J jonaserik skrev:
Ursäkta då, är det då en metall som den är rullad på så blir det som en trafo med järnkärna och beroende på uttagen effekt så ökar värmen, En spole kan anta samma fenomen och det är inget nytt under solen.
Du har missuppfattat det med att "spole" med eller utan järnkärnor, plåtar etc har något med värmeproblem vid en sladdvinda att göra. Du får samma problem om du packar in sladden i samma volym enligt tex ett mönster i zick-zack eller vad du nu tycker skulle passa. Det är bara grovt sett förlusteffekten per volymenhet som betyder något där och beroende av ström och resistans.

De eventuella resteffekterna du får pga spolen är försumbara genom att ledarna i sladden för strömmen åt båda håll motriktat i varje ögonblick. Det är magnetiskt i balans och brukar ibland kallas en typ av bifilär spole dvs dubbelriktad, sök upp det och kolla lite.

Du behöver inte haka upp dig så mycket på vad andra råkar skriva. Själv kan jag se mycket vettigt i vad du skriver men ibland onödiga kamper och urspårningar utan värde för frågeställningarna. Särskilt när guldkornen blandas med mer av mumbojumbo.
 
  • Gilla
Panor82 och 3 till
  • Laddar…
O
J jonaserik skrev:
Ursäkta då, är det då en metall som den är rullad på så blir det som en trafo med järnkärna och beroende på uttagen effekt så ökar värmen, En spole kan anta samma fenomen och det är inget nytt under solen.
Nu blev det fel igen. Du har verkligen aning om vad en transformator är eller hur den fungerar? För att det skall bli en transformator måste du ha minst två olika elektriska kretsar förbundna via två spolar lindade runt samma järnkärna. När spänning eller strömmen i den ena kretsen ändras induceras ett magnetfält i spolen. Magnetfältet skapar ett magnetiskt flöde i järnkärnan som påverkar den andra spolen där det omvända fenomenet uppstår. Spänning på en sidan överförs alltså från den ena elektriska kretsen till den andra via magnetfält, och när kretsen på sekundärsidan sluts överförs även energi och det flyter en ström. Spolarnas inbördes storlek avgör om hur stor spänningsskillnaden blir. Om du har 230V på ena sidan och vill ha 23V på andra sidan skiljer en faktor tio i antal varv på spolarna. Så du får nog ta och acceptera att en sladdvinda inte är en transformator.
 
Jepp du har rätt i det elektriska momentet med transformering till olika spänningar, men när en lindning består av någon form av en elektriskt ledande materiel lindad på en trumma av magnetiskt materiel, så uppstår vid belastning en värmeutveckling att bli, klart helt beroende vilken effekt som transporteras genom ledaren. I det fall som TS har så är belastningen inte hög, men kan generera värme som ökar i kvadrat med tiden när ledaren inte kan kylas av p.g.a. att den är lindad tät. Bara prova själv med en sladd vinda och ta en stor effekt får du se och känna vad som händer. Sen det med effekten genom en ledare som är för klen att transportera denna effekt. så blir det motstånd som generar värme bär avkylning inte blir, Det finns vindor med termosäkring för att säkerställa att den inte blir för varm och en del har bara en liten lapp som varnar för att ta ut för hög effekt outrullad.
 
J jonaserik skrev:
Det står på varenda kabelvinda sen mist 20 år tillbaka med varningstext, men du kanske har någon sen 40 år tillbaka
Jag kollade på mina kabelvindor som samtliga är nyare än 20 år. Inte på någon av dom står det att dom inte får seriekopplas.
 
useless useless skrev:
Inte på någon av dom står det att dom inte får seriekopplas.
Klart det inte står om seriekoppling, inte normalt men används. vid längre sträckor, så gör jag med när en vinda inte räcker. Troligtvis står det om max effektuttag vid outrullad eller utrullad, samt att en del har termosäkring som bryter när det blir för varmt och risk för att smälta eller annan fara. kommer i antågande på grund av värme.
 
Tråden handlar ju om märkningen "Får ej seriekopplas" och du hävdade att märkningen finns på alla kabelvindor sen minst 20 år tillbaks. Hur ska du ha det?
 
Står inget i mina inlägg om att seriekopplas eller inte, det är TS som frågar om det går och jag svarade att det går om dom är utrullade, beror helt på den effekt som tas ut, om effekten är stor så ska dom rullas ut fullt, så dom inte brinner upp
 
  • Gilla
Hasse11
  • Laddar…
TS ställde en fråga om märkningen ”Får ej seriekopplas”. Bo skrev att han aldrig sett den märkningen tidigare varpå du svarade att den funnits på alla kabelvindor i minst 20 år.

Sen började du blanda in transformatorer och termosäkringar, men det har inget med TS skarvsladdar att göra vad jag vet.
 
  • Gilla
Stibbadrill
  • Laddar…
Har sökt på kabelvindor, hittar inte nu med skylt. Jag har en äldre modell, numera verkat det att alla ska ha en termosäkring som skydd. Säkert en bestämmelse som tillkommit på grund av fara. Alla som syns vid sök har en liten röd knopp på sig och är en termosäkring.
 
J jonaserik skrev:
det är TS som frågar om det går och jag svarade att det går om dom är utrullade
Du stöter på protester eftersom du fortsätter att skriva om något som TS inte frågat om. TS har inte nämnt någon kabelvinda. Det är du som pratar om kabelvindor. Varför undrar vi andra.
 
J jonaserik skrev:
Har sökt på kabelvindor, hittar inte nu med skylt. Jag har en äldre modell, numera verkat det att alla ska ha en termosäkring som skydd. Säkert en bestämmelse som tillkommit på grund av fara. Alla som syns vid sök har en liten röd knopp på sig och är en termosäkring.
Jag kan intyga att kabelvindor ofta har texten att de måste rullas ut helt för full belastning. Och att de ofta har en termosäkring. Frågan är varför du tar upp det när ingen frågat om några kabelvindor.
 
useless useless skrev:
TS ställde en fråga om märkningen ”Får ej seriekopplas”. Bo skrev att han aldrig sett den märkningen tidigare varpå du svarade att den funnits på alla kabelvindor i minst 20 år.
Blanda i saker, är du en elektriker ? Då vet du lika väl som jag och andra att vid belastning uppstår värme och det har ingen betydelse var belastningen kommer i från, varmt blir det. Nu är det kanske ni ungdomarna ( om jag får säga så ) på forumet som inte har sett det, men vi oldboys vet att det finns kvar på en del vindor. Du vet även att det kommer nya regler om något med jämna mellanrum och det gäller nog vindor med som numera har termoskydd..
 
Belmlu
GK100 GK100 skrev:
Huvudsaken är att du inte låter det bli en mer permanent lösning. Nu verkar det ju inte vara så och dessutom har du vad det verkar gjort allt föredömligt så här långt efter förutsättningarna.
Nej kände väl i magen redan när det sattes upp att det är en tveksam lösning men hade inga belägg för det. Tack vare svaren här vet jag i alla fall någorlunda varför och att det bör åtgärdas framåt vår/sommar. Så får det bli :)
 
  • Gilla
Bo.Siltberg och 1 till
  • Laddar…
Belmlu
Bo.Siltberg Bo.Siltberg skrev:
Den märkningen har jag inte sett eller hört talas om tidigare. Det kan ha kommit nya påbud om att tillverkaren måste skriva så i sin anvisning. Det är ju en väldigt enkel regel, men trubbig, som folk kommer att ifrågasätta. Att å andra sidan beskriva alla problem som kan inträffa med långa skarvsladdar i serie tar upp en A4 som ingen kommer att ens läsa... Kanske värt att kontrollera att kabeln har arean 1.5 mm², typ H07RN-F 3G1.5 mm².

Följ Avemos råd, bortse från vad jonaserik skriver. Se på sikt om det går att ersätta en del skarvsladdar med fasta uttag. Vänd uttag nedåt så att vatten inte kan rinna in i dem. Din belastning är inga problem. Sladdvindor är inget problem här. Det är den totala längden som kan bli ett problem, och skarvpunkter som kan utsättas för väder och vind. Givetvis förutsätter jag att uttaget på huset är skyddat av en JFB?
Missade det fetmarkerade tidigare så kontrollerade nu och det är precis den kabeln samt dimension som sitter i sladden. Märket Voltomat köpta hos Bauhaus:
https://www.bauhaus.se/skarvsladd-voltomat-5m-ip44-h07rn-f-3g1-5-svart
https://www.bauhaus.se/skarvsladd-voltomat-ip44-h07rn-f-3g1-5-10m-svart
https://www.bauhaus.se/skarvsladd-voltomat-h07rn-f-3g1-5-20m-ip44-svart
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.