192 369 läst ·
185 svar
192k läst
185 svar
Kan någon förklara hur ”VoltBox” minskar elräkningen?
Jag litar på honom, eller henne(?) Brevet jag fick var från ett advokatkontor i Lagos. Eller var det från en bank? Läste inte så noga.P Pin skrev:
Medlem
· Halland
· 4 435 inlägg
S sjoelund skrev:
Japp, den där killen är kung. Han säger som det är att det handlar om power factor correction. Jag antar att man i Amerika betalar för VA och inte för W.S sjoelund skrev:
I alla fall, han är det stora behållningen med den här tråden. Han har nämligen en Youtubekanal som heter ElectroBoom. Kolla in den! Kolla speciellt videon "500 000 volt". Killen är fullständigt galen. Alla elfreaks kommer att garva så de gör ner sig.
Om det låter för bra för att vara sant.M Martin Lundmark skrev:Kan någon förklara hur denna ”VoltBox” kan minska elräkningen?
Att en kondensator innebär en låg impedans (kapacitiv reaktans) för switchfrekvenser (supraharmonics) och därmed kan dämpa dessa, det är känt.
Men hur kan en kondensator minska elräkningen? Som elkund (privatperson) betalar vi för aktiv effekt men inte för reaktiv effekt.
Så här står i texten; ”Se varför elbolagen är rädda för den här banbrytande apparaten som minskar din elräkning med upp till 90 %. Det är ingen hemlighet att elpriset ökar stadigt varje år, men tack vare den här nya tekniken, inspirerad av Nikola Tesla, kan konsumenter spara hundratals till tusentals dollar varje år på sin elräkning.”
[länk]’
Så är det ofta för bra för att vara sant
Bluff ja, bara man läser artikeln så inser man det. Teoretiskt kan den nog dock marginellt minska den reaktiva effekt som behöver tillföras en fastighet. I Sverige betalar vi dock inte för reaktiv effekt i våra bostäder. Jag förutsätter att det är en kondensator i den för. Den är dock för liten för att göra någon större skillnad.
Ni har fel båda två hon behövde 400000 och tillgång till mitt bankkontoT Toermae skrev:
Hennes pappa var en högt uppsatt statstjänsteman som lyckades komma undan med landets guldreserv
Nu väntar jag bara på att det ska trilla in 5 miljoner dollar på mitt konto
Var inne hos chefen i går och sa upp mig.
Passade även på att säga till honom vad jag tyckte om honom och hans sätt att driva företaget
Så skönt att slippa jobba för honom
Ja, så är det i Sverige också men småkunderna får detta i den fasta avgiften så det lönar sig inte att bättra effektfaktorn på individnivå.lnilsson skrev:
Medlem
· Västernorrland
· 11 695 inlägg
Jag är så jäkla korkad att jag bara betalar elräkningen........tittar inte ens på den. Man kan säkert spara nåt men man ska orka också.
Såsom framgår av filmerna där han plockar isär produkterna så har den i sig själv en mycket låg effektfaktor. Så om elräkningen baseras på reaktiv effekt kommer man att få ett märkbart tillägg till elräkningen om enheten är ansluten när man inte samtidigt har någon induktiv last ansluten. Även om det går att hitta specifika fall då prylen gör nytta så finns det andra fall där den i stället gör skada.lnilsson skrev:
Att reklam för fram osanningar beträffande besparingar gäller ju ofta även produkter som inte är rena bluffar.
Menar du bigclive så är han boende i England.
Inte för att jag trot att det debiteras för reaktiv energi i USA heller. Effektbegränsning i anslutningen är ju dock alltid på skenbar effekt.
Inte för att jag trot att det debiteras för reaktiv energi i USA heller. Effektbegränsning i anslutningen är ju dock alltid på skenbar effekt.
Effektfaktor (PF) är idag för många hushåll nära 1.E El-Löken66 skrev:
Induktiv reaktiv effekt (d.v.s. fasförskjutning mellan grundtonens ström och spänning, där strömmen kommer tidsmässigt efter spänningen) får vi främst från induktiva kretsar som motorer, transformatorer och lysrör med reaktor.
Byter vi ut (50 Hz) transformatorer i nätdelar till ”Switching Mode Power Supply” (SMPS), då blir strömmen till nätdelen övertonsrik och vi får samtidigt en kapacitiv reaktiv effekt (d.v.s. fasförskjutning mellan grundtonens ström och spänning, där strömmen kommer tidsmässigt före spänningen).
Normkrav på ”Power Factor Correction” (PFC) har inneburit att många nätdelar har en effektfaktor nära 1 (låg övertonshalt och liten eller ingen fasförskjutning mellan grundtonens ström och spänning). Observera att låg effektfaktor (PF) kan ha två skilda orsaker, övertoner respektive fasförskjutning mellan grundtonens ström och spänning.
Små nätdelar som i t.ex. de flesta ljuskällor (LED) har inte krav på PFC inte heller den äldre generationen nätdelar med SMPS och äldre motorstyrningar. Dessa genererar kapacitiv reaktiv effekt till elnätet som inte kan kompenseras med en kondensator. Utan lägger vi till en en kondensator så ökar bara den kapacitiva reaktiva effekt som matas till elnätet.
Jag har bl.a. en varvtalsstyrd värmepump och LED-lampor och de gånger jag mätt de senaste åren så ser det ut som om min elanläggning genererar lite kapacitiv reaktiv effekt till elnätet. Det är viss skillnad mellan de tre faserna och vid olika tider på året och dygnet.
Hur det är för andra vet jag inte, men har man få elmotorer och få 50 Hz transformatorer och flera små nätdelar då genererar man snarare lite kapacitiv reaktiv effekt till elnätet, än att ha behov av att behöva kompensera för induktiv reaktiv effekt.
Förlåt, jag skrev otydligt.M Martin Lundmark skrev:Effektfaktor (PF) är idag för många hushåll nära 1.
Induktiv reaktiv effekt (d.v.s. fasförskjutning mellan grundtonens ström och spänning, där strömmen kommer tidsmässigt efter spänningen) får vi främst från induktiva kretsar som motorer, transformatorer och lysrör med reaktor.
Byter vi ut (50 Hz) transformatorer i nätdelar till ”Switching Mode Power Supply” (SMPS), då blir strömmen till nätdelen övertonsrik och vi får samtidigt en kapacitiv reaktiv effekt (d.v.s. fasförskjutning mellan grundtonens ström och spänning, där strömmen kommer tidsmässigt före spänningen).
Normkrav på ”Power Factor Correction” (PFC) har inneburit att många nätdelar har en effektfaktor nära 1 (låg övertonshalt och liten eller ingen fasförskjutning mellan grundtonens ström och spänning). Observera att låg effektfaktor (PF) kan ha två skilda orsaker, övertoner respektive fasförskjutning mellan grundtonens ström och spänning.
Små nätdelar som i t.ex. de flesta ljuskällor (LED) har inte krav på PFC inte heller den äldre generationen nätdelar med SMPS och äldre motorstyrningar. Dessa genererar kapacitiv reaktiv effekt till elnätet som inte kan kompenseras med en kondensator. Utan lägger vi till en en kondensator så ökar bara den kapacitiva reaktiva effekt som matas till elnätet.
Jag har bl.a. en varvtalsstyrd värmepump och LED-lampor och de gånger jag mätt de senaste åren så ser det ut som om min elanläggning genererar lite kapacitiv reaktiv effekt till elnätet. Det är viss skillnad mellan de tre faserna och vid olika tider på året och dygnet.
Hur det är för andra vet jag inte, men har man få elmotorer och få 50 Hz transformatorer och flera små nätdelar då genererar man snarare lite kapacitiv reaktiv effekt till elnätet, än att ha behov av att behöva kompensera för induktiv reaktiv effekt.
Jag menade att det inte lönade sig för de lilla kunden att lägga någon ansträngning på att bättra detta.
Nätet fylls alltmer med spolar för att kompensera den ökande mängden kablar.
Men det finns nog fortfarande många anläggningar i drift idag med en effektfaktorn alltför lång bort från 1 men med tiden byggs det mesta bort.
