Kan man kombinera vite och skadestånd?
Hej,
har kontrakt på markarbeten och stomresning för ett husbygge som blivit mycket försenat, skulle varit klart i september men är ännu inte helt färdigt (markarbeten kvarstår bl a som inte hanns med innan snön och kylan i höstas).
Kontraktet är baserat på ABS09 med en vitesklausul som ger mig upp till 10% av avtalssumman (som är på ca 550 000) i vite för en försening på 5v eller mer. Det vitet är alltså maximerat (jag tänkte när kontraktet skrevs att någon sorts max måste ju finnas, annars lär byggaren aldrig gå med på det).
Vad jag undrar är om jag utöver detta kontratsspecifika vite också har rätt till ersättning för extrakostnader så som står i Konsumentköplagen?
Min ansats är att jag rimligen har det, eftersom byggaren annars skulle kunna drabba mig med vilka extrakostnader som helst upp till den nivå som vitet hamnat på, utan att det gör honom något. Känns orimligt. Därtill är väl lagen och avtalet två olika saker - det står inte i avtalet att vitet ersätter min rätt till ersättning enligt lagen, och inte heller har jag funnit något i lagen som säger att den inte gäller om man avtalar om vite.
Så, vad jag hoppas är att det finns någon där ute som kan bekräfta att jag har tänkt rätt
. Eller om så inte är fallet, förklara var jag tänkt fel.
Mvh, Per
har kontrakt på markarbeten och stomresning för ett husbygge som blivit mycket försenat, skulle varit klart i september men är ännu inte helt färdigt (markarbeten kvarstår bl a som inte hanns med innan snön och kylan i höstas).
Kontraktet är baserat på ABS09 med en vitesklausul som ger mig upp till 10% av avtalssumman (som är på ca 550 000) i vite för en försening på 5v eller mer. Det vitet är alltså maximerat (jag tänkte när kontraktet skrevs att någon sorts max måste ju finnas, annars lär byggaren aldrig gå med på det).
Vad jag undrar är om jag utöver detta kontratsspecifika vite också har rätt till ersättning för extrakostnader så som står i Konsumentköplagen?
Min ansats är att jag rimligen har det, eftersom byggaren annars skulle kunna drabba mig med vilka extrakostnader som helst upp till den nivå som vitet hamnat på, utan att det gör honom något. Känns orimligt. Därtill är väl lagen och avtalet två olika saker - det står inte i avtalet att vitet ersätter min rätt till ersättning enligt lagen, och inte heller har jag funnit något i lagen som säger att den inte gäller om man avtalar om vite.
Så, vad jag hoppas är att det finns någon där ute som kan bekräfta att jag har tänkt rätt
. Eller om så inte är fallet, förklara var jag tänkt fel.Mvh, Per
Vet inte om jag riktigt förstår frågan, menar du extrakostnader som uppstår från byggaren?
Men som jag förstår det så har du alltid rätt att få ut ersättning för uppkommna kostnader. Typ magasinering av möbler, hyra för ersättningsbostad etc. om detta blir nödvändigt pga. förseningen.
Men dessa kostnader skall räknas av från vitet såvida det inte specifikt står att vitet är ett skadestånd och faktiska kostnader tillkommer.
Det där med vitesbelopp och faktiska tider är lite klurigt. Det är inte säkert att du har rätt till vite för att vissa markarbeten inte är klara. Som exempel så slutar ett vite normalt att ticka när det finns en godkänd slutbesiktning på ett nybygge, även om det finns hundratals besiktningsanmärkningar, som kanske aldrig blir åtgärdade.
Det kan vara lite svårare att faställa slutdatum för vitet när det bara gäller delarbeten som i detta fallet. Jag skulle tro att vitet slutar ticka när stommen är tillräckligt färdig för att efterföljande arbeten skall kunna påbörjas, och när markarbetena är tillräckligt färdiga för att inte försena inflyttning i huset, om det ex. återstår att anlägga gräsmatta så misstänker jag att det det kan vara svårt att få ut vite för den försenade mattan.
Men som jag förstår det så har du alltid rätt att få ut ersättning för uppkommna kostnader. Typ magasinering av möbler, hyra för ersättningsbostad etc. om detta blir nödvändigt pga. förseningen.
Men dessa kostnader skall räknas av från vitet såvida det inte specifikt står att vitet är ett skadestånd och faktiska kostnader tillkommer.
Det där med vitesbelopp och faktiska tider är lite klurigt. Det är inte säkert att du har rätt till vite för att vissa markarbeten inte är klara. Som exempel så slutar ett vite normalt att ticka när det finns en godkänd slutbesiktning på ett nybygge, även om det finns hundratals besiktningsanmärkningar, som kanske aldrig blir åtgärdade.
Det kan vara lite svårare att faställa slutdatum för vitet när det bara gäller delarbeten som i detta fallet. Jag skulle tro att vitet slutar ticka när stommen är tillräckligt färdig för att efterföljande arbeten skall kunna påbörjas, och när markarbetena är tillräckligt färdiga för att inte försena inflyttning i huset, om det ex. återstår att anlägga gräsmatta så misstänker jag att det det kan vara svårt att få ut vite för den försenade mattan.
Det jag menar är mina extrakostnader i form av räntor, extra boende, ytterligare resor för besiktning, mm.
Det är inget snack om att vitet löst ut, själva stommen till huset kom inte upp förrän i februari, så det ser jag inga tveksamheter till. Vi har inte ännu en godkänd slutbesiktning, det kvarstår att genomföra.
Varför skulle mina extra kostnader räknas av från vitet om vi inte specifikt skrivit något annat? Det är väl tvärt om, om inte något annat står så är vitet och skadeståndet två olika saker? Det står inget i avtalet eller i det allmäna ABS09 att skadestånd först ska jämkas från eventuellt vite.
Därtill vore ju detta orimligt - om en byggare då får ett vite så innebär det att han kan välja att åsamka beställaren extrakostnader upp till vitets nivå utan att det gör någon skillnad för honom. T ex dra ytterligare på att bli klar.
Kan du peka på var i ABS09 eller lagen det skulle stå något som säker att skadestånd jämkas från vite?
Det jag finner i ABS09 är helt enkelt bara detta:
Entreprenörens skadeståndsskyldighet
31-35 §§ konsumenttjänstlagen.
20. Entreprenörens ersättningsskyldighet enligt 31 § (skadestånd på
grund av fel eller dröjsmål) och 32 § (skadeståndsskyldighet i
övrigt) konsumenttjänstlagen omfattar inte ideell skada eller
förlust i näringsverksamhet.
Så vad jag kan se är det standard villkor enligt lagen som gäller för skadestånd, med tillägget att några ideella skador eller näringsförluster inte ersätts, men det är inte aktuellt i detta fall.
Det är inget snack om att vitet löst ut, själva stommen till huset kom inte upp förrän i februari, så det ser jag inga tveksamheter till. Vi har inte ännu en godkänd slutbesiktning, det kvarstår att genomföra.
Varför skulle mina extra kostnader räknas av från vitet om vi inte specifikt skrivit något annat? Det är väl tvärt om, om inte något annat står så är vitet och skadeståndet två olika saker? Det står inget i avtalet eller i det allmäna ABS09 att skadestånd först ska jämkas från eventuellt vite.
Därtill vore ju detta orimligt - om en byggare då får ett vite så innebär det att han kan välja att åsamka beställaren extrakostnader upp till vitets nivå utan att det gör någon skillnad för honom. T ex dra ytterligare på att bli klar.
Kan du peka på var i ABS09 eller lagen det skulle stå något som säker att skadestånd jämkas från vite?
Det jag finner i ABS09 är helt enkelt bara detta:
Entreprenörens skadeståndsskyldighet
31-35 §§ konsumenttjänstlagen.
20. Entreprenörens ersättningsskyldighet enligt 31 § (skadestånd på
grund av fel eller dröjsmål) och 32 § (skadeståndsskyldighet i
övrigt) konsumenttjänstlagen omfattar inte ideell skada eller
förlust i näringsverksamhet.
Så vad jag kan se är det standard villkor enligt lagen som gäller för skadestånd, med tillägget att några ideella skador eller näringsförluster inte ersätts, men det är inte aktuellt i detta fall.
Tja, då gäller väl paragraferna i konsumentjänstlagen eller? Du får väl läsa vad de innebär.
Skulle det har varit något skadeståndbegränsning skulle det finnas en skrivning i stil med "Entreprenörens totala skadeståndsskyldighet är begränsad till XXX". Det kan då också stå "i beloppet ingår ev. vitesbelopp".
Skadestånd är inte särskilt lagreglerat. Det finns skrivningar i konsumentlagstiftningen, avtalslagen och i sista hand skadeståndslagen. I allmänhet är det upp till parterna att komma överens om skadeståndsskyldighet.
Skulle det har varit något skadeståndbegränsning skulle det finnas en skrivning i stil med "Entreprenörens totala skadeståndsskyldighet är begränsad till XXX". Det kan då också stå "i beloppet ingår ev. vitesbelopp".
Skadestånd är inte särskilt lagreglerat. Det finns skrivningar i konsumentlagstiftningen, avtalslagen och i sista hand skadeståndslagen. I allmänhet är det upp till parterna att komma överens om skadeståndsskyldighet.
I Konsumentlagen står bl a detta:
Skadeståndsskyldighet på grund av fel eller dröjsmål
31 § Näringsidkaren är skyldig att ersätta konsumenten skada som denne tillfogas på grund av dröjsmål, om inte näringsidkaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.
...
Näringsidkaren och konsumenten kan träffa avtal om att ersättning enligt denna paragraf inte skall omfatta förlust i näringsverksamhet. Lag (2005:61).
Så det som är sista frågan är vad jag förstår vad "skada tillfogad på grund av dröjsmål" är. Andra referenser jag finner på nätet pekar på tydliga ekonomiska skador, typ dubbelt boende, extra kostnader för bygget orsakade av förseningen, mm.
I mitt fall har jag tänkt ta upp kostnader för räntor som löper längre (köpte ju tomt och har betalat en del andra avgifter innan entrepenaden tog vid), kostnader för byggström som behövts längre och under vintern istället för sensommaren (högre förbrukning), dyrare boende för min egen fortsatta inredning av huset (eftersom det blir på sommaren då hyrboende är dyrt) samt kostnad för ett par extra resor till bygget eftersom jag hade bokat att vara ute under september då det skulle varit klart.
Det råkar inte finnas en jurist i forumet som kan bekräfta om detta är rätt tänkt?
Skadeståndsskyldighet på grund av fel eller dröjsmål
31 § Näringsidkaren är skyldig att ersätta konsumenten skada som denne tillfogas på grund av dröjsmål, om inte näringsidkaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.
...
Näringsidkaren och konsumenten kan träffa avtal om att ersättning enligt denna paragraf inte skall omfatta förlust i näringsverksamhet. Lag (2005:61).
Så det som är sista frågan är vad jag förstår vad "skada tillfogad på grund av dröjsmål" är. Andra referenser jag finner på nätet pekar på tydliga ekonomiska skador, typ dubbelt boende, extra kostnader för bygget orsakade av förseningen, mm.
I mitt fall har jag tänkt ta upp kostnader för räntor som löper längre (köpte ju tomt och har betalat en del andra avgifter innan entrepenaden tog vid), kostnader för byggström som behövts längre och under vintern istället för sensommaren (högre förbrukning), dyrare boende för min egen fortsatta inredning av huset (eftersom det blir på sommaren då hyrboende är dyrt) samt kostnad för ett par extra resor till bygget eftersom jag hade bokat att vara ute under september då det skulle varit klart.
Det råkar inte finnas en jurist i forumet som kan bekräfta om detta är rätt tänkt?