Intressant tråd, framför allt även lite fakta från SP. Dessutom är diskussionen högaktuell för min del då jag har en dusch som väntar med en vägg mot krypvind/snedtak. Plastens vara eller icke vara är alltså fortfarande inte självklart =/
Nja, i princip. Egentligen vill man inte ha ett tätare skikt utanför ett mindre tätt, men om det inre har tillräckligt hög täthet går det bra. Fast då behöver man ju å andra sidan inte det yttre..hireliath skrev:
Alltså, i ditt fall. Använd ett tätskikt med tillräckligt högt ånggenomgångsmotstånd, minst 1000 000 s/m. Då blir det skitbra.
Nej, det är ju inte självklart. Om du använder ett tätskikt som uppfyller de nya reglerna så kan du ha plast, kanske till och med ska du ha plast enligt nya BBR (jag vet inte), men jag förstår inte varför den skulle behövas. Jag hade skippat den, även om det borde funka, just för att jag inte an se att den skulle ha någon funktion.phl skrev:
Om du använder ett sämre tätskikt, ingen plast.
För ett par år sedan var det en del prat om detta med ökande fuktskador i badrum, och nån (från branschen?) föreslog att det kan bero på "Timellsnickare" som gör det själva. Det blev motsagt av försäkringsbolagen, som sa att tvärtom var deras erfarenhet att GDS:arna är så nervösa för att göra fel att de gör jobbet dubbelt så noga som man behöver, och då håller det.Linnex skrev:
Att de som tillverkar tätskikt rekommenderar att man behåller plasten i väggarna beror förmodligen på att väggtillverkaren tycker att den ska vara där, och villkorar sin garanti med det. Samma gäller t.ex. den ventilerande luftspalten under en takisolering - om man ändrar på den gäller inte isoleringstillverkarens garantier, trots att många, bl.a. SP, rekommenderar att man inte har sådan ventilation i gamla hus! Många byggnormer verkar vara anpassade främst för nybyggen, men eftersom delarna i ett hus samverkar kan det vara snudd på omöjligt att få rätt råd när man ska modernisera ett äldre hus med ventilation, våtrum, värme etc.
Jag måste kolla en sak...........
Vad är skillnaden mellan att ha våtrumstapet och kakel+tätskikt?
Jag hade svetsad tapet och väggen har diffusionsspärr (=plast).
Nu kör jag med kakel + fuktspärr och jag begriper inte hur detta skulle
kunna innebära en negativ förändring jämfört med våtrumstapeten?
Gipsskivan mellan "fuktspärrarna" är lika instängd som tidigare....... eller ???
Vad är skillnaden mellan att ha våtrumstapet och kakel+tätskikt?
Jag hade svetsad tapet och väggen har diffusionsspärr (=plast).
Nu kör jag med kakel + fuktspärr och jag begriper inte hur detta skulle
kunna innebära en negativ förändring jämfört med våtrumstapeten?
Gipsskivan mellan "fuktspärrarna" är lika instängd som tidigare....... eller ???
Det här är ju precis det vi skrivit om.
Men igen då: Tätskiktet under kakel är mindre tätt än en plastmatta. Vid kaklad vägg med ett tätskikt som inte uppfyller de nya kraven kommer det alltså komma igenom en viss mängd fukt, som kommer fastna i gipsskivan om det finns plast bakom, och inte kunna ta sig ut igen. Matta eller tätskikt som uppfyller de nya kraven är såpass täta att detta inte ska vara ett problem.
Men igen då: Tätskiktet under kakel är mindre tätt än en plastmatta. Vid kaklad vägg med ett tätskikt som inte uppfyller de nya kraven kommer det alltså komma igenom en viss mängd fukt, som kommer fastna i gipsskivan om det finns plast bakom, och inte kunna ta sig ut igen. Matta eller tätskikt som uppfyller de nya kraven är såpass täta att detta inte ska vara ett problem.
Appropå fusk i utförandet. En gång när jag handlade kakel så anförtrodde säljare mig att det är ganska vanligt att proffsplattsättare kommer och lämnar tillbaka ca hälften av den mängd tätskikt de tagit ut för ett jobb. Och att det innebär att de strukit på ungefär hälften så mycket som de skall.
Vad han inte sa men som jag började fundera på. Jag undrar hur returerna redovisas? Plattsättaren kan kanske både fuska med jobbet och dessutom sälja tillbaka det som blir över men redovisa det ursprungliga uttaget för kunden som betalar för alltihop.
Vad han inte sa men som jag började fundera på. Jag undrar hur returerna redovisas? Plattsättaren kan kanske både fuska med jobbet och dessutom sälja tillbaka det som blir över men redovisa det ursprungliga uttaget för kunden som betalar för alltihop.
Vet man bara vilken produkt som hantverkaren använt så kan man ju själv räkna på materialåtgång. T.ex. 1,3 kg/m2 x 17m2 = 22,1 kg gucka.hempularen skrev:
Jepp, det här förekommer i branschen. Men jag tror att det största skälet till att inte angiven mängd kommer på är tidsbrist. Att man anser sig bara hinna göra en strykning, och så kör man istället på "tjockt" första gången. Då blir det för lite. Vissa fabrikat är dessutom svåra att få på angiven mängd med även om man gör två strykningar, och att någon som jobbar på fast pris ska åka tillbaka och göra en strykning till för att få på de sista 0,2 kg/m2 är nog ovanligt.hempularen skrev:
Nä, förtroende är bra men kontroll är bättre ;-)jon_h skrev: