Kabeldimension JFB
Hej, har en fråga angående el. När man sätter fasskena på första raden och ska vidare till nästa rad, ska man dra 3 kablar från JFB till nästa rad. Så min fråga är vilken kabeldimension ska man ha från JFB till nästa rad? Ska man alltid ta samma dimension som inkommande kabel? Eller kan man gå ner i dimension? Tacksam för svar!
Det korta svaret är att man brukar använda en ledare med samma tvärsnittsarea för enkelhetens skull.
Annars finns alltid möjligheter att bygga efter avsnitten om överlast 433 och kortslutningsskydd 434 i elinstallationsreglerna med allt vad det innebär.
Annars finns alltid möjligheter att bygga efter avsnitten om överlast 433 och kortslutningsskydd 434 i elinstallationsreglerna med allt vad det innebär.
Okej skulle du kunna ge mig ett exempel? Förlåt men vill gärna veta😊A avh67f skrev:
Det kan också vara så att mätarsäkringen och tillika då huvudsäkring är 16 A i en mindre bostad men huvudledningen in är vanliga 6 mm2. Att gå ner i area då i ditt exempel betyder att mätarsäkringen fortfarande mest troligen skyddar den klenare ledningen men jag tycker ändå man bör undvika det.
Kanske någon annan har mer tankar om detta? Bra fråga var det i alla fall.
Kanske någon annan har mer tankar om detta? Bra fråga var det i alla fall.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 825 inlägg
Det är just föregående säkring uppströms som styr, vanligen mätarsäkringen i en bostad. Så tumregeln att välja samma area som huvudledningen är bra.
Det ger att man i praktiken inte behöver gå över 6 mm² i en bostad, även om huvudledningen har arean 10 mm².
I sällsynta fall kan även en liten centrals säkringar tillsammans sätta gränsen.
Å andra sidan kan man på en industri som kanske matar en central med 120 mm² vilja sätta säkringar på ingången av centralen för att slippa använda 120 mm² kopplingstråd internt.
Det ger att man i praktiken inte behöver gå över 6 mm² i en bostad, även om huvudledningen har arean 10 mm².
I sällsynta fall kan även en liten centrals säkringar tillsammans sätta gränsen.
Å andra sidan kan man på en industri som kanske matar en central med 120 mm² vilja sätta säkringar på ingången av centralen för att slippa använda 120 mm² kopplingstråd internt.
Det här är en sån där fråga som man undrar varför den ställs? Är det ett praktiskt problem eller ett teoretiskt resonemang?
Från mitt perspektiv, som husägare, så skulle jag inte ens reflektera över det utan sätta samma dimension som inkommande huvudledning alt en dimension som är lämplig efter huvudsäkringarna. I mitt fall så är inkommande ledning 16 kvmm (tror jag) men mätaren föregås av 25 A smältsäkringar. Därför är allt internt kablage efter fördelningsplinten där inkommande delas upp 6 kvmm. Jag ser ingen anledning att börja trixa med det, men inte heller någon stark anledning att gå upp till RK10 eller RK16.
Från mitt perspektiv, som husägare, så skulle jag inte ens reflektera över det utan sätta samma dimension som inkommande huvudledning alt en dimension som är lämplig efter huvudsäkringarna. I mitt fall så är inkommande ledning 16 kvmm (tror jag) men mätaren föregås av 25 A smältsäkringar. Därför är allt internt kablage efter fördelningsplinten där inkommande delas upp 6 kvmm. Jag ser ingen anledning att börja trixa med det, men inte heller någon stark anledning att gå upp till RK10 eller RK16.
Jag har sett många olika varianter, men den absolut vanligaste att dra mellan raderna av fasskenor på färdigbyggda centraler är nog 6mm2.
Sedan ska jag erkänna att jag känner mig lite osäker på vad jag faktiskt ska klassa den som.
Det är en kort sträcka inne i en central och då är det knappast varken gruppledning eller huvudledning.
I Norge är dom extremt petiga med att kabel från mätaren ska ha samma kvadrat som matarkabeln, till den grad att jag sett att dom går ner i kvadrat för PEN ledaren vilket jag tycker är helt åt skogen. Men man får ta seden dit man kommer.
Finns säkert någon som har invändningar emot det jag kommer säga nu, men i sverige hade jag nog använt 6mm2 även om inkommande varit något större. Det är en kort sträcka och villkor för "kablar" och ändras dramatiskt beroende på vad man ger dem för namn (vad man som elektriker väljer att kalla dem)
Finns säkert en el standard som tar upp detta på sis.se men inte som jag kommer på... företaget jag jobbar på köper oftast även större elcentraler färdiga och vi rullar i princip bara in dom... vi bygger heller inte om dom utan det kommer en representant från skåpsbyggarfabriken.
Vet att visa elektriker blir riktigt upprörda när man går ner i kvadrat, men mig veterligen finns det inte något konkret i just skåp och centraler.
I en central skulle jag vilja resonera som så att kablarna är skyddade från kortslutning eftersom dom är i en kapsling. Så överlast blir dimensionserande, och här blir det knivigt eftersom det kan bli riktigt varmt i en belastad central och omgivingstemperatur är en av korrektionsfaktorerna. Vilket i teorin skulle innebära att ledaren inne i centralen skulle kunna bli större än inkommande eftersom det är varmare just där. Så jag hade tittat bort ifrån paragrafrytteri och resonerat förnuftigt istället.
Något i denna stilen...
En dvärgbrytare är byggd för att efterlikna en smärtsäkring, då det inte finns en krets som ensam ersätter en smältsäkrings inverstidskaraktäristik så använder man två sepparata funktioner som trippar brytaren, en termisk som är baseras på bimetall och en elektrodynamisk som är en enkel elektromagnet som kopplar bort kortslutning. I B C och D är den termiska utlösaren av samma typ medan den elektrodynamiska skiljer sig åt.
Den termiska bimetallutlösaren är i dvärgbrytaren fysiskt kopplad till anslutningsklämman, så blir klämman varm blir också den termiska utlösaren varm. vilket innebär att om du skulle koppla en för klen ledare från jordfelsbrytaren så kommer sannolikt värmen vandra från ledaren in i automatsäkringarna och få centralen att trippa sig själv.
ett annat alternativ... vissa mobiltelefoner har numera värmekamera och överlastkravet bygger på att en pvc kabel får bli max 70°C och en PEX 90°C
Skulle inte tycka det var något fel i att man körde fullt på allt i någon timme för att sedan mäta tempen på ledarna och kolla att de är under 70
Sedan ska jag erkänna att jag känner mig lite osäker på vad jag faktiskt ska klassa den som.
Det är en kort sträcka inne i en central och då är det knappast varken gruppledning eller huvudledning.
I Norge är dom extremt petiga med att kabel från mätaren ska ha samma kvadrat som matarkabeln, till den grad att jag sett att dom går ner i kvadrat för PEN ledaren vilket jag tycker är helt åt skogen. Men man får ta seden dit man kommer.
Finns säkert någon som har invändningar emot det jag kommer säga nu, men i sverige hade jag nog använt 6mm2 även om inkommande varit något större. Det är en kort sträcka och villkor för "kablar" och ändras dramatiskt beroende på vad man ger dem för namn (vad man som elektriker väljer att kalla dem)
Finns säkert en el standard som tar upp detta på sis.se men inte som jag kommer på... företaget jag jobbar på köper oftast även större elcentraler färdiga och vi rullar i princip bara in dom... vi bygger heller inte om dom utan det kommer en representant från skåpsbyggarfabriken.
Vet att visa elektriker blir riktigt upprörda när man går ner i kvadrat, men mig veterligen finns det inte något konkret i just skåp och centraler.
I en central skulle jag vilja resonera som så att kablarna är skyddade från kortslutning eftersom dom är i en kapsling. Så överlast blir dimensionserande, och här blir det knivigt eftersom det kan bli riktigt varmt i en belastad central och omgivingstemperatur är en av korrektionsfaktorerna. Vilket i teorin skulle innebära att ledaren inne i centralen skulle kunna bli större än inkommande eftersom det är varmare just där. Så jag hade tittat bort ifrån paragrafrytteri och resonerat förnuftigt istället.
Något i denna stilen...
En dvärgbrytare är byggd för att efterlikna en smärtsäkring, då det inte finns en krets som ensam ersätter en smältsäkrings inverstidskaraktäristik så använder man två sepparata funktioner som trippar brytaren, en termisk som är baseras på bimetall och en elektrodynamisk som är en enkel elektromagnet som kopplar bort kortslutning. I B C och D är den termiska utlösaren av samma typ medan den elektrodynamiska skiljer sig åt.
Den termiska bimetallutlösaren är i dvärgbrytaren fysiskt kopplad till anslutningsklämman, så blir klämman varm blir också den termiska utlösaren varm. vilket innebär att om du skulle koppla en för klen ledare från jordfelsbrytaren så kommer sannolikt värmen vandra från ledaren in i automatsäkringarna och få centralen att trippa sig själv.
ett annat alternativ... vissa mobiltelefoner har numera värmekamera och överlastkravet bygger på att en pvc kabel får bli max 70°C och en PEX 90°C
Skulle inte tycka det var något fel i att man körde fullt på allt i någon timme för att sedan mäta tempen på ledarna och kolla att de är under 70