Det var inte säljaren som satt upp staketet, utan någon tidigare ägare. Jag vet inte när staketet kom upp, men jag skulle gissa på 70-talet nån gång. Enligt en granne som också har lite "extra mark" så utökade han sin tomt på 70-talet med kommunens goda minne och enligt honom med en då muntlig överenskommelse, jag vet inte om det var samtidigt som "vår" tomt eller om det var två separata företeelser.
Det finns ju begreppet "fastighetsreglering" som så vitt jag förstår är någon man bla. tar till om en byggnad står på "fel" tomt. Som jag fattat det så är det ett förfarande där en markägare kan få avstå mark (mot ersättning) lite halvt mot sin vilja för att ordna upp den här typen av situationer.
Kanske kan vara värt att undersöka (vet som sagt inte hur det fungerar, men så vitt jag förstår någto som lantmäteriet kan ordna).
Kanske kan vara värt att undersöka (vet som sagt inte hur det fungerar, men så vitt jag förstår någto som lantmäteriet kan ordna).
Just de brukar jag ta hem. De duger rätt bra för att se tomten i alla fall tycker jag. Men det är kanske för att jag nog aldrig tittat på ett hus med mindre än 3000m2 tomt som jag tycker att de duger.mino skrev:
Det fanns tidigare bättre kartor man kunde ta hem mot en mindre avgift, tror det var 50kr, men det verkar inte finnas sedan något år tillbaka.
Den här tomten är på 328m2 så det är i en liten annan division 
AnnaKanin: jag får höra med grannen om han har mer information om just vårat staket, när det byggdes och av vem. Den muntliga överenskommelsen han nämnde var i förbigående när stadsarkitekten var här och tittade. Hur mycket ett sådant är värt nu 30 år senare kan man fråga sig.
AnnaKanin: jag får höra med grannen om han har mer information om just vårat staket, när det byggdes och av vem. Den muntliga överenskommelsen han nämnde var i förbigående när stadsarkitekten var här och tittade. Hur mycket ett sådant är värt nu 30 år senare kan man fråga sig.
Jag vet inte vilka möjligheter kommunen har att "köra över", men en muntlig överenskommelse ska ju oxå gälla. Kan du få fram vem som gett tillstånd, vad tillståndet innebar och när tillståndet gavs så kan det stärka dina möjligheter att få bygglovet beviljat.
Upplysningsplikten gäller i princip bara sådant som köparen inte kunnat informera sig om. Exempelvis om säljaren känner till att det är fuktskador på en vind som inte är åtkomlig för besiktning, så måste han berätta det, men om vinden är åtkomlig för besiktning så kan säljaren strunta i att berätta om fuktskadorna han känner till utan att begå något fel. Det är alltså helt ok för säljaren att "mörka" genom att inte säga något, så länge köparen har en möjlighet att ta reda på hur det är. Säljaren får dock inte ljuga.mino skrev:
Tomtgränser är i princip alltid något som går att undersöka, så säljaren har ingen upplysningsplikt om var gränsen går. Det är dessutom mycket vanligt att staket inte går längs tomtgränser.
Jag är ingen jurist och det kan säkert finnas många faktorer som kan påverka, men utifrån grundreglerna se jag det som väldigt svårt att hävda att det är ett dolt fel så länge det finns tomtkartor att beställa.
Uppföljning , "vad som hände sen...". Vi skickade in en anmälan, tillsammans med vår granne, till kommunstyrelsen om en önskan att fastighetsgränserna skulle justeras. I första hand till en önskad tänkt linje utefter gatan (ytterligare ett "extra" område jmf med nuvarande staket), och i andra hand till att gälla den gräns som det nuvarande staketet utgör. I dagarna så hörde kommunen av sig och sade att vi kunde få köpa loss mark, 100 :- / kvm, ungefär enligt vad vi önskade i första hand.
Så det var ju väldigt positivt...det enda negativa var att en bit av denna mark har Telia ledningsrätt på vilket innebär att man inte får gräva eller plantera träd där. Eftersom syftet från första början var att sätta upp ett plank så belv resultatet inte 100%-igt men förhoppningsvis så går det att lösa på nåt sätt...att sätta upp ett plank utan att gräva för plintar...??
Så det var ju väldigt positivt...det enda negativa var att en bit av denna mark har Telia ledningsrätt på vilket innebär att man inte får gräva eller plantera träd där. Eftersom syftet från första början var att sätta upp ett plank så belv resultatet inte 100%-igt men förhoppningsvis så går det att lösa på nåt sätt...att sätta upp ett plank utan att gräva för plintar...??
Men räcker det med 100kr /kvm. Har hört att sedan kostar lantmäteriförrättningen som skall till, 25 000+.
Nja detta stämmer väl inte helt. Vet köparen om att tex diskmaskinen inte funkar eller det är något fel på avloppet etc så måste h*n upplysa om det. Problemet är väl att i efterhand kunna bevisa att säljaren visste om problemet.ordain skrev:
Men jag håller med om att det förmodligen skulle vara svårt att driva just det här fallet vidare.
Så tolkar inte jag förarbetena till jordabalken. Har du några referenser som stödjer din tolkning?mino skrev:
Se exempelvis rättsfall NJA 1981 s815. Säljaren visste med största sannolikhet att huset var utsatt för ett husbocksangrepp, men upplyste inte om det. Köparen hade vid en nogrann undersökning kunnat upptäcka felet.
Högsta domstolen fastslog att undersökningsplikten i detta fall gick före upplysningsplikten. Eftersom köparen borde ha upptäckt felet om han fullgjort sin undersökningsplikt, behövde inte säljaren informera om det han visste.
Frågan om upplysningsplikt är dock knepig, eftersom lagen inte säger rakt ut vad som gäller, utan det är rättspraxis som avgör. I förarbetena till lagen påpekas att upplysningsplikten inte är generell, utan bristande upplysningar ska innefatta svikligt förledande av motparten eller annat ohederligt förfarande. Vad detta är, är upp till rätten.
Varför jag postar en länk till en intressant dom som bland annat hänvisar till s815. "Det var inte styrkt att säljaren vid överlåtelsen kände till att byggnaden var utsatt för pågående husbocksangrepp, varigenom varken uppsåtlig eller oaktsam underlåtenhet att lämna upplysning om ett känt förhållande således kunde förebrås säljaren."ordain skrev:
http://www.dom.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2007/2007-02-20_T_2932-05_dom.pdf
ordain, här finns ett exempel från fastighetsmäklarnas sida
Ett rättsfall: En bostadsrätt i Vasastan såldes till ett yngre par. Kort efter att de flyttat in upptäckte de att det var något fel med golvbrunnen i duschrummet. När de hade duschat rann inte vattnet ut som det skulle. Normalt sett hör det till köparens undersökningsplikt att innan köpet upptäcka denna typ av skada. Köparna har principiellt sett ingen möjlighet att i efterhand hävda att de inte visste om defekten. Vid en normal besiktning (antingen själva eller genom en besiktningsman) borde de ha upptäckt skadan. Av denna anledning kan de normalt sett inte i efterhand (efter köpet) räkna med gottgörelse.
Detta hävdade även den säljande kvinnan och någon uppgörelse kunde inte komma till stånd. Vid en närmare undersökning från köparnas sida visade det sig att kvinnans vänner och bekanta intygat att kvinnan känt till golvbrunnens defekt i många år. I kvinnans bekantskapskrets var det sedan länge känt att varje gång någon hade duschat, så dröjde det länge innan vattnet rann undan. Kvinnan hade dessutom ofta varit tvungen att använda en avloppsrensare för att få vattnet att rinna undan i den aktuella golvbrunnen.
Det yngre paret stämde kvinnan och hävdade att genom att hon redan innan försäljningstillfället var medveten om felet, så borde hon i enlighet med säljarens upplysningsplikt ha informerat köparen om problemet. Tingsrätten gick på köparens linje och dömde kvinnan (säljaren) att bekosta utbyte och reparation av det felaktiga avloppssystemet, samt att betala köparens rättegångskostnader.
http://www.fastighetsmaklarna.se/fastighetsmaklarna/manual_kopa3.html#undersokningsplikt
Ett rättsfall: En bostadsrätt i Vasastan såldes till ett yngre par. Kort efter att de flyttat in upptäckte de att det var något fel med golvbrunnen i duschrummet. När de hade duschat rann inte vattnet ut som det skulle. Normalt sett hör det till köparens undersökningsplikt att innan köpet upptäcka denna typ av skada. Köparna har principiellt sett ingen möjlighet att i efterhand hävda att de inte visste om defekten. Vid en normal besiktning (antingen själva eller genom en besiktningsman) borde de ha upptäckt skadan. Av denna anledning kan de normalt sett inte i efterhand (efter köpet) räkna med gottgörelse.
Detta hävdade även den säljande kvinnan och någon uppgörelse kunde inte komma till stånd. Vid en närmare undersökning från köparnas sida visade det sig att kvinnans vänner och bekanta intygat att kvinnan känt till golvbrunnens defekt i många år. I kvinnans bekantskapskrets var det sedan länge känt att varje gång någon hade duschat, så dröjde det länge innan vattnet rann undan. Kvinnan hade dessutom ofta varit tvungen att använda en avloppsrensare för att få vattnet att rinna undan i den aktuella golvbrunnen.
Det yngre paret stämde kvinnan och hävdade att genom att hon redan innan försäljningstillfället var medveten om felet, så borde hon i enlighet med säljarens upplysningsplikt ha informerat köparen om problemet. Tingsrätten gick på köparens linje och dömde kvinnan (säljaren) att bekosta utbyte och reparation av det felaktiga avloppssystemet, samt att betala köparens rättegångskostnader.
http://www.fastighetsmaklarna.se/fastighetsmaklarna/manual_kopa3.html#undersokningsplikt
Intressant.mino skrev:
Undrar hur resonemanget hade varit om det hade gällt ett hus och inte en bostadsrätt. En bostadsrätt är ju inte en fastighet, så jordabalkens regler gäller ju inte egentligen, utan det är vanlig lös egendom med 2 års reklamationsrätt (som när du köper en TV).
Men, man borde ju inte sämre skydd när man köper hus, så jag antar att de skulle få igenom det med ett hus också. Nyckeln är nog att ha riktigt starka bevis för att säljaren måste ha känt till felet.