4 962 läst ·
37 svar
5k läst
37 svar
Kan en bygglovspliktig byggnad inkräkta på "friggebodspotten"?
Nja, det finns ingen preskription på det sättet PBL. Svartbyggande är alltid svartbyggande oavsett hur länge sedan det skedde. Det innebär helt enkelt att du utförde en åtgärd utan lov eller annars i strid mot PBL, t ex uppförde en byggnad lagstridigt mot det generella byggnationsförbud som finns i landet.pacman42 skrev:
Det som finns är preskriptionstid för kommunens möjlighet att rikta sanktioner mot den enskilde. Byggsanktionsavgift (en sorts böter) kan bara tas ut inom fem år från överträdelse, sen preskriberas det hela. Förelägganden har en preskription på tio år.
Det där har misstolkats i vissa kommuner förr men har aldrig varit gällande rätt. Det har varit olagligheter ute i provinserna helt enkelt. Enligt PBL har du alltid kunnat genomföra en bygglovspliktig fasadändring trots att du har en svartbyggd bod på tomten.pacman42 skrev:
Ur ett tillsynsperspektiv känns att det blir en friggebod som det enda rimliga. Vad är det annars som säger att något alls är en friggebod? Man kan ju välja att söka bygglov för en byggnad som hade kunnat byggas som friggebod. Om man väljer att söka bygglov men inte söker det och bygger ändå så har man något som skulle kunnat vara en friggebod men inte är det? 
En friggebod är en byggnad som är uppförd enligt den bygglovsbefrielseregler som fanns för ändamålet i bygglagstiftningen för tiden. Inte svårare än så.A adron skrev:Ur ett tillsynsperspektiv känns att det blir en friggebod som det enda rimliga. Vad är det annars som säger att något alls är en friggebod? Man kan ju välja att söka bygglov för en byggnad som hade kunnat byggas som friggebod. Om man väljer att söka bygglov men inte söker det och bygger ändå så har man något som skulle kunnat vara en friggebod men inte är det?![]()
Att det kan vara klurigt för byggnadsnämnden att vid en tillsyn veta vad som skedde för många år sedan och om reglerna då uppfylldes är mer en praktisk fråga. Och spelar ju i de flesta fall ingen större roll.
Men det är fastighetsägaren som har bevisbördan.Claes Sörmland skrev:
En friggebod är en byggnad som är uppförd enligt den bygglovsbefrielseregler som fanns för ändamålet i bygglagstiftningen för tiden. Inte svårare än så.
Att det kan vara klurigt för byggnadsnämnden att vid en tillsyn veta vad som skedde för många år sedan och om reglerna då uppfylldes är mer en praktisk fråga. Och spelar ju i de flesta fall ingen större roll.
Hur vet då byggnadsnämnden om byggnaden är uppförd enligt de bygglovsbefrielseregler som fanns för ändamålet vid en tillsyn? Det enda rimliga är att om de har tillsyn på ett område och inventerar byggnader får anta att en byggnad som tillkommit på en plats där en friggebod får stå och enligt alla uppenbara egenskaper uppfyller kraven för en friggebod också är en friggebod.Claes Sörmland skrev:
En friggebod är en byggnad som är uppförd enligt den bygglovsbefrielseregler som fanns för ändamålet i bygglagstiftningen för tiden. Inte svårare än så.
Att det kan vara klurigt för byggnadsnämnden att vid en tillsyn veta vad som skedde för många år sedan och om reglerna då uppfylldes är mer en praktisk fråga. Och spelar ju i de flesta fall ingen större roll.
Det där skulle man kunna missbruka annars. Antag att jag uppför en byggnad idag som är 50,001 kvadratmeter, sedan väntar 10 år och uppför en byggnad till som är 50 kvadratmeter. Vid tillsyn påpekar jag att jo, men det förra huset är i själva verket inte alls bygglovsfritt utan det är byggt utan bygglov och preskriberat
Inte så jag uppfattade det när det gällde min dialog medbygglovsenheten i alla fall. Men de har ju haft fel i dialogen med mig förr, det har jag papper på....Claes Sörmland skrev:
Huvudsakligen ska byggnadsnämnden lita på uppgifter från fastighetsägaren vid en tillsyn. Endast om uppgifterna är uppenbart felaktiga finns skäl att ifrågasätta dem.A adron skrev:Hur vet då byggnadsnämnden om byggnaden är uppförd enligt de bygglovsbefrielseregler som fanns för ändamålet vid en tillsyn? Det enda rimliga är att om de har tillsyn på ett område och inventerar byggnader får anta att en byggnad som tillkommit på en plats där en friggebod får stå och enligt alla uppenbara egenskaper uppfyller kraven för en friggebod också är en friggebod.
Nu faller din exempel på att även en byggnad som är 50,001 kvadratmeter faller inom ramen för 50,0 kvm som lagen anger. Men jag förstår din poäng även bortsett från exemplet. Och ja, situationen kan uppstå där någon har svartbyggt en byggnad först som inte når kriterierna för bygglovsbefrielse och senare uppför en annan byggnad som gör det. Det är helt inom lagens ramar.A adron skrev:Det där skulle man kunna missbruka annars. Antag att jag uppför en byggnad idag som är 50,001 kvadratmeter, sedan väntar 10 år och uppför en byggnad till som är 50 kvadratmeter. Vid tillsyn påpekar jag att jo, men det förra huset är i själva verket inte alls bygglovsfritt utan det är byggt utan bygglov och preskriberat
Beror väl på det specifika utbytet ni hade. Generellt brukar ju inte medarbetare på byggnadsenheterna vilja diskutera PBL i generella termer utan enbart försöka hjälpa till i ens specifika fall. Att sen den enskilde tolkar försöket till muntlig hjälp som någon sorts generella principer är ju en annan sak.pacman42 skrev:
Fast här tycker jag är lagen är väldigt tydlig: "uppförts" - inte "enligt alla uppenbara egenskaper uppfyller kraven":A adron skrev:
Oavsett vilket tolkar jag följande från kommunen: "Det saknas dock grund för byggnadsnämndens ingripande" som att de är överens med mig om att det är en lovpliktig byggnad - men att det är för sent att ingripa pga preskriptionstiden. Varför skulle de annars prata om ingripande, om det nu är en friggebod - då finns ju per definition inget att ingripa mot. En byggnad kan inte samtidigt både vara och inte vara en friggebod.För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader) krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
...
i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
- tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelserinte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
- har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
- inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
Tack, ett dåligt exempel förstås. Men jag tycker fortfarande inte riktigt att det är en fungerande tillämpning av lagen. Det är inte rimligt att jag vart tionde år kan bygga ytterligare ett hus på 50 kvadratmeter (eller 30 i stan) och ett hus på 15 kvm ända tills tomten är täckt av byggnader.Claes Sörmland skrev:
Nu faller din exempel på att även en byggnad som är 50,001 kvadratmeter faller inom ramen för 50,0 kvm som lagen anger. Men jag förstår din poäng även bortsett från exemplet. Och ja, situationen kan uppstå där någon har svartbyggt en byggnad först som inte når kriterierna för bygglovsbefrielse och senare uppför en annan byggnad som gör det. Det är helt inom lagens ramar.
Det skulle ju räcka att de hus jag bygger har någon egenskap som gör att de inte uppfyller kraven för komplementbyggnad, som inte är tillräckligt uppenbar för att identifiera, men som jag efter 10 år kan visa för att plötsligt "omvandla" det från bygglovsfri komplementbyggnad till bygglovspliktig som inte ska mätas.
Eller om man tolkar lagen som att det är min avsikt vid uppförandet som styr; om jag uppför något i avsikten att det ska vara en bygglovsstridig byggnad, intygar falskt till kommunen att det är en bygglovsfri komplementbyggnad, och sen tio år senare meddelar att det var ett osant intygande som nu är preskriberat, så jag intygar att jag ska bygga en ny bygglovsfri komplementbyggnad.
Lagen är skriven med utgångspunkten att folk generellt följer den. Så finns tillsynen för de mer uppenbara övertrampen. Så ja det går att missbruka även bygglagstiftningen för en planerande och icke laglydig person. Eller av misstag.A adron skrev:Tack, ett dåligt exempel förstås. Men jag tycker fortfarande inte riktigt att det är en fungerande tillämpning av lagen. Det är inte rimligt att jag vart tionde år kan bygga ytterligare ett hus på 50 kvadratmeter (eller 30 i stan) och ett hus på 15 kvm ända tills tomten är täckt av byggnader.
Det skulle ju räcka att de hus jag bygger har någon egenskap som gör att de inte uppfyller kraven för komplementbyggnad, som inte är tillräckligt uppenbar för att identifiera, men som jag efter 10 år kan visa för att plötsligt "omvandla" det från bygglovsfri komplementbyggnad till bygglovspliktig som inte ska mätas.
Eller om man tolkar lagen som att det är min avsikt vid uppförandet som styr; om jag uppför något i avsikten att det ska vara en bygglovsstridig byggnad, intygar falskt till kommunen att det är en bygglovsfri komplementbyggnad, och sen tio år senare meddelar att det var ett osant intygande som nu är preskriberat, så jag intygar att jag ska bygga en ny bygglovsfri komplementbyggnad.
Jag har t ex sett exempel i grannskapet där man har trott sig ha byggt en bygglovsbefriat friggebod men har ställt den närmare gränsen mot väg eller allmän plats än 4,5 m. Därmed är det ju inte en friggebod utan ett svartbygge.
Sen meddelar men ju inte byggnadsnämnden när man uppför en bygglovsbefriad byggnad. Attefallshus anmälde man ju och åtgärden att uppföra dem gavs start och slutbesked så där "krönte" ju byggnadsnämnden dessa byggnader som just attefallshus.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 297 inlägg
Tillsyn sker enligt vid tiden gällande regler, så så länge kommunen inte inledde någon tillsyn före 1/12 spelar det ingen roll om kommunen missförstått de tidigare reglerna eller inte. Det finns alltså ingen anledning att fördjupa sig i frågan.
Vad gäller de nu gällande reglerna är min bedömning att kommunens tolkning är i linje med dem likt @pacman42 skrev.
Vad gäller de nu gällande reglerna är min bedömning att kommunens tolkning är i linje med dem likt @pacman42 skrev.