Ofta är det roligare att njuta av sitt resultat från renoveringen än att fundera på hur mycket det påverkat nån annans fundering kring värdet i framtiden.K KungAnka skrev:
Typ av plats att bo på är ganska bra att inte ta med i AI-snurran som optimerar banksiffrorna - så trist att bo på ett ställe man inte vill i massor av år bara för att på dödsdagen inse att man lyckats trimma en värdesiffra på ett 64-bitars heltal på en server nånstans lite grann genom sitt lidande.
Verkar som du/ni har tagit höjd för ett frostigare klimat. Klokt och insiktsfullt av er. Själv fick jag lära mig "den hårda vägen" under 90-tals-krisen. Det hade varit bra med goda rådgivare då. (Då menar jag INTE bankerna) Du verkar kunna vara den rådgivare som behövs till naivisterna innan de har målat in sig i hörnet med en färg som vägrar att torka.J Jedi skrev:
PS: Hur går det med din BRF:s ekonomi när räntor och energikosnader drar norr över? Avgifterna?
Förmodligen är dem flesta hårt arbetande smålänningarJohan1975z skrev:
Jag klarar oändlig ränta då jag inte har några lånViolina skrev:
Om det blir krav på löneökningar som kompenserar inflationen riskerar en stagflation (ännu högre inflation i kombination med ökad arbetslöshet) och då går det åt helsike för Sverige. Att inte facken har lärt sig ngt av historien…Nissens skrev:
Inflationen har säkert ingenting att göra med att man sänkt värdet på dollarn med över 30% på 2 år heller?J JockeHX skrev:
Har inte motsvarande siffra för Sverige men nog delades det ut åt helvete för mycket gratispengar samtidigt som produktionen var pausad. Alla som fick permissionsstöd borde bli återbetalningsskyldiga till att börja med. Bara för politikerna att gå ut och erkänna att dom gjorde ett misstag.
Varför verkar folk i Sverige tro att det är en mänsklig rättighet att kunna låna till låg avgift. När man belånar sig bör man veta vad det innebär för risker, speciellt om det handlar om mångmiljonbelopp som i ditt fall.varskavibo skrev:
För att våra politiker uppmuntrar oansvarighet. Det enda sättet att hålla den eviga tillväxten igång är att ständigt låna ut mer pengar. Det som borde straffa sig har istället blivit det enda sättet att bli rik på i den här ekonomin...fredriklundell95 skrev:
Snyggt....vad jobbar du med om ja får fråga och söker ni nya kollegor?Düsseldorff skrev:
• Jag skrollat och skummat igenom svaren här. Sedan när är det en mänsklig rättighet att bo i en villa i ett storstadsområde? Visst jag tillhör gruppen som numera är skuldfri och bor i ett stort hus, bor vid kusten 35 km från Stockholms city. MEN resan dit har inte varit problemfri.
• Vi var båda tjänstemän med medellöner och två barn i förskoleåldern. Istället för att (som många gör) gå ner på deltid (bara för att tillfredsställa dagispersonalen heta önska om att få gå hem tidigare) jobbade vi båda heltid. Våra barn var först på dagis och hämtades sent. De led inte av det! Istället hade de det lugnt och skönt med personal som hade tid att leka, läsa en saga eller baka bullar, för att det inte var så många barn där tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen. Båda barnen är fina, trygga, laglydiga, välutbildade och framgångsrika - alltså har de inte lidit av långa dagar på förskolan. Tänk på det, alla ni som dras med dåligt samvete. Låt er inte heller påverkas av dagispersonalens snack. Typ att man måste hämta barnen tidigt om man har halvdag på jobbet. Dessa halvdagar använde vi till att ta hand om oss själva som vuxna; unna sig att shoppa utan barnen, gå på massage, gå till frisören osv. Lös det genom att inte tala om allt för personalen i förskolan. Känn att du också är värd lite egentid/vuxentid.
• Såg de andra föräldrarna stressa in för att det var ”ju så dåligt med långa dagar på dagis”, hämtade sina barn tidigt och gick omkring med gnälliga griniga ungar i affären för att handla. För visst är det ju mycket bättre att hämta dem tidigt, släpa runt dem i affärerna - i stället för att låta dem sitta i knä på en dagispersonal och lyssna på en saga i lugn och ro. Eller baka en kladdkaka….
• Å andra sidan var vi alltid med våra barn övrig tid. Vi gjorde allt tillsammans. Pappa byggde kojor i träden. Pappa byggde de finaste sandslotten på stranden (när övriga pappor ville sola och vara ifred i solstolen) och alla barnen på stranden flockades runt honom. Jag ordnade barnkalas där barnen kände sig sedda, vi pysslade, istället för att springa omkring som galningar i två timmar. När barnen blev större var vi föräldrarna som alltid var nyktra och hämta upp ALLA UNGDOMAR och körde hem dem till sina föräldrar (som inte ”hade tid” att hämta sina ungdomar).
• Genom att vi jobbade heltid kunde vi också amortera mera och vår skuld sjönk snabbt. Det gjorde oss lugnare och mer trygga i att om räntor eller andra omständigheter som vi inte rådde på (typ elpriset) så skulle vi klara det ändå.
• Om ni måste bo i storstadsregionerna där det är extra dyrt, måste ni inse att ni måste offra något. Priserna här är högre och kanske måste ni behålla bilen ett antal år. Inte ha den senaste mobilen; varken ni eller ungarna. Vi bor i ett område där ”folk har mer pengar än förstånd” Roade mig med att räkna ut vad ungdomarna som åkte på tåget mot stan kostade och kom fram till att deras kläder för dagen motsvarade en halv månadslön för mig. Våra barn hade kläder från HM, ibland secondhand. Cyklar köptes begagnade och fixades till. Mobiler fick de ”sent”. En dator fanns för hela familjen.
• Vi lånade inte pengar när huset skulle byggas till (även om sambon ville det) utan väntade med att bygga till, tills vi hade sparat ihop lite pengar.
• Vi köpte mycket begagnat. Byggde och renoverade själv. Lärde oss efterhand som vi byggde.
• Hade en gammal bil (Volvo 245 med 20 år på nacken) då vi ansåg att den dög under tiden vi skulle köra en massa byggvaror.
• Vi åkte inte till Thailand på lånade pengar i tre veckor för 50 000 kr. Vi var nere vid havet 600 meter från vårt hem. Vi åkte utomlands ibland, men inte varje år. Vi köpte en gammal husvagn för 50 000 som vi åkte med några år. Den sålde vi fem år senare för 55 000
.• Genom dessa strategier lyckades vi bygg om och bygga till vårt ganska nergångna hus utan att låna mer pengar än när vi köpte huset. Huset med sin jättetomt i ett eftertraktat område, är idag ett av de finaste husen från 1920-talet. Ett hus att vara stolt över.
• Mitt råd till er är att välja hur livet och ert husboende ska bli. Ni måste inte ha ALLT.
• Ni kan välja att ha en lite äldre bil.
• Köpa en ny mobil när den gamla gått sönder (inte för att det kommit en ny modell).
• Inte köpa alla nya svindyra spelkonsoler till ungarna. Låt dem spara pengar och bidra. Det lär dem massor om hur livet och framtiden kommer att bli för de allra flesta av oss.
• Viktigt är dock att ni som är vuxna föregår med gott exempel. Ni ska inte unna er nya mobiler hela tiden eller nya golfklubbor.
• Låt barnen vara med (så snart de är tillräckligt stora att förstå) och diskutera pengar och ekonomi. Använd er av Monopolpengar och dela upp pengar i olika högar; lån, mat, bilen, kläder osv.
• Lycka till! Ni kommer att fixa det.
Renoverare
· Stockholm
· 20 195 inlägg
Du har missat tråden om att ha barnen på dagis när man jobbar på huset hör jag. Jag fick skit för att jag tyckte det var okej att göra just shopping osv innan man hämtade barnenB Byggahus48 skrev:• Jag skrollat och skummat igenom svaren här. Sedan när är det en mänsklig rättighet att bo i en villa i ett storstadsområde? Visst jag tillhör gruppen som numera är skuldfri och bor i ett stort hus, bor vid kusten 35 km från Stockholms city. MEN resan dit har inte varit problemfri.
• Vi var båda tjänstemän med medellöner och två barn i förskoleåldern. Istället för att (som många gör) gå ner på deltid (bara för att tillfredsställa dagispersonalen heta önska om att få gå hem tidigare) jobbade vi båda heltid. Våra barn var först på dagis och hämtades sent. De led inte av det! Istället hade de det lugnt och skönt med personal som hade tid att leka, läsa en saga eller baka bullar, för att det inte var så många barn där tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen. Båda barnen är fina, trygga, laglydiga, välutbildade och framgångsrika - alltså har de inte lidit av långa dagar på förskolan. Tänk på det, alla ni som dras med dåligt samvete. Låt er inte heller påverkas av dagispersonalens snack. Typ att man måste hämta barnen tidigt om man har halvdag på jobbet. Dessa halvdagar använde vi till att ta hand om oss själva som vuxna; unna sig att shoppa utan barnen, gå på massage, gå till frisören osv. Lös det genom att inte tala om allt för personalen i förskolan. Känn att du också är värd lite egentid/vuxentid.
• Såg de andra föräldrarna stressa in för att det var ”ju så dåligt med långa dagar på dagis”, hämtade sina barn tidigt och gick omkring med gnälliga griniga ungar i affären för att handla. För visst är det ju mycket bättre att hämta dem tidigt, släpa runt dem i affärerna - i stället för att låta dem sitta i knä på en dagispersonal och lyssna på en saga i lugn och ro. Eller baka en kladdkaka….
• Å andra sidan var vi alltid med våra barn övrig tid. Vi gjorde allt tillsammans. Pappa byggde kojor i träden. Pappa byggde de finaste sandslotten på stranden (när övriga pappor ville sola och vara ifred i solstolen) och alla barnen på stranden flockades runt honom. Jag ordnade barnkalas där barnen kände sig sedda, vi pysslade, istället för att springa omkring som galningar i två timmar. När barnen blev större var vi föräldrarna som alltid var nyktra och hämta upp ALLA UNGDOMAR och körde hem dem till sina föräldrar (som inte ”hade tid” att hämta sina ungdomar).
• Genom att vi jobbade heltid kunde vi också amortera mera och vår skuld sjönk snabbt. Det gjorde oss lugnare och mer trygga i att om räntor eller andra omständigheter som vi inte rådde på (typ elpriset) så skulle vi klara det ändå.
• Om ni måste bo i storstadsregionerna där det är extra dyrt, måste ni inse att ni måste offra något. Priserna här är högre och kanske måste ni behålla bilen ett antal år. Inte ha den senaste mobilen; varken ni eller ungarna. Vi bor i ett område där ”folk har mer pengar än förstånd” Roade mig med att räkna ut vad ungdomarna som åkte på tåget mot stan kostade och kom fram till att deras kläder för dagen motsvarade en halv månadslön för mig. Våra barn hade kläder från HM, ibland secondhand. Cyklar köptes begagnade och fixades till. Mobiler fick de ”sent”. En dator fanns för hela familjen.
• Vi lånade inte pengar när huset skulle byggas till (även om sambon ville det) utan väntade med att bygga till, tills vi hade sparat ihop lite pengar.
• Vi köpte mycket begagnat. Byggde och renoverade själv. Lärde oss efterhand som vi byggde.
• Hade en gammal bil (Volvo 245 med 20 år på nacken) då vi ansåg att den dög under tiden vi skulle köra en massa byggvaror.
• Vi åkte inte till Thailand på lånade pengar i tre veckor för 50 000 kr. Vi var nere vid havet 600 meter från vårt hem. Vi åkte utomlands ibland, men inte varje år. Vi köpte en gammal husvagn för 50 000 som vi åkte med några år. Den sålde vi fem år senare för 55 000
• Genom dessa strategier lyckades vi bygg om och bygga till vårt ganska nergångna hus utan att låna mer pengar än när vi köpte huset. Huset med sin jättetomt i ett eftertraktat område, är idag ett av de finaste husen från 1920-talet. Ett hus att vara stolt över.
• Mitt råd till er är att välja hur livet och ert husboende ska bli. Ni måste inte ha ALLT.
• Ni kan välja att ha en lite äldre bil.
• Köpa en ny mobil när den gamla gått sönder (inte för att det kommit en ny modell).
• Inte köpa alla nya svindyra spelkonsoler till ungarna. Låt dem spara pengar och bidra. Det lär dem massor om hur livet och framtiden kommer att bli för de allra flesta av oss.
• Viktigt är dock att ni som är vuxna föregår med gott exempel. Ni ska inte unna er nya mobiler hela tiden eller nya golfklubbor.
• Låt barnen vara med (så snart de är tillräckligt stora att förstå) och diskutera pengar och ekonomi. Använd er av Monopolpengar och dela upp pengar i olika högar; lån, mat, bilen, kläder osv.
• Lycka till! Ni kommer att fixa det.
JAG tycker att det är HELT OKEJ! Förskolans personal lär inte hålla med mig, men så länge jag betalar, bestämmer jag. Och på den tiden var barnomsorgsavgiften den näst högsta utgiften efter lånen. Vi räknades som ”höginkomsttagare” vilket var löjligt (80% av föräldrarna räknades dit). Vi betalade 4800 kr för två barn. Det var innan reformer kom om högsta avgift….Du har missat tråden om att ha barnen på dagis när man jobbar på huset hör jag. Jag fick skit för att jag tyckte det var okej att göra just shopping osv innan man hämtade barnen
Vem förutsade att elkostnaden skulle tre-fyrdubblas året om då ? på mindre än ett år ?H Husgubbe skrev:
Jag gick från ca 2400/mån till ca 9000/mån nu i vintras, man kan hävda att man kanske borde förutsett det med den extremt usla energipolitik våra idioter till politiker har fört, men jag förutsåg knappast en så stor höjning själv iaf.
Precis som andra sagt så är det kombinationen höjda räntor och en sjukligt hög elkostnad som är problemet.
För att svara ur ett perspektiv som påverkas lite mer än landsbyggd, läs sthlm.
Absolut, huspriserna är högre här, men oftast lönerna likså. Samt allt som tillkommer med trängselskatterna, soppapriser osv osv,
En ökning på bolånen, även om det initialt handlar om 1,2,2,5% så kommer det ställa till det för många, det finns dom som har varit med länge på marknaden osv men min känsla är att de flesta ligger nära toppen av vad man vill och kan betala varje månad utan att göra avkall på sitt nuvarande liv..
Absolut, huspriserna är högre här, men oftast lönerna likså. Samt allt som tillkommer med trängselskatterna, soppapriser osv osv,
En ökning på bolånen, även om det initialt handlar om 1,2,2,5% så kommer det ställa till det för många, det finns dom som har varit med länge på marknaden osv men min känsla är att de flesta ligger nära toppen av vad man vill och kan betala varje månad utan att göra avkall på sitt nuvarande liv..