Jodå, inlaga både i samrådet och sedan överklagade till länsstyrelsen för detaljplan, tyvärr ingen inverkan.Claes Sörmland skrev:
De valde dock inte att gå till tidningarna då området länge haft tryck på sig att exploateras och bostadstrycket är högt. De var rädda för att ses som bakåtsträvare och rättshaverister. ☹️ Äldre par så det var kanske mest för barn och barnbarn de pengarna hade kommit till nytta och de förstod nog aldrig innebörden och tog upp striden. Såhär i efterhand skulle antagligen överklagan skötts av en sakkunnig jurist.
Jag håller med om att kommunerna ofta går för långt i utnyttjande av sina maktmedel och här kan man fråga sig om de inte dessutom gått bortom de tilldelade privilegierna. Debatten om vilka maktmedel samhället ska ha och hur de ska vägas mot enskilda intressen behöver dock ges vissa perspektiv bl.a. historiska:O Oldfart skrev:
Tanken att marken ytterst tillhör staten är nog äldre än socialismen (och Vellinge är väl inte s-styrt?). Principen för feodalsystemet var väl att all mark i princip hörde till regenten som sedan gjorde uppgörelser med vasaller och undervasaller om förvaltning i utbyte mot t.ex. militärt försvar. Vasallerna i sin tur hade uppgörelser med arrendatorer eller livegna. Efter hand började vasallerna betrakta marken som sin medan de blev alltmer benägna att glömma sina plikter eller rentav konspirerade för att själva bli regenter.
Nej det är ju så att om politikerna verkligen vill köra över en fastighetsägare i plansammanhang så finns alla juridiska möjligheter. Det finns inget skydd mot detta för fastighetsägare. Det är vad lagstiftaren har velat och tänkt sig att politikerna ska ha god lokal förankring. Tyvärr saknas ju lokal förankring numera efter att våra partier har fallit ihop under åren - få känner eller känner ens till sina kommunala politiker.Kvackatore skrev:
Fast så har det ju alltid varit, det är inget nytt att kommuner har kunna expropriera mark.
Och vilka städer hade blivit just städer om det inte skulle gått till på det sättet.
Vi som skattebetalare ska ju inte betala överpris utan skäligen.
Men bara ta det är både fult och vidrigt
Ja, inget nytt under solen men det som kan diskuteras är väl just ersättningen för marken som detaljpaneras som för markägaren värdelös allmän plats med enskilt huvudmannaskap. Om kommunpolitikerna istället följer huvudregeln i PBL (som de ska göra annat än i vissa enstaka undantagsfall) och detaljplanerar allmän plats med kommunalt huvudmannaskap så har ju markägaren i alla fall rätt att få marken inlöst av kommunen. Det ger inte i samtliga fall rimligt betalt för marken men i väldigt många fall.K kortis skrev:
Men storkommunsreformen kom ju kring 1970 så först då förlorade stora delar av invånarna sin länk till kommunpolitikerna. I städerna skedde det så klart långt långt före dess. I t ex mitt lilla samhälle i Sörmland skulle jag helt naturligt ha haft en roll i kommunpolitiken före kommunerna slogs ihop. Men inte en chans i helsike att jag skulle engagera mig i kommunpolitiken i dagens storkommun - man måste vara rätt egen för att orka med det smutsiga spelet. Dessutom frivilligt och på sin fritid.
Redigerat:
Håller med i mångt och mycket. Tycker dock kommunreformen var något bra på så sätt att vi fick ett mer helhetsgrepp om översiktsplanering och framförallt ekonomiska muskler genom synergi. Naturligtvis hade detta kunnat lösas med kommunförbund likt modellen man har inom räddningstjänsten och andra samarbeten men slutresultatet hade blivet detsamma. Om vår kommun hade varit kvar som den gjorde innan kommunreformen hade vi haft en befolkning på ca 4000 invånare med en "centralort" på ca 1500 invånare. Detta med 20 minuter bil till en av våra största städer. Sen kan man även diskutera hur mycket svågerpolitik och korruption det var innan kommunreformen och hur mycket småtjafs och grannfejder hade genomsyrat politiken. Vi har säkert kvar detta men inte i lika stor omfattning.
Vår kommun är ganska polariserad där vi har en mycket landsbygd, en stor centralort med mycket små sattelitsamhällen utan service, och ett kustnära område med mycket höginkomsttagare. Lokaltidningen gjorde en kartläggning för några år sedan som visade på att 3/4 av politikerna bodde inom det kustnära höginkomsttagarområdet och i princip övriga i centralorten och detta genomsyrar även politiken, det är mycket fokus på turism inom kustområdet, GC banor dras åt det hållet, och graden av service är högre där. Inlandet (landsbygden), får stå tillbaka och här bor endast 2 politiker som är långt ifrån toppnamn inom de lokala partierna.
Den stora nackdelen är att man tappat förankringen till politikerna som du skriver och kanske borde man hitta ett mellanting med lokala valkretsar inom kommunen eller liknande för att få en mer jämn utspridning av var politikerna bor och mer representation för sin "hembygd".
Något alternativ till storkommunerna ser jag inte, särskilt inte som statsmakten gillar att hitta på saker och införa lagstiftning och dumpa genomförandet ofinaniserat på kommunerna. En kommunen skulle ju t ex kunna utgöras av de frågor som hanteras i byggnadsnämnden men det är bara en minidel av kommunens verksamhet - de stora posterna är skola och äldreomsorg. Två områden som är hårt styrda av staten. Varför staten inte driver dessa områden i egna organisationer är väl bara ett organisatoriskt val som har sin historiska grund i fattigstugan och byskolan. Men idag är det typiskt sett inga organisationer där kommunmedlemmarna har något att säga till om i alla fall så varför inte helt professionalisera det som andra myndigheter?
Det är ju lite tufft att ha småkommuner med grundskolan gymnasium brandkår och allt annat men är man beredd att betala så varför inte för man kan inte ha kakan kvar när man ätit upp den.
Jag är nog övertygad om att kommuner följer lagar och ersätter efter den. Sedan finns det tjänstemän som är okunniga och lata p bara struntar i en del saker men nu arbetar in stjärnorna där. Jag har alltid hävdat att kommuner ska rekrytera toppkrafter och betala därefter det lönar sig för medborgarna
Jag tror inte kommuner ska rekrytera "toppkrafter". Att arbeta på en kommun är förvaltning, det är ett tråkigt arbete för de driftiga. Driftiga människor som klättrar vill vanligen hålla på med utveckling, förnyelse och bestämma. De vill bränna pengar, anställa folk, bygga nya organisationer. Sånt kan man göra i miljöer där det strömmar in stora nya pengar, d v s när investeringar görs i ett företag eller ett företag har hittat en vara eller tjänst som ger en växande inkomst. I en offentlig organisation kommer det inte att hända - snarare är ett sparbeting på 2% det man kan förvänta sig. Det kräver en helt annan mental disposition hos medarbetarna än vad man hittar hos "toppkrafterna".K kortis skrev:
(I min del av kommun är grundskolan privat (kommunen la ned den så föräldrar driver den nu som friskol) och brandkåren är också privat.)
Du har just pekat på problemet men om man får tag i väldigt bra medarbetare så måste det få kosta pengar och det finns skeenden i livet där nog även toppkrafter ser fördelen med att arbeta kommunalt ex när bar växer upp, men kostar gör det men man brukar ju få det man betalar för. Och välutbildade ska byta arbete ofta minst var femte år
Må så vara men det ändrar på intet sätt det faktum att den svenska lagstiftningen tillkom under efterkrigstiden och grundar sig helt på socialistiska värderingar. Ditt resonemang är lite som fyråringen som sparkar på sin hundvalp och sen försvarar sig med att han minsann inte var den första som sparkade lille fido. Finns ingen anledning för mig att kritisera eller håna feodalismen när det är den svenska socialismen som är problemet.F FGLIN skrev:
Ja, det är svåra organisatoriska frågor som du tar upp. Rörligheten i offentlig sektor har ju helt klart ökat på senare år och pandemin satte verkligen igång något där. Vi får se hur lågkonjunkturen och stigande räntekostnader påverkar detta de närmsta åren, om även folk i 30-40-årsåldern blir försiktigare och klamrar sig kvar eller om de fortsätter att rotera.K kortis skrev:
Jag är dock inte övertygad om att detta bara är till det bättre för förvaltning. Förvaltning är tråkigt för de flesta och kräver stor ackumulerad kunskap och en böjlighet inför politiken och ett pragmatiskt förhållningssätt till juridiken. Högpresterande medarbetare som visar framfötterna och kan orientera sig i och snabbt och effektivt genomföra projekt är värdefulla medarbetare i många professionell sammanhang. Dessa personer betalar vi bra. Men de tenderar att bli uttråkade rätt fort och saknar långsiktigt konsekvenstänk, inte minst eftersom de aldrig har behövt ta konsekvensen av sina projekt - de dumpas på andra när de hoppar vidare.
Så jag vet inte - det blir väldigt dyrt att driva förvaltning i projektform över tid. Om man ständigt förändrar så får man aldrig tid till att själva förvaltningen, alltså den tråkiga handläggningen ärende för ärende. Och det är ju vad vi ser i många kommuner, personalen hoppar runt och verksamheten blir inte utförd.
Är det ett problem?
Den svenska socialismen som tagit dig dit du är i dag.O Oldfart skrev:
Men du just du skulle ha var stenrik varit frisk och haft makt utan socialism just du, för alla kan ju inte få det. Nu har vi ju det socialistiska helvetet och allt är sossarnas fel, sossarnas fel, sossarnas fel.
Och nej jag är inte sosse men i bland blir tramset för mycket