Svårt att ge ett uttömmande tips, eftersom bakgrunden till varför detta ska göras samt vilka förutsättningar som finns, inte riktigt framgår i texten.
Men jag skulle nog undersöka i följande ordning.
1) Dränering Finns den? fungerar den? Kommer den någonsin att bytas?
Om den måste/kommer att behöva åtgärdas, blir allt annat lättare om den åtgärdas först.
Har en god vän - han kallade ihop två vänner och de grävde för dräneringen på två sidor av huset på några timmar (en dag) för hand. (Detta är helt möjligt om huset inte står för djupt (hög sockel) samt måttligt tung jord. - han hade fuktig sandjord.)
Väntade att väggen skulle torka upp. Isolerade sedan väggen med Pordrän och lade ned dränering och spolbrunnar - efter konstens alla regler. När detta var klart, fixade han de två andra sidorna. (Blev riktigt bra). Dräneringen ska i huvudsak endast hantera grundvattennivå. Att isolera källarväggen är bra, även om källaren inte skall vara uppvärmd och kommer att hålla väggen torrare.
2) När beslut om dränering skall utföras eller inte, är det dags att ta hand om dagvattnet (väldigt viktigt)
a) Fixa så vatten från stuprännor inte stannar nära huset. (eller spara för bevattning i tunnor eller...)
b) Se till att marken inte lutar mot huset osv.
Det finns olika lösningar på detta, men måste anpassas efter dina förhållanden (Vattenmängder / lutningar mm.)
3) När ovanstående två punkter är "lösta" - Ta hand om källaren invändigt.
a) Börja med golvet. Jag skulle gräva ut ännu mer, - hur mycket, beror på markförhållanden samt vilken typ av källarvägg som finns /rasrisk mm. Jag skulle isolera golvet med minst XPS-cellplast innan gjutning. Men exakt hur lösningen skulle se ut för dig, är helt beroende på vilken mark som finns under huset. Om det gäller flera rum / stora ytor - inte gräva ut hela källaren på en gång (kanske ett rum i taget?)
b) Som golv använda mig av EPS-betong (lätt / isolerande och enkelt att hantera) samt flytspackel. Om det gäller stora ytor / volymer kanske annat passa bättre.?
Beroende på om golvet måste brytas upp senare (vattenledning / avlopp / el ledning eller...) finns under golvet, kanske man måste ta hänsyn till detta.
c) Blanda aldrig betong/sten med organiskt material. Skall något ändå täckas med trä eller liknande - se till att ha luftspalter mot betongen. Om något ska målas blir resultatet mer bestående om rätt färg används. (jag har svårt för tät plastfärg på material där fukten vandrar)
.
Men jag skulle nog undersöka i följande ordning.
1) Dränering Finns den? fungerar den? Kommer den någonsin att bytas?
Om den måste/kommer att behöva åtgärdas, blir allt annat lättare om den åtgärdas först.
Har en god vän - han kallade ihop två vänner och de grävde för dräneringen på två sidor av huset på några timmar (en dag) för hand. (Detta är helt möjligt om huset inte står för djupt (hög sockel) samt måttligt tung jord. - han hade fuktig sandjord.)
Väntade att väggen skulle torka upp. Isolerade sedan väggen med Pordrän och lade ned dränering och spolbrunnar - efter konstens alla regler. När detta var klart, fixade han de två andra sidorna. (Blev riktigt bra). Dräneringen ska i huvudsak endast hantera grundvattennivå. Att isolera källarväggen är bra, även om källaren inte skall vara uppvärmd och kommer att hålla väggen torrare.
2) När beslut om dränering skall utföras eller inte, är det dags att ta hand om dagvattnet (väldigt viktigt)
a) Fixa så vatten från stuprännor inte stannar nära huset. (eller spara för bevattning i tunnor eller...)
b) Se till att marken inte lutar mot huset osv.
Det finns olika lösningar på detta, men måste anpassas efter dina förhållanden (Vattenmängder / lutningar mm.)
3) När ovanstående två punkter är "lösta" - Ta hand om källaren invändigt.
a) Börja med golvet. Jag skulle gräva ut ännu mer, - hur mycket, beror på markförhållanden samt vilken typ av källarvägg som finns /rasrisk mm. Jag skulle isolera golvet med minst XPS-cellplast innan gjutning. Men exakt hur lösningen skulle se ut för dig, är helt beroende på vilken mark som finns under huset. Om det gäller flera rum / stora ytor - inte gräva ut hela källaren på en gång (kanske ett rum i taget?)
b) Som golv använda mig av EPS-betong (lätt / isolerande och enkelt att hantera) samt flytspackel. Om det gäller stora ytor / volymer kanske annat passa bättre.?
Beroende på om golvet måste brytas upp senare (vattenledning / avlopp / el ledning eller...) finns under golvet, kanske man måste ta hänsyn till detta.
c) Blanda aldrig betong/sten med organiskt material. Skall något ändå täckas med trä eller liknande - se till att ha luftspalter mot betongen. Om något ska målas blir resultatet mer bestående om rätt färg används. (jag har svårt för tät plastfärg på material där fukten vandrar)
.
Ja det påverkar ju lite nivån man skall lägga sig påSir James skrev:
Ser resten av huset likadant ut eller är det tipp topp...
Ååå vilken flachback… några år sedan jag tog itu med källaren. hade dock inga fuktproblem, däremot sättningsskador.
Fukten är ditt första bekymmer, som tidigare trådskrivare skrev.
Dränera ock isolera utsidan först.
Gräv ut golvet och gjut nytt med isolering och armering. ditt hus verkar också ha satt sig lite med tanke på det knäckta golvet vid väggen.
///BG
Fukten är ditt första bekymmer, som tidigare trådskrivare skrev.
Dränera ock isolera utsidan först.
Gräv ut golvet och gjut nytt med isolering och armering. ditt hus verkar också ha satt sig lite med tanke på det knäckta golvet vid väggen.
///BG
Dum fråga: När man gräver ut för att gjuta nytt golv då står hela huset bara på väggarna?? Eller är det alltid gjutet med fot/sockel både inåt/utåt?
Man hade ju velat ha armering från vägg och in tillsammans med golvet i ett stycke.
Iofs när golvet är sönderfallet bär det inget ändå?
Man hade ju velat ha armering från vägg och in tillsammans med golvet i ett stycke.
Iofs när golvet är sönderfallet bär det inget ändå?
Intressant projekt! Flera har skrivit många tips kring dränering, isolering på utsidan mm. så jag tänkte beskriva hur vi gjorde på insidan av källaren i vårt hus från 1936, efter råd från en byggingenjör med ca 30-40 års erfarenhet. Absolut inte det billigaste (eller snabbaste...), men det blev mkt bra.
1. Bilade ch grävde ut den gamla betongen (var 5-10 cm)
2. Grävde ut ytterliga några decimeter för att få plats med isolering mm.
3. Började med markduk, sen bärlager (om jag minns namnet rätt), toppade med makadam (tvättad) för att få det jämt.
4. Fortsatte med 20 cm S100 isolering (vågade inte gräva ut mer), armering, golvvärme och betong ca 10 cm.
5. Ovanpå blev det klinker.
Trots enormt mycket arbete med bilning och grävning så vad det värt det. Alternativet var att endast bila och gräva för nytt avlopp som var helt sönderrostade. Byggingenjören vi fick tips av menar att om man gjuter direkt ovanpå gammal sprucken betong (som vi hade) kan det låta ihåligt när man går på det. Vi gjöt plattan i två omgångar.
Den gamla putsen på väggarna bilade vi ner, slipade och putsade nytt. Väggarna målades med silikatfärg för att släppa igenom ev fukt (trots isolering på utsidan och ny dränering).
Det fanns ingen sockel utan väggarna står direkt på sand, vilket verkar vanligt med hus från 30-talet (som någon har skrivit tidigare).
Användningsområde, tid, budget, tidsperspektiv (hur länge ni ska bo kvar i huset osv) mm styr naturligtvis ambitionsnivån.
Ett stort lycka till oavett vad ni gör!
1. Bilade ch grävde ut den gamla betongen (var 5-10 cm)
2. Grävde ut ytterliga några decimeter för att få plats med isolering mm.
3. Började med markduk, sen bärlager (om jag minns namnet rätt), toppade med makadam (tvättad) för att få det jämt.
4. Fortsatte med 20 cm S100 isolering (vågade inte gräva ut mer), armering, golvvärme och betong ca 10 cm.
5. Ovanpå blev det klinker.
Trots enormt mycket arbete med bilning och grävning så vad det värt det. Alternativet var att endast bila och gräva för nytt avlopp som var helt sönderrostade. Byggingenjören vi fick tips av menar att om man gjuter direkt ovanpå gammal sprucken betong (som vi hade) kan det låta ihåligt när man går på det. Vi gjöt plattan i två omgångar.
Den gamla putsen på väggarna bilade vi ner, slipade och putsade nytt. Väggarna målades med silikatfärg för att släppa igenom ev fukt (trots isolering på utsidan och ny dränering).
Det fanns ingen sockel utan väggarna står direkt på sand, vilket verkar vanligt med hus från 30-talet (som någon har skrivit tidigare).
Användningsområde, tid, budget, tidsperspektiv (hur länge ni ska bo kvar i huset osv) mm styr naturligtvis ambitionsnivån.
Ett stort lycka till oavett vad ni gör!
Medlem
· Västra Götaland
· 11 inlägg
Err alternativ till att dränera är Penetron. Har gjort det själv och det fungerade mycket bra. Det blev snustorrt.
Som sagt vet jag inte förutsättningarna för den beskrivna källaren, men fukt finns alltid i luften. Varm luft kan innehålla betydligt mer vatten än kall luft. Fukten i luften kommer vandra från varmare till kallare ytor. När temperaturen på luften sjunker till daggpunkten (100% RF - Relativ Fuktighet), kommer vattenångan i luften att kondensera. Luften blir torrare och vatten utfälls (vatten utfälls ock kan börja rinna).
Är källaren varmare än marken utanför, kommer det att ske en fukt transport från källaren genom den murade väggen. Om källarväggen inte har någon utvändig isolering kommer daggpunkten att uppnås i väggen. Om källarväggen är täckt med Penetron eller asfalt på utsidan, kommer daggpunkten att uppnås i väggen eller på insidan av fuktspärren på utsidan väggen. Har man "otur" kommer det vattnet att söka sig tillbaka i rummet i den nedre delen av väggen. Om källarväggen är isolerad med dränerande isolering (t.ex. Pordrän) är tanken att kondenseringen i stort sett kommer att ske utanför väggen, och vattnet kommer att söka sig ned i dräneringen. Ju tjockare isolering ju längre ut sker kondenseringen. Detta resonemang fungerar bra, när rummet är varmare än marken runt om kring.
Resonemanget om fuktvandring blir mer kritisk om källaren är kall vintertid (liten temperaturskillnad mellan mark och källare). I detta fall kommer kondenseringen att ske tidigare, kanske även på insidan väggen. På sommaren blir det alltid kritiskt i en källare som inte är uppvärmd. Nu kan marken vara varmare än källaren. I detta fall vandrar fukten från marken och in mot källaren. Där daggpunkten uppstår, kommer vatten att utfällas (kanske på t.ex. väggar / tak osv. då kan ventilation behövas, för att transportera fukt - men det är en annan fråga hur en källare ska ventileras.) eller en kall dricka i solen får ofta utfällning på glaset. Om en källare inte ventileras under sommaren, kommer den förmodligen att kännas unken. (trots dränering och isolering mm.) Men en rätt isolerad källare, kommer att kunna hantera fuktvandringen på ett bättre sätt. Krypgrunder står inför samma resonemang. Finns det dessutom organiskt material (t.ex. trä) finns en stor risk för mögelbildning.
Vad pratar vi om för vatten mängder? (Jag gör det enkelt och länkar till deras exempel - en krypgrund) https://www.lfs-web.se/fukt.htm "Är luftomsättningen av storleksordningen 100m3/h kan det teoretisk sett bildas 284g kondens/h, 6816g kondens/24h i detta utrymme. I praktiken handlar det ofta inte om så här stor produktion av kondens. Ventilationen ser till att få ut en del fukt."
Är källaren varmare än marken utanför, kommer det att ske en fukt transport från källaren genom den murade väggen. Om källarväggen inte har någon utvändig isolering kommer daggpunkten att uppnås i väggen. Om källarväggen är täckt med Penetron eller asfalt på utsidan, kommer daggpunkten att uppnås i väggen eller på insidan av fuktspärren på utsidan väggen. Har man "otur" kommer det vattnet att söka sig tillbaka i rummet i den nedre delen av väggen. Om källarväggen är isolerad med dränerande isolering (t.ex. Pordrän) är tanken att kondenseringen i stort sett kommer att ske utanför väggen, och vattnet kommer att söka sig ned i dräneringen. Ju tjockare isolering ju längre ut sker kondenseringen. Detta resonemang fungerar bra, när rummet är varmare än marken runt om kring.
Resonemanget om fuktvandring blir mer kritisk om källaren är kall vintertid (liten temperaturskillnad mellan mark och källare). I detta fall kommer kondenseringen att ske tidigare, kanske även på insidan väggen. På sommaren blir det alltid kritiskt i en källare som inte är uppvärmd. Nu kan marken vara varmare än källaren. I detta fall vandrar fukten från marken och in mot källaren. Där daggpunkten uppstår, kommer vatten att utfällas (kanske på t.ex. väggar / tak osv. då kan ventilation behövas, för att transportera fukt - men det är en annan fråga hur en källare ska ventileras.) eller en kall dricka i solen får ofta utfällning på glaset. Om en källare inte ventileras under sommaren, kommer den förmodligen att kännas unken. (trots dränering och isolering mm.) Men en rätt isolerad källare, kommer att kunna hantera fuktvandringen på ett bättre sätt. Krypgrunder står inför samma resonemang. Finns det dessutom organiskt material (t.ex. trä) finns en stor risk för mögelbildning.
Vad pratar vi om för vatten mängder? (Jag gör det enkelt och länkar till deras exempel - en krypgrund) https://www.lfs-web.se/fukt.htm "Är luftomsättningen av storleksordningen 100m3/h kan det teoretisk sett bildas 284g kondens/h, 6816g kondens/24h i detta utrymme. I praktiken handlar det ofta inte om så här stor produktion av kondens. Ventilationen ser till att få ut en del fukt."