Isolera kallvinden.
Hej. Köpte hus. Och jag vill isolera övre våningen dvs snetaket. Idag är det masonit 10mm samt innre paneler svart papp. Reglarna till takstolen 150mm sedan kommer yttre panelerna utvändigt.
Min fråga är då. Ska jag ha luftspalt 20 30mm isolering. Bygga på reglarna med 95 reglar så jag kan få 210-220 mm isolering. Sedan sätta 45x45 vågrätt isolering där med så man är uppe i 250-260 mm i isolering. Sedan ångspärr osb gips.
Är bara orolig att punktera spärren när man skruvar på gipsen.
Sedan så har jag 3 rum. Där väggarna går ända upp mot innre panelerna. Måste jag ta ner alla väggar isolera i helhet eller kan man lösa det genom att dra isoleringen en bit nedför alla väggar som kommer i vägen 😥
Min fråga är då. Ska jag ha luftspalt 20 30mm isolering. Bygga på reglarna med 95 reglar så jag kan få 210-220 mm isolering. Sedan sätta 45x45 vågrätt isolering där med så man är uppe i 250-260 mm i isolering. Sedan ångspärr osb gips.
Är bara orolig att punktera spärren när man skruvar på gipsen.
Sedan så har jag 3 rum. Där väggarna går ända upp mot innre panelerna. Måste jag ta ner alla väggar isolera i helhet eller kan man lösa det genom att dra isoleringen en bit nedför alla väggar som kommer i vägen 😥
Vad är förutsättningarna? Dvs, hur mkt isolering finns det idag i snedtaket, i raka taket samt i kattvindsväggarna?
Finns det fuktproblem, dvs mögel på råsponten?
Hur mkt isolering finns i resten av huset, dvs väggar och golv?
Vad är det för fönster och dörrar (isoleringsvärden)?
Hur stor yta av husets totala klimatskalsyta står snedtaken för?
Var i landet ligger huset? (klimatet - styr behovet av isolering)
Hur mkt uppvärmningsenergi behöver huset?
Hur gammalt är huset?
Hur stort är det, och vilken typ?
Är det blåsigt läge där huset står?
Finns det gott om gnagare?
VAD ÄR SYFTET?
Finns det fuktproblem, dvs mögel på råsponten?
Hur mkt isolering finns i resten av huset, dvs väggar och golv?
Vad är det för fönster och dörrar (isoleringsvärden)?
Hur stor yta av husets totala klimatskalsyta står snedtaken för?
Var i landet ligger huset? (klimatet - styr behovet av isolering)
Hur mkt uppvärmningsenergi behöver huset?
Hur gammalt är huset?
Hur stort är det, och vilken typ?
Är det blåsigt läge där huset står?
Finns det gott om gnagare?
VAD ÄR SYFTET?
Finns bara isolering vid nocken/raka taket. Tomt vid snetaket samt kattvinden. Består av 10mm masonitskiva invändigt. Takstolarna består av 150mm med inner panel yttre panel svart pap takpannor. Invändigt med svart isolerpapp. Ytterväggar består tegel. Runt om i hela huset med masonit 10mm. Huset är byggt runt 65. 168m2 boyta. Där jag bor är det blåsigt ja. Halland. Syftet är att vindsvåningen skall isoleras tak väggar golv. Samt läggas vattenburet golvvärme. Så som jag förstått det så skall man ha luftspalt mot dem yttre paneler isolera med stenull ångspärr osb gips. Men tydligen så har många olika uppfattningar ang isolering tak/vind. Man blir lite vilsen.Oldboy skrev:
Ok.
Mot yttertaket (råsponten) behövs en luftspalt. Jag tycker att 20-30 mm bör räcka iom att det ofta är lite blåsigt. Då blir det rejäl fart på luften även i smala spalter/springor.
Halland. Då är det milt men blåsigt en stor del av året. Då är vindtätning av isoleringen extremt viktig. Betydligt viktigare än själva tjockleken på isoleringen.
Om takstolarna bara är 145 mm så ger det inte så mkt isolering, bara 95 mm med luftspalt och massiv gnagarsäkrad vindspärr i form av råspont + vindpapp. Ev 120 mm om sämsta alternativet av vindskydd används, dvs vindväv.
Om utrymmet medger så är det inte fel att sala på/korsregla 45 mm reglar och isolering. Det går då att sätta fuktspärren/plasten på takstolarna innan det extra lagret reglar sätts upp. Då kommer den 1/3-del in i isoleringen vilket är acceptabelt. Då riskeras inte att punktera den med spik eller skruv.
Det bästa är såklart att ta ner mellanväggarna och isolera taket först, och sedan sätta upp mellanväggarna igen. Bara kontrollera så att de inte är bärande.
Annars går det naturligtvis att låta väggarna vara. Det är en fråga om hur grundligt man vill/kan göra det. I befintliga hus måste man alltid kompromissa och överväga vilken tid och resurser man kan/vill använda och väga mot resultatet/syftet/acceptabla risker, dvs om insatsen står i rimlig proportion mot behov/syfte/tids- och kostnadseffektivitet. Det är ofta också beroende på hur vi värderar olika saker, och andra personliga preferenser.
Mot yttertaket (råsponten) behövs en luftspalt. Jag tycker att 20-30 mm bör räcka iom att det ofta är lite blåsigt. Då blir det rejäl fart på luften även i smala spalter/springor.
Halland. Då är det milt men blåsigt en stor del av året. Då är vindtätning av isoleringen extremt viktig. Betydligt viktigare än själva tjockleken på isoleringen.
Om takstolarna bara är 145 mm så ger det inte så mkt isolering, bara 95 mm med luftspalt och massiv gnagarsäkrad vindspärr i form av råspont + vindpapp. Ev 120 mm om sämsta alternativet av vindskydd används, dvs vindväv.
Om utrymmet medger så är det inte fel att sala på/korsregla 45 mm reglar och isolering. Det går då att sätta fuktspärren/plasten på takstolarna innan det extra lagret reglar sätts upp. Då kommer den 1/3-del in i isoleringen vilket är acceptabelt. Då riskeras inte att punktera den med spik eller skruv.
Det bästa är såklart att ta ner mellanväggarna och isolera taket först, och sedan sätta upp mellanväggarna igen. Bara kontrollera så att de inte är bärande.
Annars går det naturligtvis att låta väggarna vara. Det är en fråga om hur grundligt man vill/kan göra det. I befintliga hus måste man alltid kompromissa och överväga vilken tid och resurser man kan/vill använda och väga mot resultatet/syftet/acceptabla risker, dvs om insatsen står i rimlig proportion mot behov/syfte/tids- och kostnadseffektivitet. Det är ofta också beroende på hur vi värderar olika saker, och andra personliga preferenser.
Tack för svar. Ja det var det jag riktade in mig på också att skapa luftspalt mot yttre takpanelerna fast med masonitskivor. Lägga på en 45x70 i varje regelverk för att öka isoleringen sedan ångspärr. Sedan glesa tvärs över reglarna. Installation för spottar osb och gips. Har ett undergolv i hela övre våningen. Vad tycker du ska man lägga spårade skivorna på dem eller dra loss allt :/ måste ändå ta bort dem då isoleringen i bjälklaget består av spån. Blev större renovering än vad jag trodde
Undergolv foam och laminat. Dem svarta ränderna hoppas jag inte är asbest på masoniten. Har en sanerare han sa att asbest va mest under klinker plastmattan som användes för fästmaterial.
Det går det också, men blir inte lufttätt i skarvarna. Om du nu har längre snedtakslängd än en std masonitskivas 240 cm. Sedan tycker jag att det är obehagligt obefintlig felmarginal för att fästa distansläkt i råsponten från undersidan då ngn enstaka mm för djupt skruvat och undertaket blir otätt.Elias10 skrev:
Jag tycker att gles är en skitkonstruktion. Förstår att det är smidigt med dragning av elrör i tomutrymme, men det en stor svaghet i konstruktionen då minsta öppning utåt i ytterkanterna ger kalluft och gnagare fri tillgång till hela taket och då ofta också hela huset. Dessutom när det gäller snedtaksutrymmen så brukar takhöjden vara kritisk. Då vill man inte spilla bort onödiga cm. Därför hade jag valt att minska 45x70 påsalning till 45x45 och istället bytt glesen mot 45x45 och isolerat även det installationsutrymmet.
Varför vill du byta bort spånet?
Går undergolvet hela vägen ut till ytterväggarna eller är det en fuskkonstruktion precis som vårat tillbygge från tidigt 80-t där kattvindarna har exponerad isolering och ger fri tillgång för både gnagare och blåst att spela genom bjälklaget?
Om bjälklaget är ordentligt igenbommat/spärrat för vind och gnagare så räcker det att bara toppa upp bjälklagsisoleringen ute i kanterna mot kattvindarna. Helst bör snedtaksisoleringen dras hela vägen ner till ytterväggarna så kattvindarna kan hållas varma och ej uteluftsventilerade.
Eftersom vattenburet golvvärme skall läggas. Så tänkte jag att det bygger upp med undergolvet som är ca 20-22mm. Istället ta bort all undergolv. Rensa spånet mellan bjälklaget. Lägga dit stenull ev kortla fixera reglarna, limma skruva fast spårade spånskivorna 22 mm. Undergolvet går ut ända ut till ytterväggar. Jag har också funderar på att isolera mer innan gipsning av vinden men fick negativ påpekningar av det. Att man inte ska ha spärr och sedan isolera mellan glesen då det blir fel lager på lager risk för kondens. Det var ett jäkla forskning detta men diffutionsöppet eller spärr blir inte klok på detta då alla säger olika. Men jag förstått det att ska man isolera så gör man det bra annars mittimellan få ej finnas det är då det blir problem.
En fuktspärr kan ligga upp till 1/3-del in i isoleringen utan problem.
Dvs, det kan vara 95 mm isolering mellan takstolarna sedan fuktspärr på insidan, sedan ett skikt på 45 mm isolering innanför.
Är det 120 eller 145 mm isolering utanför ångspärren så är det ännu bättre, dvs ännu mindre risk för kondens.
Med 145 mm isolering mellan takstolarna kan man ha 70 mm isolering innanför fuktspärren.
Dvs, det kan vara 95 mm isolering mellan takstolarna sedan fuktspärr på insidan, sedan ett skikt på 45 mm isolering innanför.
Är det 120 eller 145 mm isolering utanför ångspärren så är det ännu bättre, dvs ännu mindre risk för kondens.
Med 145 mm isolering mellan takstolarna kan man ha 70 mm isolering innanför fuktspärren.
Jag börjar närma mig nu med isolering mellan takstolarna facken. Där reglarna är 150 mm luftspalt 20-30 mm. 120 mm yta för stenullsisolering vinden. Frågan är. Ska man bygga ut konstruktionen genom Sala på 45x45 på varje regel för att få 160-170mm plus ångspärra därmed gles 28x70 och isolera igen därtill mellan salning dvs 28mm tjockyta. Eller lägga igen 45x45 som Salning för att få tjockare skikt på isolering efter spärren. Eller regla på 95 mm direkt på konstruktionen innan spärren så man får en tjockskikt på 21.5-22 cm skikt av isolering direkt. Vissa säger att har man inte tillräckligt med isolering det är då fuktskador uppkommer ? Blir inte klok detta med tak isolering mm 🤯
Fuktskador kan uppkomma av
Isoleringstjockleken påverkar energiförluster genom tak/vägg. Ju tjockare isolering desto mindre förluster, vilket då naturligtvis är bra för att minimera uppvärmningskostnaderna.
Tyvärr tar tjock isolering upp en stor och ofta viktig del av utrymmet på vindsvåningar, och därför vill man inte ha tjockare än nödvändigt. Man får kompromissa mellan användbart utrymme och uppvärmningskostnad. En första avgörande faktor är naturligtvis var i landet huset ligger, dvs vilket klimat är det. Det är stor skillnad mellan Norrland och Skåne i hur mkt isolering som är rimligt motiverat.
Här i Skåne anser jag att ca 200 mm isolering som är absolut vindtätad från både in- och utsida är fullt tillräckligt. Kanske ett par cm ytterligare i Stockholmsområdet. I Norrland kanske ca 25 cm är motiverat. (Det är ju lite skillnad om man talar om ett helt hus eller bara ett rum eller två i ett befintligt hus.)
Ju tjockare isolering desto större risk för fuktskador. Att få fuktspärren helt tät blir viktigare och viktigare ju tjockare isoleringen är. Det är pga att ju tjockare isolering desto längre tid tar det för instängd fukt att torka ut. I teorin i perfekta tak och väggar kommer det inte in ngn fukt, men i verkligheten gör det det - alltid, mer eller mindre. De enstegstätade väggarna är ett utmärkt exempel. De extremt höga täthetskraven på passivhus beror just på att husen har så tjocka isoleringslager att ev inträngande fukt kan orsaka stor skada.
En annan aspekt är köldbryggor, dvs takstolarna. Det är därför man bygger i skikt med korslagda reglar. Då minimerar man köldbryggorna med massivträ hela vägen från insida till utsida. Salar man bara på takstolarna får man lite mer yta köldbrygga.
Ytterligare en aspekt är det praktiska arbetet. Att lägga två lager är naturligtvis dyrare och tar längre tid, oavsett om man bygger själv eller lejer ut arbetet.
Så, det är många aspekter som man måste bedöma efter sina egna förutsättningar, (och husets). Det innebär nästan alltid kompromisser. Jag anser att det bästa är att hålla det robust och enkelt, men med stor omsorg och noggrannhet i detaljerna och utförandet.
- läckage utifrån
- fukt inifrån pga avsaknad av fuktspärr/broms
Isoleringstjockleken påverkar energiförluster genom tak/vägg. Ju tjockare isolering desto mindre förluster, vilket då naturligtvis är bra för att minimera uppvärmningskostnaderna.
Tyvärr tar tjock isolering upp en stor och ofta viktig del av utrymmet på vindsvåningar, och därför vill man inte ha tjockare än nödvändigt. Man får kompromissa mellan användbart utrymme och uppvärmningskostnad. En första avgörande faktor är naturligtvis var i landet huset ligger, dvs vilket klimat är det. Det är stor skillnad mellan Norrland och Skåne i hur mkt isolering som är rimligt motiverat.
Här i Skåne anser jag att ca 200 mm isolering som är absolut vindtätad från både in- och utsida är fullt tillräckligt. Kanske ett par cm ytterligare i Stockholmsområdet. I Norrland kanske ca 25 cm är motiverat. (Det är ju lite skillnad om man talar om ett helt hus eller bara ett rum eller två i ett befintligt hus.)
Ju tjockare isolering desto större risk för fuktskador. Att få fuktspärren helt tät blir viktigare och viktigare ju tjockare isoleringen är. Det är pga att ju tjockare isolering desto längre tid tar det för instängd fukt att torka ut. I teorin i perfekta tak och väggar kommer det inte in ngn fukt, men i verkligheten gör det det - alltid, mer eller mindre. De enstegstätade väggarna är ett utmärkt exempel. De extremt höga täthetskraven på passivhus beror just på att husen har så tjocka isoleringslager att ev inträngande fukt kan orsaka stor skada.
En annan aspekt är köldbryggor, dvs takstolarna. Det är därför man bygger i skikt med korslagda reglar. Då minimerar man köldbryggorna med massivträ hela vägen från insida till utsida. Salar man bara på takstolarna får man lite mer yta köldbrygga.
Ytterligare en aspekt är det praktiska arbetet. Att lägga två lager är naturligtvis dyrare och tar längre tid, oavsett om man bygger själv eller lejer ut arbetet.
Så, det är många aspekter som man måste bedöma efter sina egna förutsättningar, (och husets). Det innebär nästan alltid kompromisser. Jag anser att det bästa är att hålla det robust och enkelt, men med stor omsorg och noggrannhet i detaljerna och utförandet.