Dessutom borde vi alla bli bättre på att mäta skyddsjorden, och då inte bara ohmmäta med multimeter.
Det krävs ingen spjutspetskompetens för att ta t.ex. bilbatteri, säkring, extraljuslampa 100W och koppla batteriets minuspol till jord vid elcentralen och batteriets pluspol till säkring, vidare till lampan och sedan gå runt med en ledare från lampans andra pol och "röra" jordblecken här och var, och se att lampan lyser rejält.
Det finns säkert bättre metoder som kan göras med grejer som "alla redan har". Istället för bilbatteriet kan man ta trafon (helst en gammal tung icke-switchad) till halogenbelysning, och ta en 50W eller 3*20W halogenlampor.
Vad som helst som faktiskt skickar på en del ström (men dock max 10A så att det riskfritt går att använda på alla normalt förekommande installationer) genom skyddsjorden och reagerar även på rätt små spänningsfall borde vara en rätt bra idé.
Givetvis är det bättre att mäta med ett bra instrument (fyrtrådsmätning...
), men det torde vara bättre att använda nån av "hobbymetoderna" jag just beskrev än att helt låta bli.
Det krävs ingen spjutspetskompetens för att ta t.ex. bilbatteri, säkring, extraljuslampa 100W och koppla batteriets minuspol till jord vid elcentralen och batteriets pluspol till säkring, vidare till lampan och sedan gå runt med en ledare från lampans andra pol och "röra" jordblecken här och var, och se att lampan lyser rejält.
Det finns säkert bättre metoder som kan göras med grejer som "alla redan har". Istället för bilbatteriet kan man ta trafon (helst en gammal tung icke-switchad) till halogenbelysning, och ta en 50W eller 3*20W halogenlampor.
Vad som helst som faktiskt skickar på en del ström (men dock max 10A så att det riskfritt går att använda på alla normalt förekommande installationer) genom skyddsjorden och reagerar även på rätt små spänningsfall borde vara en rätt bra idé.
Givetvis är det bättre att mäta med ett bra instrument (fyrtrådsmätning...
), men det torde vara bättre att använda nån av "hobbymetoderna" jag just beskrev än att helt låta bli.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 844 inlägg
Vad menar du med detta??
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 200 inlägg
Neeeeeeej!yxis skrev:Givetvis är det bättre att mäta med ett bra instrument (fyrtrådsmätning...
Behöver man inte kontrollera att jord verkligen har god kontakt (så att de framräknade värdena för utlösningsvillkoret faktiskt stämmer)? Eller är summern ställd på väldigt låg resistans som villkor?
I ett kontorshus företaget flyttade in i lät vi kontrollera elen. Med konstantström 8A hittades två dåliga kopplingar med någon Ohms övergångsmotstånd.
I ett kontorshus företaget flyttade in i lät vi kontrollera elen. Med konstantström 8A hittades två dåliga kopplingar med någon Ohms övergångsmotstånd.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 844 inlägg
Absolut! Men det kan göras på olika sätt.petersv skrev:
Kontinuitetskontroll räcker enligt 61.3.6.1 om det finns en JFB eller om det finns beräkningar av felkretsimpedansen som kan kontrolleras (granskas). Samtidigt står det i en anmärkning att man faktiskt kan kontrollera detta genom att mäta skyddsledarens resistans...
Men kraven på en summer har varierat lite...det har under en tid inte funnits några krav på dem vad jag förstår.
SS 436 40 00 föreskriver att mätinstrument ska väljas enligt SS-EN 61557 vilket innebär en summer med 200 mA provström och ett mätområde på upp till 2 Ω, inte mer. Det är bra, det är en riktig summer, en sån som elmont verka ha, och den är viktig om det inte finns en JFB. Men finns det en JFB så duger faktiskt en vanlig summer med okänd testström.
Historien bakom detta med summer lär finnas i SS 436 46 61 som i den senaste(?) utgåvan (innan den ersattes av del 6 i SS 436 40 00, utgåva 2) inte längre ställde några krav på mätinstrumenten annat än att de skulle vara lämpliga. Detta gäller alltså inte längre när man följer SS 436 40 00, om man nu vill gå ett steg längre än lagkraven och följa den standard som faktiskt finns! Så en riktig summer gäller numera vad jag förstår.
Sedan har vi givetvis frågan om att mäta kontinuiteten korrekt, utan inblandning/förväxling av nollan eller andra okända faktorer. Och slutligen är lågt motstånd i en skyddsledare ingenting värd om frånkoppling av matningen trots det inte fungerar vid fel. Sumringen ingår alltså i ett större/viktigare sammanhang vilket alltså kräver lite mer än den "förbättrade" bilbatterikontroll som beskrivs ovan.
Med 3V-summer, tänker du på en såndär klassisk grå med en orange rundad "bubbla" för lampan, 3V-batteri som knappt går att få tag på, och två svarta testledningar varav en slutar med pinne och den andra med banankontakt+krokodilklämma, eller? (Det är nog den enda sorts klassisk summer jag sett i verkligheten, och jag har sett två likadana i helt olika sammanhang, så därför gissar jag att det är nån slags "standardmodell").
(Jag har för övrigt "hört" att lampan pajar rätt snabbt om man råkar mäta på saker med lite spänning på. (Jag har bara provat på spänningar <= 12V) )
Det jag ser som en poäng i att faktiskt mäta, och som man kanske egentligen även borde mäta på faser och nollor, är att se om resistansen råkar ligga inom godkänt område men ändå högre än vad det borde vara med avseende på hur långa ledningar man faktiskt har, och på så sätt hitta dåligt dragna skruvar eller liknande. Å andra sidan händer väl sådana fel så otroligt sällan att det inte är värt att mäta? Om de hände märkbart ofta så skulle det nog finnas krav på sådana mätningar.
I vissa specialfall kan det nog däremot vara bra att mäta noga även om man har jordfelsbrytare, t.ex. om det finns risk för vagabonderande strömmar. Å andra sidan bör man väl helst göra om och göra rätt om det finns en sån risk, t.ex. ge ett kurshäfte i KY-omskolningskurser till den som beslutat att en datahall ska få matning från två helt olika centraler som i sin tur matas med fyrledare
(Jag har för övrigt "hört" att lampan pajar rätt snabbt om man råkar mäta på saker med lite spänning på. (Jag har bara provat på spänningar <= 12V)
)Det jag ser som en poäng i att faktiskt mäta, och som man kanske egentligen även borde mäta på faser och nollor, är att se om resistansen råkar ligga inom godkänt område men ändå högre än vad det borde vara med avseende på hur långa ledningar man faktiskt har, och på så sätt hitta dåligt dragna skruvar eller liknande. Å andra sidan händer väl sådana fel så otroligt sällan att det inte är värt att mäta? Om de hände märkbart ofta så skulle det nog finnas krav på sådana mätningar.
I vissa specialfall kan det nog däremot vara bra att mäta noga även om man har jordfelsbrytare, t.ex. om det finns risk för vagabonderande strömmar. Å andra sidan bör man väl helst göra om och göra rätt om det finns en sån risk, t.ex. ge ett kurshäfte i KY-omskolningskurser till den som beslutat att en datahall ska få matning från två helt olika centraler som i sin tur matas med fyrledare
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 844 inlägg
Frågan om en summer hade upptäckt det, alltså en riktig kontinuitetsprovare.
Om inte så borde det visa sig vid mätning av felkretsimpedansen.
Om inte så borde det visa sig vid mätning av felkretsimpedansen.