Håller med helt och hållet!
Så har det ju varit länge, det är inget nytt fenomen. Titta på exempelvis kärnkraften, som avvecklas mer och mer, och då ersätts med kol- olja och gas, som skördar betydligt fler liv, även bortsett från klimatförändringarna.Karl_Pedal skrev:
Helt fri forskning är tyvärr inte särskilt vanlig idag. Ibland är företag med och sponsrar forskare, även ifall de inte uttryckligen säger vad de är ute efter så förstår ofta forskarna det själva och eftersom de vill ha pengar av företaget för sin forskning så väljer de kanske bort saker som inte passar uppdragsgivaren. Mycket forskning bygger på statistik och statistik går ofta att anpassa efter vilket resultat man vill ha. Bara genom att ställa frågor lite olika i en enkät går det att få olika svar på i princip samma fråga.
Även statligt finansierad forskning påverkas inom vissa ämnesområden av vad som är politiskt intressant att få fram.En forskare som söker pengar till forskning som 'gynnar' den politiska makten har betydligt lättare att få pengar än en forskare som söker till ett forskningsprojekt som utmanar politikernas uppfattningar om vad som är rätt och fel.
Även statligt finansierad forskning påverkas inom vissa ämnesområden av vad som är politiskt intressant att få fram.En forskare som söker pengar till forskning som 'gynnar' den politiska makten har betydligt lättare att få pengar än en forskare som söker till ett forskningsprojekt som utmanar politikernas uppfattningar om vad som är rätt och fel.
Njaa. OM forskningen granskas på rätt sätt, vilket är en förutsättning för publicering i verkliga vetenskapliga sammanhang. Då slipper du inte igenom med den typen av fusk, såvida det inte är just fusk, typ KI skandalen. Dvs. även granskad forskning kan innehålla rena falsarier, det går aldrig att helt skydda sig mot. Sponsring av forskning leder normalt inte till rent fusk.
MEN sponsringen av forskning leder till att det finns fler vetenskapliga rapporter inom områden som sponsorerna vill satsa på. Varje rapport som sådan litar jag på, men sponsringen kan ändå snedvrida den övergripande tolkningen, framförallt när beslutsfattare gör en "inventering" av tillgänglig forskning inför ett beslut. En sådan inventering skall dock inte förväxlas med vetenskap.
MEN sponsringen av forskning leder till att det finns fler vetenskapliga rapporter inom områden som sponsorerna vill satsa på. Varje rapport som sådan litar jag på, men sponsringen kan ändå snedvrida den övergripande tolkningen, framförallt när beslutsfattare gör en "inventering" av tillgänglig forskning inför ett beslut. En sådan inventering skall dock inte förväxlas med vetenskap.
Precis så är det!hempularen skrev:
Det betyder också att det görs MER forskning inom vissa områden än andra, och där prioriteringen inte nödvändigtvis är (i fråga om medicinsk forskning) hur många som drabbas av en speciell sjukdom, eller hur stort lidande sjukdomen orsakar.
I vissa fall har staten/regeringen tom försökt satsa extra på vissa forskningsområden med målet att generera nobelpris.... Idiotin i detta resonemang står sannolikt klar för de flesta
Redigerat:
Det skiljer otroligt mellan olika ämnen. Inom t.ex. matematik är det väldigt svårt att komma undan ifall det inte stämmer. Men i ett forskningsprojekt för att t.ex. utröna vad folk tycker om odlad lax är möjligheten att få det resultat uppdragsgivaren önskar betydligt enklare. Bara hur frågan ställs kan betyda mycket. Det är som när det gäller t.ex. folkomröstningar. Det är påvisat att JA alternativet ofta gynnas för att det är just JA alternativet. Hade de som beslutade om EU-omröstningen velat att Sverige skulle stå utanför EU så är det troligt att JA-alternativet hade inneburit JA till självstyre. Vem vet hur valet slutat med en sådan frågeställning?hempularen skrev:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 232 inlägg
Ja. Det skall vi inte sticka under stol med. Det är bättre, respektive sämre inom olika områden. Och det finns de som kallas "forskning" och "forskare" som inte borde få göra det. (Och i vårt grannland Norge så får de det inte heller. "Professor" är t ex en skyddad titel där, men inte här).lbgu skrev:
Men det finns ändå några metoder för att angripa även det. Och en sak som allmänheten alltid bör ha i bakhuvudet är talessättet inom medicinen: "En studie är ingen studie". Det är först när andra lyckats återupprepa resultaten, helst flera gånger, som vi kan börja säga säkert. (Så är det inom alla områden, även matematiken... Och fysiken. Jmf. "Kall fusion".)
Så att en forskare lyckas på en rapport publicerad (som naturligtvis slås upp stort i kvällspressen) betyder nödvändigtvis ingenting. Det är den samlade massan av alla resultat som leder någonstans. Ledordet man skall hålla ögonen öppna efter är "meta-studie", eller "meta-analys", vilket betyder att man systematiskt gått igenom forskningslitteraturen och studerat var massan av resultat ligger.
Studier som pågått under lång tid och med många inblandade är också bra. (För de brukar ha många duktiga människor inblandade, med rimliga resurser).
Och var en studie är publicerad säger också en hel del. "Nature" och "Science" är flaggskepp. Risken för fel och fuffens är lägre där. Motsatt så säger artiklar publicerade i tidskrifter på "Beals lista" ingenting. Där får vem som helst med vad som helst.
Och är det en publicering med några år på nacken, och hur mycket har andra forskare citerat den? Det är också en viktig indikation på om resultatet är bra eller inte. (Det är sällan som en artikel blir högt citerad där citaten är av formen "det här var det dummaste jag sett". Även om det väl iofs förekommer...
)Idag så är det dessutom så att forskare som publicerar på namnkunniga ställen avkrävs en försäkran om bla finansiering som skulle kunna visa på jäv; och det tas också på allvar (dvs det ser extremt illa ut ifall någon koms på med att ha undanhållit sådan information). Så vi inom forskarvärlden blundar inte för det.
Men sen så vill jag också påpeka att även om man blir finansierad av någon med ett tydligt intresse, så är det sällan fråga om styrning ändå, varken indirekt eller direkt. Jag blir själv t ex finansierad av myndigheter med en tydlig agenda. Men skälet till det är snarare tvärtom; eftersom jag är intresserad av dessa ämnesområden så har det blivit intressant att finansiera mig, inte tvärtom (och det finns saker de är intresserade av som jag vägrar att befatta mig med). De är mera beroende på min expertkunskap (ja, framförallt min förmåga att hjälpa dem att bygga upp sin egen) än vad jag är beroende av pengarna. Jag blir inte av med jobbet om de tar slut, och det finns gott om andra källor att söka sig till. Inom forskarvärlden så söker vi typiskt bredd i våra finansieringar, just för vår egen säkerhets skull. Enstaka finansiärer kan falla ifrån av många olika orsaker, och då är det säkrare att ha alternativ. Vi vill inte hamna i klistret för att en kund "går omkull", ändrar inriktning, konjunkturen viker etc.
Fast du får nog jobba rätt bra på att få in en sådan "marknadsundersökning" i en seriös vetenskaplig tidskrift.lbgu skrev:
Nej, den lär ju antagligen inte platsa i Nature. Men sanningen är att du tyvärr kan doktorera på liknande ämnen idag. Inte helt ovanligt med mer eller mindre 'knäppa' doktorsavhandlingar som släpps igenom. Och när de väl är godkända så räknas de som seriös forskning. Fast som jag skrev tidigare så är det otrolig skillnad mellan olika ämnesområden när det gäller att släppa igenom tvivelaktig 'forskning'.hempularen skrev:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 232 inlägg
Njaaaa. Det förekommer, och har förekommit. Inte tu tal om det. Men att säga att det är "vanligt" och att det betraktas som "seriös forskning" bara för att en doktorsavhandling är godkänd det är att ta i en hel del. Även om vi har en del alster vi helst ser att de fortsätter samla damm i garderoben, så skulle jag inte säga att det är något som gemene man behöver ta så stor höjd för i bedömningen av forskningsresultat.lbgu skrev:
Den allra övervägande delen av feltolkade resultat som slås upp stort i media, de ligger de inte en hel avhandling bakom. Tvärtom, de allra värsta missarna brukar vara enstaka hugskott (Björksocker dödar cancer!). Jag skulle snarare säga att nyhetsrapporteringen där man frågar en doktorand som nyss försvarat, eller är på väg att försvara sin avhandling, de brukar leda till ganska bra reportage, eftersom dessa brukar vara längre, och forskaren brukar få komma till tals.
Jag håller med om det mesta som om du skriver. Men just publicering i Nature och Science innebär en ökad risk för felaktigheter och forskningsfusk. Publikation i dessa tidskrifter har en enorm positiv effekt på forskarkarriären så det frestar en del att töja på gränserna. Dessutom har dessa tidskrifter ett fokus på nyhet och upptäckt och inte ett fokus på solid bas. Den solida basen kommer senare i studie efter studie i lägre rankade men väl respekterade facktidskrifter. Ofta nyanseras studien i Nature eller Science till någon som knappast skulle höra hemma där om det framkommit från första början.lars_stefan_axelsson skrev:
Mitt perspektiv är biomedicinskt ska sägas.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 232 inlägg
Ja, jag måste naturligtvis lägga in en brasklapp vad gäller biomedicin, som jag inte är kapabel att kommentera. Men för övrigt så är det naturligtvis så att det är prestigefyllt att publiceras i Nature och Science, så det är klart att det lockar. Å andra sidan så är kontrollen därför också hårdare där.Claes Sörmland skrev:
Sedan så är de naturligtvis inte perfekta, och visst dras det tillbaka artiklar som publicerats där. Det finns tom forskning som visar att relativt sett fler artiklar dras tillbaka i tidskrifter med högre impact-factor. Det finns många teorier om varför, och tom lite forskning inom området. Men det är ändå bara 0.02% som dras tillbaka överlag pga rena felaktigheter (främst fusk och annan oredlighet). Återigen, och när man diskuterar hur allmänheten skall förhålla sig till forskningsresultat så är det stora flertalet OK.
Så, som jag skrev tidigare, har en intressant artikel några år på nacken (och andra har bekräftat) så är den antagligen "bra". Ja, dvs, mycket är skakigt i bemärkelsen att det sägs vara "statistiskt signifikant" vilket förvånande ofta är fel, men det felet är ändå inte kritiskt eftersom "effektstorleken" i dessa fall typiskt är liten. Så liten att resultatet inte var så fantastiskt intressant ändå.
Om det var något som jag önskade att befolkningen i stort lärde sig så vore det att varje gång de hör "statistiskt signifikant" ersätta det med "det är antagligen inte en ren slump att". För det är allt som "statistiskt signifikant" betyder. Dvs att den effekt man ser antagligen inte är en ren slump. Specifikt så säger signifikans inget om hur stor en effekt är. Ofta så är effekten försvinnande liten. Om den inte hade varit det så hade man inte behövt använda känsliga statistiska metoder, då hade den stirrat en rätt i ögonen vid första påseende!
Så, summa summarum. Är allt perfekt? Är allt, alltid rätt? Nej, inte i de enskilda fallen. Men kan man lita på att systemet förr eller senare svänger in mot en allt mera rätt bild? Ja, det skulle jag säga. Och det finns som sagt några knep för att under vägen lura ut var i processen man är.
De studier som publiceras i Nature eller Science bedöms inte bara utifrån de "vanliga" kriterierna utan även efter nyhetsvärde. Det betyder att ju mer sensationellt ett resultat är, desto större sannolikhet att de publiceras. Å andra sidan är granskningsprocessen oerhört hård, och det är väldigt få studier som verkligen publiceras.Claes Sörmland skrev:
Det största problemet inom svensk forskning, eller iaf inom mitt område (biomedicin) är att en oerhört stor del av forskningsmedlen (pengarna) kommer via externa finansiärer (fonder, stiftelse, EU mm). Hos oss är sffran ca 75-80 %. Detta betyder inte att t.ex. cancerfonden eller Hjärt-Lungfonden lägger sig i eller styr vår forskning i någon riktning - men det sker ändå en selektion eftersom vi forskare söker pengar för specifika projekt. De projekt som inte får pengar genomförs inte, och därmed genereras det inte resultat eller publikationer.
Utan dessa externa finansiärer skulle det bli fruktansvärt lite forskning gjord i Sverige, så det är obeskrivligt viktigt att de finns, men man ska inte blunda för att (iaf inom mitt område) finns "sexigare" forskningsområden (stamceller, cancer, neurodegenerativa sjd) som är mycket väl sörjda för i fråga om finansiering, de som är mindre "heta" (hjärtsjd och diabetes) och en rad områden som är iskalla (autoimmuna sjd, ämnesomsättningsrubbningar etc). Detta innebär självklart att ju starkare patientorganisationerna som samlar in pengar är, och ju mer allmänheten berörs av dessa sjd, ju mer pengar doneras och ju mer forskning kan göras inom detta område, och följaktligen genereras mer artiklar.
Man kan ju då tycka att staten ska gå in och finansiera sådant som är angeläget men inte så "sexigt", för att utjämna, men de är i stället besatta av excellens vilket mäts i hur mycket man publicerat, vilket gör att de starkaste områdena, som publicerar mycket (bra saker) får statens pengar. Andra forskningsområden som genererar lika bra, men färre artiklar får mindre eller inga pengar.
Att inte allmänheten reagerar förstår jag inte, men sannolikt vet 99% av befolkningen inte hur det fungerar och kan därför inte tycka något
Redigerat:
Vetenskap är ett fint sätt att säga..jag vågar inte testa detta verkligheten så jag gör mina tester i min kuvös...samma sak med Ångspärren...Bara ett matematiskt exempel eller att humlan inte kan flygaKristinaRT skrev:
Vad exakt är det du vill tillföra här? På vilket sätt är vetenskap arbete i en kuvös och inte testa på riktigt? Anledningen till att man inte genomför fullskaleförsök direkt kan vara många. Kostnad och/eller etiska problem brukar vara främst.R Ribons skrev:
Med dina teorier om hur man bygger billiga hus i minnet så skulle jag inte ta det du säger särskilt tungt gällande vetenskap.