Ibland blir det lite tokigt med "liknande trådar", då man missar hur aktuellt det är .. När det gäller graviditet så är det faktiskt rätt viktigt att säga att följderna IBLAND är sjukdom (förlossningen är väl ett extremt exempel). Men man får inte glömma att myndigheters lagtolkningar inte alltid går hand i hand med folkets syn och moral.Anna_H skrev:
Väldigt mycket av diskussionerna om sjukskrivningar numera går ju ut på att antingen har läkaren inte kunnat förklara tillfredställande för Försäkringskassan hur patientens arbetsförmåga är nedsatt, om det avviker från de uppsatta mallarna, eller på att patienten inte förstått att arbetsförmågan inte behöver vara nedsatt trots skada/sjukdom.
Exempelvis kan en person med stillasittande arbete arbeta med gipsat ben, det kan dock inte tex en sjuksköterska. Därför är det inte garanterat att man får 6 veckors sjukskrivning för att man brutit benet. Och vid en hel del former av depression eller ryggbesvär är en allt för lång heltidssjukssjukskrivning direkt förödande.
Exempelvis kan en person med stillasittande arbete arbeta med gipsat ben, det kan dock inte tex en sjuksköterska. Därför är det inte garanterat att man får 6 veckors sjukskrivning för att man brutit benet. Och vid en hel del former av depression eller ryggbesvär är en allt för lång heltidssjukssjukskrivning direkt förödande.
Tja det största problemet är ändå att man hela tiden väljer att införa allt mer komplicerad byråkrati, utan att visa att den för något gott med sig. Med hänvisning till "rättssäkerheten i intyg" skall sida up och ner med oväsentligheter anges. Sjukvården, liksom skolan och polisen, formligen drunknar i pappersarbete som i låg utsträckning gör någon faktisk relevant nytta. Min egen tro är att det bakomliggande problemet är en allt större och växande stab med byråkrater, som har egenvinning i att göra saker mer komplexa, och på så sätt utöka arbetskraften under sig, och sin egen lön. En god byråkrat borde arbeta efter devisen att göra sig själv onödig, inte oundgänglig.