5 832 läst ·
5 svar
6k läst
5 svar
Jordfelsbrytare - byta plats på noll och fas?
Det spelar väl ingen roll om fas och nolla in till en jordfelsbrytare byter plats?
Jag fastnade i en diskussion på lunchen där en kollega bestämt hävdade att man inte ska använda jordfelsbrytare med stickpropp - för sätter man dessa upp-och-ner så fungerar de inte.
Jag tycker inte att det spelar någon roll om man vänder fas och nolla, så länge jorden är rätt - och det är den ju!!! Men han lät så bergsäker att jag tillslut blev osäker runt hans resonemang!?
Säg att jag har rätt!!
(Nej, vi är INTE i elbranschen!!
)
Jag fastnade i en diskussion på lunchen där en kollega bestämt hävdade att man inte ska använda jordfelsbrytare med stickpropp - för sätter man dessa upp-och-ner så fungerar de inte.
Jag tycker inte att det spelar någon roll om man vänder fas och nolla, så länge jorden är rätt - och det är den ju!!! Men han lät så bergsäker att jag tillslut blev osäker runt hans resonemang!?
Säg att jag har rätt!!
(Nej, vi är INTE i elbranschen!!
Du har rätt, jordfelsbrytare man sätter i uttag funkar. De kollar bara att summan av strömmen genom dem är noll, alltså att det kommer tillbaka lika mycket ström som den släpper ut, vilket innebär att ingen ström har läckt iväg någonstans.
Tack! Precis så jag sa: summan av strömmen är det intressanta och strömmen vet inte i vilken tåt den går ut och i vilken den kommer tillbaka - så länge det går lika mycket åt båda hållen vet JFBn att det är okej.
Att det inte ens behövs jord är en intressant poäng då hans resonemang gick ut på att det var strömskillnaden mellan nolla och jord i jämförelse med strömskillnaden mellan fas och noll... eller hur det nu var, det var mycket svammel och många ord - därav min förvirring.
Jag känner mig laddad inför 15-fikat nu!
Tack
Att det inte ens behövs jord är en intressant poäng då hans resonemang gick ut på att det var strömskillnaden mellan nolla och jord i jämförelse med strömskillnaden mellan fas och noll... eller hur det nu var, det var mycket svammel och många ord - därav min förvirring.
Jag känner mig laddad inför 15-fikat nu!
Go KILL!!! 
Byt namn till 'felströmsbrytare' som tankeexperiment för det är det det är. Går strömmen fel väg, dvs inte fram och tillbaka genom JFBn utan genom kroppen på en person och ner i marken så bryter den. Skyddsjorden har ingen funktion annat än att koppla ihop skyddsjord in och skyddsjord ut.
En tvåpolig JFB kan inte avgöra vad som är fas och nolla heller. Det är som att se en film tagen ut genom fönstret på ett tåg och se ett annat tåg röra sig. Eller är det tåget med kameran som rör sig?
Byt namn till 'felströmsbrytare' som tankeexperiment för det är det det är. Går strömmen fel väg, dvs inte fram och tillbaka genom JFBn utan genom kroppen på en person och ner i marken så bryter den. Skyddsjorden har ingen funktion annat än att koppla ihop skyddsjord in och skyddsjord ut.
En tvåpolig JFB kan inte avgöra vad som är fas och nolla heller. Det är som att se en film tagen ut genom fönstret på ett tåg och se ett annat tåg röra sig. Eller är det tåget med kameran som rör sig?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 260 inlägg
Eller om man skall vara ännu mer teknisk kanske: summafelsbrytare, vad jfbn gör är att summera ingående och utgående strömmar (med tecken), denna summa skall alltid vara noll (mätt över något lagom litet tidsintervall för att tillåta ickeresistiva laster), alltså lika mycket skall flyta ut till lasten via fasen som flyter in från lasten via nollan (och vice versa) annars betyder det att strömmen har tagit vägen någon olämplig stans t ex genom kroppen på någon person direkt till jord som pefo skriver.
Principschemat är faktiskt ganska enkelt, en toroid transformatorkärna är lindad med tre lindningar, två av dem är fas och nolla och de är lindade emot varandra, dvs så att de vid ström i rätt riktning försöker driva magnetfältet åt motsatt håll. Om strömmarna är lika stora så leder det till ett nettomagnetflöde som är noll. Om den enda skulle bli lite större så kommer det att bli ett nettomagnetflöde och detta kommer att ge upphov till en liten (sk) felström i den tredje lindningen, storleken på (fel)strömmen är proportionell mot hur stor obalansen mellan fas och nolla är, blir den tillräckligt stor under tillräckligt lång tid (vilket man ser vid mätning av felströmmen) så triggar man ett relä som bryter fast och nolla till lasten. Eftersom fas och nolla är motvänt symmetriska så är det som pefo beskriver med sin tågliknelse inte någon filosofisk skillnad mellan dem vad jfbn anbelangar.
På engelska kallar man dem också lite mer tekniskt korrekt RCD - residual current device, men det gör det väl iofs inte lättare att förstå för lekmannen.
Principschemat är faktiskt ganska enkelt, en toroid transformatorkärna är lindad med tre lindningar, två av dem är fas och nolla och de är lindade emot varandra, dvs så att de vid ström i rätt riktning försöker driva magnetfältet åt motsatt håll. Om strömmarna är lika stora så leder det till ett nettomagnetflöde som är noll. Om den enda skulle bli lite större så kommer det att bli ett nettomagnetflöde och detta kommer att ge upphov till en liten (sk) felström i den tredje lindningen, storleken på (fel)strömmen är proportionell mot hur stor obalansen mellan fas och nolla är, blir den tillräckligt stor under tillräckligt lång tid (vilket man ser vid mätning av felströmmen) så triggar man ett relä som bryter fast och nolla till lasten. Eftersom fas och nolla är motvänt symmetriska så är det som pefo beskriver med sin tågliknelse inte någon filosofisk skillnad mellan dem vad jfbn anbelangar.
På engelska kallar man dem också lite mer tekniskt korrekt RCD - residual current device, men det gör det väl iofs inte lättare att förstå för lekmannen.
Klicka här för att svara