den, det kan visa sig halvstruligt att utreda vem som verkligen är ägare till varan nu.
Min son fick sin cykel stulen, och fick ut ca 4 000 på försäkringen. Cykeln hittades två år senare, i miserabelt skick. Polisen meddelade oss om fyndet, vi fick berätta att det var förs. bolaget som nu äger cykeln. Bolaget erbjöd oss att köpa tillbaka den för 2000, men efter en rapport om skicket lyckade jag pruta ner den till 1000 kr. Sedan stals den igen efter någon månad... Nu var ju inte värdet så högt att det var lönt att blanda in försäkringsbolaget.
Det kan också vara polisens skäl för att inte låta dig förhandla om att behålla den, det kan visa sig halvstruligt att utreda vem som verkligen är ägare till varan nu.
Min son fick sin cykel stulen, och fick ut ca 4 000 på försäkringen. Cykeln hittades två år senare, i miserabelt skick. Polisen meddelade oss om fyndet, vi fick berätta att det var förs. bolaget som nu äger cykeln. Bolaget erbjöd oss att köpa tillbaka den för 2000, men efter en rapport om skicket lyckade jag pruta ner den till 1000 kr. Sedan stals den igen efter någon månad... Nu var ju inte värdet så högt att det var lönt att blanda in försäkringsbolaget.
Det är helt fel. Begreppet godtro lever definitivt kvar. Eftersom TS köpt prylarna i godtro har han inte gjort något olagligt. Om de var köpta i ondtro skulle han bli åtalad för häleri. Det som ändrades var att den som ägde prylarna från början har rätt till dem även om de är köpta i godtro. Det förra systemet funkade inte, det räckte med att tjuvarna sålde till varandra i ett par steg så gick det inte att bevisa ondtro.Appendix skrev:
Av ren nyfikenhet, HUR visade det sig att saken var stulen?
Du gjorde ju helt rätt som "erkände". Annars måste det ju vara frestande att blåneka.
Lite obehagligt. Ponera att man har haft en massa kontakt med X, kanske tänkt köpa. Men så blir man lite misstänksam och skippar det. Men blir ändå kontaktad av polisen senare, det skulel kännas väldigt obehagligt, och risken att inte bli trodd.
Lite obehagligt. Ponera att man har haft en massa kontakt med X, kanske tänkt köpa. Men så blir man lite misstänksam och skippar det. Men blir ändå kontaktad av polisen senare, det skulel kännas väldigt obehagligt, och risken att inte bli trodd.
Redigerat:
Nej att neka fanns inte på kartan, blev riktigt förbannad på X då jag verkligen trodde det var ärliga grejer.
Vad jag sett så finns inga märkningar, enl polisen så var det firmans grej det såg man på att det var målat på visst sätt...
Vet inte hur mycket "bevis" dom måste ha för att kunna påvisa att dom är ägare?
Vad jag sett så finns inga märkningar, enl polisen så var det firmans grej det såg man på att det var målat på visst sätt...
Vet inte hur mycket "bevis" dom måste ha för att kunna påvisa att dom är ägare?
Fast här är ju en intressant fråga. NÄR blir du av med varan? I princip så borde det väl först krävas en dom mot tjuven. Rent hypotetiskt skulle ju just denna vara kunna vara något tjuven har köpt ärligt, även om allt annat var stulet.
Nej, det räcker med att man konstaterat att prylarna ägs av någon annan. Även om man inte lyckas sätta dit någon tjuv eller hälare.
Jo, givetvis om de kan visa att just denna maskin är stulen. Och finns det ex. tillverkningsnummer, och firman har koll på sina nummer så är ju den saken klar. Men antag att någon sådan här maskin ex. ingått i en konkurs någon gång, och sålts på auktion, helt lagligt. Hyresföretagen är väl i många fall franchiseföretag, då är det ju inte omöjligt att ett enskilt kontor helt lagligt har sålt ut någon maskin som var sliten eller överskott. Så det borde inte vara tillräckligt bevis att maskinen ex. är målad på ett visst sätt.
Och en "storsäljare" på blocket, kan ju mycket väl ha en mix av typ 70% stöldgods, och 30% som köps helt ärligt på udda vägar.
Och en "storsäljare" på blocket, kan ju mycket väl ha en mix av typ 70% stöldgods, och 30% som köps helt ärligt på udda vägar.
Polis/åklagare/domstol kan besluta om att beslagta gods, för att utreda ägarskapet, även om allt visar sig vara grönt och köparen i fråga får behålla godset.
Så enligt exemplet ovan går (efter utredning/dom i domstol) 30% tillbaka till köpare, medan 70% går till annan rättmätig ägare/försäkringsbolag.
Så enligt exemplet ovan går (efter utredning/dom i domstol) 30% tillbaka till köpare, medan 70% går till annan rättmätig ägare/försäkringsbolag.
Medlem
· Västra Götaland
· 2 564 inlägg
Jag tycker det vore rimligt om lagen skyddade både den som blir bestulen och den som luras att köpa. På sätt och vis har du ju blivit bestulen på pengarna, om du måste lämna tillbaka grejen.nino skrev:
Den som inte ska skyddas i denna affären är vi säkert överens om.
Tyvärr är det ju så, funkar även så med barnfamilj vs. soc, Någon kan anmäla missförhållanden och soc. kommer och plockar bort ungarna, sedan efter utredning visar det sig vara på helt fel grunder, har familjen tur kan de få en ursäkt.
Men brottslingar som går fria p.g.a. klantigt/dumt rättssystem får gärna höga skadestånd.
Jag fattar så klart tanken bakom, men det kan bli riktigt trist för de som drabbas av statens "godhet".
Men brottslingar som går fria p.g.a. klantigt/dumt rättssystem får gärna höga skadestånd.
Jag fattar så klart tanken bakom, men det kan bli riktigt trist för de som drabbas av statens "godhet".
Håller helt med! Nino är ju lika mycket ett brottsoffer som den bestulna firman i det här. Idealet hade ju varit om tjuven får ersätta Nino. Dock vet vi ju alla att sådant sällan eller aldrig sker. Man kanske skulle ha en slags brottsofferfond man kan få ersättning från. Oklart dock hur den skulle finansieras... Kanske av beslagtaget gods och pengar från de brottslingar som faktiskt har utmätbara tillgångar...? Drömma går ju...
