Ja, lite samma nu, dvs betydligt högre, MEN, på samma sätt som när det byggdes, kan man räkna nu efter, över tid, dvs, vad skulle det kosta att bygga till de som är kvar, och göra det effektivt, då blir det ungefär 2x det som det var från början, så låter man folk betala det. Dock med samma insats, och en större del anslutningsavgift. Men man bygger smart, förbereder till så många som möjligt, allt för att få ner den genomsnittliga kostnaden per anslutning över tid. Då skapar man en god ekonomi i en förening som kan utnyttja sitt nät maximalt.K karlmb skrev:
Förstår inte riktigt hur du menar. Är det förberett, bra då blir den faktiska kostanden lägre, samma om man samordnar 2-3 st på en gång. Och insatsen densamma, ja då förstår jag inte riktigt vad du vill säga?B Boan skrev:
jo, att man tar samma pris för alla som vill ansluta sig, och inte räknar på en och en , det blir inte effektivt. dvs man separerar enskild anslutning med byggnation av nätet. Problemet är ju att om du tar 50000 så kommer ingen ansluta sig, dvs du får mindre näthyra-intäkter, men om du tar 30000, så får du många som ansluter sig, storskalighet i byggnation, och sen får du dessutom mer intäkter...K karlmb skrev:
Det är ett samhällsproblem att alldeles för många föreningar inte kan tänka storskaligt och bygga ut sina sina nät fullt ut i ett område. Det var ju tex först lite senare i den första vågen som det kom krav från bidragsgivare att tex förbereda för homes passed osv.
Ingen tvingar någon att ansluta sig. Om det finns områden som byggts ut "för tidigt" så kan jag tänka mig det du säger, men om det byggts på senare tid så handlar det typ alltid om enstaka hus där typ alla grannar hoppat på från början. Ser inte varför de som var "smarta" och inte trodde på projektet plötsligt ska subventioneras av övriga som tagit risk och bekostat från början.B Boan skrev:
Det enda rättvisa är att de får betala samma insats som alla andra medlemmar + faktiska kostnader. Kan de hitta något sätt att minska de senare, tex genom att få med fler "smarta" grannar som nu ångrar sig så må det vara hänt.
Man ska också komma ihåg att i senaste vågen var det stor andel bidrag inblandat, om detta inte kan beviljas nu så tillkommer även denna del, 30% eller mer.
Du snackar mycket men det finns inte mycket substans. En fiberförening har i normalfallet en vinst på 50-60 kr per anslutning per månad, dvs 6-700 kr per år. Om det skall täcka skillnaden på 20.000 tar det 25-30 år att tjäna in den subventionen, tills dess betalar andra medlemmar för detta, och för risken att det behövs reparationer, utsättningar, och alla andra driftskostnader.B Boan skrev:
Total idioti.
Storskaligt? Trams. Storskaligt var det när vi upphandlade 500 anslutningar, det blir aldrig det igen mtp hur glest det är mellan ej anslutna fastigheter.
Ärligt talat så med 88% täckningsgrad så spelar det oss ingen som helst roll om ingen mer ansluter, speciellt om de inte är beredda att betala vad det faktiskt kostar, + ett inköp i redan investerad infrastruktur.
/M
Nu fungerar ju de senaste årens stöd lite annorlunda, vilket ändrar förutsättningarn markant. Sen finns det också en aspekt som för många föreningar är viktigt, och det är att göra bygden mer attraktiv och det kommer av att alla hus kan anslutas till skälig kostnad för en boende. Det gynnar indirekt övriga.K karlmb skrev:
Nej, men du måste tänka som storskalig nätägare som investerar för kostnadseffektiv utbyggnad över tid. Det kommer göra att många nya anslutningar blir ren vinst på till slut, dvs även de som är "billiga" att ansluta betalar ju in lika mycket, så att alla efteranslutningar kollektivt delar på totalen. Gör ett överslag på vad det skulle gå om du byggde ut alla kvarvarande som är troliga att de kommer efterfrågas inom 5-10 år, ta sen snittet, då har du ungefär det du ska bör ta minst i anslutning. Se till att så många som möjligt "vill" ansluta i samband med utbyggnad, här gäller det att sälja in.. kostnaderna för drift är inte proportionerliga, vilket gör att ju fler det blir desto lägre totalkostnad för alla medlemmar över tid.M Marcus-AA skrev:
Är det i tätort du avser, där det mesta idag är färdigbyggt och efteranslutning ska göras?B Boan skrev:
För tar du landsbygd blir kostnaden generellt omöjlig att beräkna i praktiken utifrån så skilda förutsättningar.
SEOM (sollentuna energi och miljö) har egentligen otroligt bra förutsättningar för att lösa detta på ett långsiktigt bra sätt, då de har el, vatten, avlopp, fiber.
Däremot är det nog svårt att på kort sikt samordna och man får anta att en fiberkanalisering ska räcka 30-40 år.
Jag antar ganska stora bidrag utbetalades, så har man själv lagt säg 25.000 (seom tog lite lägre då grävning och håltagning på egen tomt bekostas av varje hushåll men totalt är det nog däromkring) så antar jag det täcker ändå en del av installationen, så att avgiften framförallt går till drift, admin och utbyte och reparation av utrustning. Det borde gå att få lönsamhet i detta kan jag tycka. Även för en fiberförening om det görs smart. Det borde heller inte behöva kosta 600kr för att få 100/100 hastighet. Frågan är var man tjänar pengar i detta.
Däremot är det nog svårt att på kort sikt samordna och man får anta att en fiberkanalisering ska räcka 30-40 år.
Jag antar ganska stora bidrag utbetalades, så har man själv lagt säg 25.000 (seom tog lite lägre då grävning och håltagning på egen tomt bekostas av varje hushåll men totalt är det nog däromkring) så antar jag det täcker ändå en del av installationen, så att avgiften framförallt går till drift, admin och utbyte och reparation av utrustning. Det borde gå att få lönsamhet i detta kan jag tycka. Även för en fiberförening om det görs smart. Det borde heller inte behöva kosta 600kr för att få 100/100 hastighet. Frågan är var man tjänar pengar i detta.
Man får skilja på medlemskap i en ekonomisk förening och en kommunal anslutning.J JohanLun skrev:
Den förstnämna har en insats som alla måste betala. Det finns olika upplägg men de flesta har en insats i senare svängen som är typ 10-30.000.
Den + bidragen ggr antalet medlemmar, var från början det som skulle betala investeringen på hela nätet. Sedan kunde några mindre ytterligare avgifter tillkomma på slutet.
Enligt lag så kan man inte bli medlem i en ekonomisl förening om man inte betalar in insatsen och normalt är den samma för alla.
Så instasen plus de forna bidragen är ju en medlems insats. Idag får man på en del hål bidrag för efteranslutningar och då bör väl själva insatsen kunna räcka.
Sedan kan föreningen avgöra ifall alla faktiska kostander ska tillkomma eller ej, det är i princip det man har att spela med. Så om insatsen är 20000 så kan en efteranslutning kosta allt mellan 20.000 och 70.000 kanske beroende på hurpass mkt som måste göras.
I en kommun kan de göra lite hur de vill..
Skilj på utbetalning och kostnad. Kostnad är merparten avskrivningarna på anläggningen, inte det du betalar till firman som gräver.. det förs ju på inventarierna som en utäkning av anläggningen, sen ökar avskrivningarna.A A-Man_08 skrev:
Om du gör över 50 anslutningar så börjar det närma sig ett rätt bra snitt per meter, som inte ändras så mycket om du lägger till 20 st till.. har du då inventerat alla potentiella, då blir det ett rätt bra riktvärde på hur mycket kapital som behövsA AndersS skrev: