Isolera kallvind - 1800-talshus

[Lattjo-Snickaren]

Hej,

Nu har det blivit dags att isolera ett kallvindsutrymme i vårt 1820-talshus. Jag har många frågor, ursäkta om det hela verkar rörigt, svårt att veta i vilken ände jag ska börja!

Taket är tegel, innanför det papp, innanför det spån. Taket är tätt utifrån idag och dessa material har säkerligen lagts på i omgångar då spåntaket / papptaket har blivit otäta. Innanför dessa råspont som knappast sitter tätt (3-5 cm glipor mellan varje planka, varför man lätt ser ut till spåntaket). Innerst sitter tjocka träbalkar av olika dimensioner (ungefärligen 130-180 mm djup).

Till saken hör att det inte är många m2 golvyta det rör sig om, varför jag ogärna vill bygga väggarna tjockare om det går. Några moderna isoleringsstandarder är uteslutet, då blir det knappt något rum kvar. Givetvis måste jag spika fast läkt/regel innanför de bjälkar som inte är lika tjocka, så att djupet blir detsamma överallt.

Jag har förstått att det är kritiskt att bygga in en 20-35mm luftspalt. Har sett på Mikael L:s eminenta ritning i denna tråd:

https://www.byggahus.se/forum/threads/hur-bygger-man-en-luftspalt-i-ett-yttertak.66944/

Om jag bygger så får jag uppskattningsvis 120-140 mm isolering efter trossbottenskivan (vilket väl borde vara rätt val av skiva som avskiljare mellan luftspalt och isolering?

Med denna tunna isolering, får jag då ett rum som kan ge ok året-runtstandard? (Detta är Gotland, så oftast milda vintrar.)

Behöver jag ytterligare någon papp / duk eller annat lagersom jag missat?

I de partier där jag inte får plats med isolering pga att bjälkarna upptar hela utrymmet (detta gäller även i kortsidans vägg där 3 st ca 150x150 mm bjälkar ligger ovanpå varandra från golvet och upp till knähöjd) - påverkas isoleringen nämnvärt av det? Dvs att vissa partier av vägg egentligen uteslutande är trä och inget annat - sida vid sida med isolering.

Behöver man även ha luftspalt i kortsidans vägg?

Som ni kanske kan gissa är detta ett bulhus så det är vackra och grova bjälkar som man gärna hade velat ha kvar och låtit sticka fram i samma höjd som det slutliga ytskiktet - ytterligare en anledning till varför jag inte vill göra väggarna tjockare och bygga in dessa fina bjälkar.

Med en snabb googling hittade jag ett exempel på en effekt som man kanske skulle kunna uppnå med synliga bjälkar i "höjd" med vägg:

https://lantliv.com/lantliga-hem/renoverad-tegellanga-fran-1800-talet/


Slutligen, vilken typ av isolering är rätt att välja i detta fallet? Jag har läst i andra trådar att naturisolering är bäst, som andas i likhet med huset i övrigt? Linull verkar dyrt. Hittade produkten iCell på Bauhaus, kanske finns det andra alternativ?

https://www.bauhaus.se/isolering-ic...PEUtdlO8-rraRBoCj0kQAvD_BwE#go-to-description

 

[Lattjo-Snickaren]

Många som läst, men inga svar! Kanske för rörigt!?

Jag vill helt enkelt få tips för hur man isolerar ett snedtak och vägg i litet kallvindsutrymme så gott det går utan att hela ytan "äts upp" av isoleringens djup.

Alla tankar och funderingar välkomna!

 

[Cancerman_777]

Hej,

Du verkar ha valt att dissa allt vad mineralull och diffusionstätt skikt heter, men det är ändå vad jag hade gjort i ditt fall (och som jag gjort i mina fall).

Slå upp en 45*45 regel på insidorna av takstolarna och sätt en oljehärdad masonitskiva. Sätt en 45*45 regel på undersidorna av takstolarna att fästa läkten som skall bära gipset i. I mellanrummet lägger/hänger du stenull följt av åldersbeständig plast.

Inifrån sett blir då lagerna: gips-läkt-åldersbeständig plast-stenull-oljehärdad masonit-luftspalt om 45 mm-din befintliga takkonstruktion.

 

[Oldboy]

Med tanke på det begränsade utrymmet så hade jag minimerat alla mått.
Luftspalt mot den ångtäta pappen måste till. Om det inte finns några andra hinder så är den primära lösningen att använda utrymmet mellan planken som horisontella luftkanaler/luftspalt från gavel till gavel.
Då kan man lägga asfapapp mot brädorna och sedan isolering.
Jag hade nog valt ngn typ av ångbroms innanför isoleringen. Sedan panel. Ingen gips och ingen gles, utan rejäla brädor, spåntade släta, fasade eller med pärla. Ett fint gammalt hus förtjänar rejäla mtrl.
På detta sätt blir isoleringstjockleken maximal, liksom rumsvolymen.
Det finns naturligtvis inga garantier att allt fungerar perfekt i evinnerliga tider, men med lite lagom blåsigt klimat, och lagom stora öppningar vid gavlarna, (gnagarsäkrade), så borde det kunna fungera.

Väggarna behandlas likartat. Beror lite på typ av fasad, men lite luftspalt behövs normalt där också.
Med tanke på de massiva stockarna så kanske 1-2 skivor treetex/porös board innanför panelen kan göra susen, utan att ta nämnvärt mkt utrymme.

Det är viktigare att tak och väggar blir helt lufttäta än att isoleringen är tjock. Robust lufttäthet är viktigare ju blåsigare man bor.

 

[Lattjo-Snickaren]

Nej då! Inte dissat, men jag har läst mig till i andra trådar här på forumet att det inte är att rekommendera att blanda nya och gamla byggstilar. Dvs ett gammalt hus är byggt för att andas, och då är det inte lämpligt med ett heltätt rum...

Hur är det i ditt hus i övrigt Cancerman? Har du också en gammal 1800-talskåk? Funkar det bra?

Tack för pedagogiskt svar!

Hej,

Du verkar ha valt att dissa allt vad mineralull och diffusionstätt skikt heter, men det är ändå vad jag hade gjort i ditt fall (och som jag gjort i mina fall).

Slå upp en 45*45 regel på insidorna av takstolarna och sätt en oljehärdad masonitskiva. Sätt en 45*45 regel på undersidorna av takstolarna att fästa läkten som skall bära gipset i. I mellanrummet lägger/hänger du stenull följt av åldersbeständig plast.

Inifrån sett blir då lagerna: gips-läkt-åldersbeständig plast-stenull-oljehärdad masonit-luftspalt om 45 mm-din befintliga takkonstruktion.

 

[Cancerman_777]

Nej då! Inte dissat, men jag har läst mig till i andra trådar här på forumet att det inte är att rekommendera att blanda nya och gamla byggstilar. Dvs ett gammalt hus är byggt för att andas, och då är det inte lämpligt med ett heltätt rum...

Hur är det i ditt hus i övrigt Cancerman? Har du också en gammal 1800-talskåk? Funkar det bra?

Tack för pedagogiskt svar!

Det är faktiskt ett direkt fel. Ett hus hälsa, oavsett ålder, är avhängigt på hur man "kör" det. Hus som är byggda utan diffusionsspärr är oftast, precis som du säger, äldre hus. Förr eldade man för kråkorna då både el, olja och jordklotets hälsa var billigt. I modernare tid har man insett att man skall hushålla med resurserna, spara på såväl pengar som jordklotet. Att då värma så att snön smälter 0,5 m runtom huset (vanligt förr), är inte vettigt eller ok. Alltså behöver fukten från luften inomhus hindras från att nå konstruktionen = ÅBP.

Ja, det finns material som transporterar fukt genom konstruktionen. Ja, det är vanligt i gamla hus. Jag har ställt en fråga upprepade gånger; vad är det för vinst eller nytta med att låta fukt vandra genom en konstruktion enkom för att materialen tillåter det? Jag väntar fortfarande på ett svar på den frågan från de som förespråkar denna lösning...

 

[Lattjo-Snickaren]

Aha, du menar alltså att dessa enorma horisontella glipor mellan brädorna som spåntaket är fäst i som ett slags luftspalt? Skulle det ventilera tillräckligt tro? Dock är det inte överallt dessa glipor finns, även om det ingenstans är särskilt "tätt" byggt direkt...

Du skriver asfapapp. Asfapapp = ångbroms? Skulle det fylla samma funktion som den ovan nämnda oljehärdade masoniten? (fast tunnare, antar jag?)



Gillar för övrigt ditt förslag på rejäl panel innerst. Skulle passa bra estetiskt i detta gamla timmerhus och lättare att arbeta med än gipsskivor för mig som amatör, särskilt när det nu handlar om snedtak.

Vad menar du med "lagom stora öppningar vid gavlarna"?

Och hur säkerställer jag "gnagarsäkrade"?

Ang väggarna så är det massiv furufasad med spontad panel ytterst.

Ytterligare en fråga: hur gör jag upp mot nock? Bygger jag som en liten "platå" översta 20-30 cm ovanpå vilken jag isolerar på likadant vis som i snedtaket, eller?

Med tanke på det begränsade utrymmet så hade jag minimerat alla mått.
Luftspalt mot den ångtäta pappen måste till. Om det inte finns några andra hinder så är den primära lösningen att använda utrymmet mellan planken som horisontella luftkanaler/luftspalt från gavel till gavel.
Då kan man lägga asfapapp mot brädorna och sedan isolering.
Jag hade nog valt ngn typ av ångbroms innanför isoleringen. Sedan panel. Ingen gips och ingen gles, utan rejäla brädor, spåntade släta, fasade eller med pärla. Ett fint gammalt hus förtjänar rejäla mtrl.
På detta sätt blir isoleringstjockleken maximal, liksom rumsvolymen.
Det finns naturligtvis inga garantier att allt fungerar perfekt i evinnerliga tider, men med lite lagom blåsigt klimat, och lagom stora öppningar vid gavlarna, (gnagarsäkrade), så borde det kunna fungera.

Väggarna behandlas likartat. Beror lite på typ av fasad, men lite luftspalt behövs normalt där också.
Med tanke på de massiva stockarna så kanske 1-2 skivor treetex/porös board innanför panelen kan göra susen, utan att ta nämnvärt mkt utrymme.

Det är viktigare att tak och väggar blir helt lufttäta än att isoleringen är tjock. Robust lufttäthet är viktigare ju blåsigare man bor.

 

[Cancerman_777]

Nej då! Inte dissat, men jag har läst mig till i andra trådar här på forumet att det inte är att rekommendera att blanda nya och gamla byggstilar. Dvs ett gammalt hus är byggt för att andas, och då är det inte lämpligt med ett heltätt rum...

Hur är det i ditt hus i övrigt Cancerman? Har du också en gammal 1800-talskåk? Funkar det bra?

Tack för pedagogiskt svar!

Sorry. Missade frågan om mina hus. Nej, det är från -50 resp - 40. Jag använder ÅBP. Det medger ventilationssystemet att funera som det skall, oerhört mycket bättre inomhusklimat, vindslukten försvann, takstolar och de massiva plankväggarna av 2-tum-fyror mår toppen...de får ju ingen fukt på sig... Så ja, det funkar suveränt. Energianvändningen för värme ligger på ca 6500 kwh per år (tre llvp i ena huset). Jag är mycket nöjd.

 

[Lattjo-Snickaren]

Beträffande väggarna: Skulle man alltså kunna isolera "i höjd med" dessa massiva träbjälkar som ni ser på bild ovan längs med kortsidans vägg? Dvs så de blir synliga parallellt med panel/gips när man har byggt klart?

 

[Lattjo-Snickaren]

Sorry. Missade frågan om mina hus. Nej, det är från -50 resp - 40. Jag använder ÅBP. Det medger ventilationssystemet att funera som det skall, oerhört mycket bättre inomhusklimat, vindslukten försvann, takstolar och de massiva plankväggarna av 2-tum-fyror mår toppen...de får ju ingen fukt på sig... Så ja, det funkar suveränt. Energianvändningen för värme ligger på ca 6500 kwh per år (tre llvp i ena huset). Jag är mycket nöjd.

Ok, det låter ju bra! Dina erfarenheter verkar lovande. Vindslukten är definitivt förekommande just nu... Min uppvärming också llvp.

Så ÅBP är det som gäller då, efter att jag satt in isoleringen. Är det då viktigt att detta sätts helt tätt - att man täcker hela väggytan helt plant, från hörn till hörn så att säga? Fästa med häftpistol eller?

Beträffande materialval och hållbarhet i uppvärmning/isolering är jag inte insatt i debatten - vill bara försöka förstå vad som är lämpligast i min situation.

Jag läste bl a denna tråd: https://www.byggahus.se/forum/threads/modern-isolering-i-gammalt-hus.343027/

Där kommenterar en bl a

"Jag skulle ALDRIG använda glasull/stenull/EPS-skiva i ett gammalt hus, dessa är byggda för en hygroskopisk (vattenupptagande) isolering. De kan bl.a. ha för liten luftspalt för att de skall gå bra med moderna isolermaterial.

Använ i stället t.ex. linisolering: https://www.ekologiskabyggvaruhuset.se/linisolering
eller cellulosa: https://icell.se/cellulosaisolering/

Däremot är det aldrig fel att sätta upp plastfolie på insidan även om man använder hygroskopisk isolering."

Så du kan förstå att jag blir fundersam. Men i mitt fall har jag ju möjligt att påverka hur jag bygger från start, inkl luftspalt m.m.

 

[Cancerman_777]

Ok, det låter ju bra! Dina erfarenheter verkar lovande. Vindslukten är definitivt förekommande just nu... Min uppvärming också llvp.

Så ÅBP är det som gäller då, efter att jag satt in isoleringen. Är det då viktigt att detta sätts helt tätt - att man täcker hela väggytan helt plant, från hörn till hörn så att säga? Fästa med häftpistol eller?

Beträffande materialval och hållbarhet i uppvärmning/isolering är jag inte insatt i debatten - vill bara försöka förstå vad som är lämpligast i min situation.

Jag läste bl a denna tråd: [länk]

Där kommenterar en bl a

"Jag skulle ALDRIG använda glasull/stenull/EPS-skiva i ett gammalt hus, dessa är byggda för en hygroskopisk (vattenupptagande) isolering. De kan bl.a. ha för liten luftspalt för att de skall gå bra med moderna isolermaterial.

Använ i stället t.ex. linisolering: [länk]
eller cellulosa: [länk]

Däremot är det aldrig fel att sätta upp plastfolie på insidan även om man använder hygroskopisk isolering."

Så du kan förstå att jag blir fundersam. Men i mitt fall har jag ju möjligt att påverka hur jag bygger från start, inkl luftspalt m.m.

Den där vindslukten...det är just fukt. Hindrar man inomhusluft från att nå konstruktionen så försvinner den i ett nafs.

Det är oerhört svårt att bygga hermetiskt tillslutet. Jag har häftat och ibland använt pappspik, överlappat i skarvarna 10-30 cm, plastat alla ytterväggar och alla innertak. Tänk på att aldrig bygga in organiskt material mellan två täta skikt. Plast-trä-plast är alltså inte bra på något sätt.

Det låter som ren rappakalja eller historieromantisk syn på huskonstruktion. Inga hus är byggda för att "andas". De är byggda för att köras på vissa specifika sätt. Förr var det övertryck och elda för kråkorna. Idag är det helst undertryck och elda så lite som möjligt. Vidare är det ju helt meningslöst med hygroskopisk isolering om man med åbp hindrar just fukt från att nå isoleringen. Vad är det då för mening med att materialet kan transportera fukt??? Vi får ju förutsätta att skalet på huset är tätt, så varifrån skall då fukten som når isoleringen komma från?

Mitt råd är att tänka logiskt när du läser alla olika tips och råd. Även mina såklart.

 

[Oldboy]

Aha, du menar alltså att dessa enorma horisontella glipor mellan brädorna som spåntaket är fäst i som ett slags luftspalt? Skulle det ventilera tillräckligt tro? Dock är det inte överallt dessa glipor finns, även om det ingenstans är särskilt "tätt" byggt direkt...

Ja, just de gliporna.De ska helst gå från gavel till gavel, men iom att det är ett gammalt hus så brukar inget vara helt rakt, och då går det kanske att leda luften förbi avsmalningar? T ex med små lister på insida/undersida av spikläkten/brädorna. Asfapapp eller 3 mm masonit, och isoleringen har inga problem att hantera sådant.

Du skriver asfapapp. Asfapapp = ångbroms? Skulle det fylla samma funktion som den ovan nämnda oljehärdade masoniten? (fast tunnare, antar jag?)

Ja. Masoniten är ett tåligare och därmed bättre material än pappen, men lite bökigare att jobba med. Valfritt.

Vad menar du med "lagom stora öppningar vid gavlarna"?

Bra fråga!
Beror på hur blåsigt huset står. I ditt fall tror jag att öppningarna bör vara ungefär lika stora som spalterna mellan brädorna/spikläkten iom att det inte är så många/stora spalter vad det verkar från bilderna.

Och hur säkerställer jag "gnagarsäkrade"?

Metallnät med max 5x5 mm mellan maskorna. Sätts för öppningarna vid gavlarna. Ev går det att använda sk museband, lite beroende på hur det ser ut vid gavlarna.

Ytterligare en fråga: hur gör jag upp mot nock? Bygger jag som en liten "platå" översta 20-30 cm ovanpå vilken jag isolerar på likadant vis som i snedtaket, eller?

Antingen så, eller utan platå. Iom att luftspalterna går horisontellt så spelar det ingen roll. Det är bra om det finns en luftspalt i nocken.

Jag har ställt en fråga upprepade gånger; vad är det för vinst eller nytta med att låta fukt vandra genom en konstruktion enkom för att materialen tillåter det?

Det tillåter inträngande fukt att ventileras bort både utåt och inåt. Ibland torkar det bättre inåt än utåt, och ibland åt båda hållen. Beror på väderförhållanden mm. Gamla hus är inte så ångtäta, men inte heller så täta mot utifrån kommande fukt. Vind i samband med regn kan lätt driva in vatten långt in i en otät väggkonstruktion, eller tak. SP/RISE har visat att inte ens dagens supertäta väggkonstruktioner (träpanel) med ångspärr osv lyckas hålla undan vatten från att tränga djupt in. Den täta väggen har sedan stora problem att torka ut den inträngande fukten. Ett "(be)lysande" exempel är de enstegstätade fasaderna.

Därför föreslår jag ångbroms, som kompromiss. Helt utan fuktbroms/spärr av ngt slag är inte rekommenderat till permanentuppvärmda hus. Ju tjockare vägg/tak/isolering desto mer kritiskt blir det att hindra fukt från att komma in i konstruktionen då det blir svårare och tar längre tid att torka ut. Med gamla hus med måttlig isoleringstjocklek är det inte lika kritiskt.

Dock är det här med fukt ett otroligt komplext ämne. Två snarlika kallvindskonstruktioner, byggda samtidigt, några stenkast från varandra kan uppvisa stora skillnader i vindsklimat/mögelpåväxt t ex. Mkt tyder på att det är läget/topografin som kan göra skillnad. Det gör att det är svårt att jämföra olika hus och konstruktioner. Sedan, precis som Cancerman_777 skriver, så är det också stor skillnad på hur olika hus "körs" (ägarbeteenden).

 

[Cancerman_777]

Ja, just de gliporna.De ska helst gå från gavel till gavel, men iom att det är ett gammalt hus så brukar inget vara helt rakt, och då går det kanske att leda luften förbi avsmalningar? T ex med små lister på insida/undersida av spikläkten/brädorna. Asfapapp eller 3 mm masonit, och isoleringen har inga problem att hantera sådant.


Ja. Masoniten är ett tåligare och därmed bättre material än pappen, men lite bökigare att jobba med. Valfritt.


Bra fråga!
Beror på hur blåsigt huset står. I ditt fall tror jag att öppningarna bör vara ungefär lika stora som spalterna mellan brädorna/spikläkten iom att det inte är så många/stora spalter vad det verkar från bilderna.


Metallnät med max 5x5 mm mellan maskorna. Sätts för öppningarna vid gavlarna. Ev går det att använda sk museband, lite beroende på hur det ser ut vid gavlarna.


Antingen så, eller utan platå. Iom att luftspalterna går horisontellt så spelar det ingen roll. Det är bra om det finns en luftspalt i nocken.


Det tillåter inträngande fukt att ventileras bort både utåt och inåt. Ibland torkar det bättre inåt än utåt, och ibland åt båda hållen. Beror på väderförhållanden mm. Gamla hus är inte så ångtäta, men inte heller så täta mot utifrån kommande fukt. Vind i samband med regn kan lätt driva in vatten långt in i en otät väggkonstruktion, eller tak. SP/RISE har visat att inte ens dagens supertäta väggkonstruktioner (träpanel) med ångspärr osv lyckas hålla undan vatten från att tränga djupt in. Den täta väggen har sedan stora problem att torka ut den inträngande fukten. Ett "(be)lysande" exempel är de enstegstätade fasaderna.

Därför föreslår jag ångbroms, som kompromiss. Helt utan fuktbroms/spärr av ngt slag är inte rekommenderat till permanentuppvärmda hus. Ju tjockare vägg/tak/isolering desto mer kritiskt blir det att hindra fukt från att komma in i konstruktionen då det blir svårare och tar längre tid att torka ut. Med gamla hus med måttlig isoleringstjocklek är det inte lika kritiskt.

Dock är det här med fukt ett otroligt komplext ämne. Två snarlika kallvindskonstruktioner, byggda samtidigt, några stenkast från varandra kan uppvisa stora skillnader i vindsklimat/mögelpåväxt t ex. Mkt tyder på att det är läget/topografin som kan göra skillnad. Det gör att det är svårt att jämföra olika hus och konstruktioner. Sedan, precis som Cancerman_777 skriver, så är det också stor skillnad på hur olika hus "körs" (ägarbeteenden).

Absolut. En ångbroms medger fukttransport åt båda håll. Jag tolkade det du skrev (plast) som ångspärr.
Då ställer jag dig frågan som ingen tidigare kunnat besvara; vad är det för nytta att låta fukt vandra genom konstruktionen? Vad är vinsten med det jämför med att helt hindra fukt från ett håll och låta det torka ut mot andra hållet?

Vad gäller att torka ut fukt som ändå, precis som du skriver, kommer in i konstruktionen, så görs det lika bra med mineralprodukter. Så länge det finns en diffusionsöppen sida så torkar det ut.
Vad gäller de enstegstätade husen, så hade de ju ingen luftspalt... Det är ingenting som jag rekommenderar eller ser som vettig konstruktion oavsett ålder på huset. Det är med andra ord inte ett exempel som är applicerbart i detta fallet eller gentemot det som beskrivits i tråden såhär långt.

Identiska konstruktioner, med identiska material som används på identiskt sätt i hus som körs på identiska sätt på platser som har nära identiska förhållanden kommer inte att ge olika resultat. Den absolut största faktorn för hur ett hus mår är utan tvekan hur det körs, givet att skalet är intakt och byggtekniskt korrekt (luftspalter, inte organiskt material mellan täta skikt, osv).

En enorm fördel med diffusionstätt skikt är att den unkna lukten försvinner. I ett scenario där fukt torkar inåt i huset medför att den lukten dras med in. Jag föredrar att slippa den. Mina två hus hade tretex. Det är vad jag förstår diffusionsöppet. Det luktar inte hallon efter ett gäng år.

 

[Oldboy]

Då ställer jag dig frågan som ingen tidigare kunnat besvara; vad är det för nytta att låta fukt vandra genom konstruktionen? Vad är vinsten med det jämför med att helt hindra fukt från ett håll och låta det torka ut mot andra hållet?

Det var just det jag svarade på. Fukt som kommer in i en konstruktion torkar ut fortare om den kan torka ut åt två håll.
I teorin ska det inte komma in ngn fukt, men i verklighetens nordiska klimat händer det. Riskerna ökar i äldre hus som aldrig varit byggda på det sättet, och som dessutom lappats och lagats otaliga ggr i historien.

Vad gäller att torka ut fukt som ändå, precis som du skriver, kommer in i konstruktionen, så görs det lika bra med mineralprodukter.

Ja. Fördelen med hygroskopiska mtrl är att de klarar att hantera mindre mängder tillskjutande fukt under korta (mkt korta) perioder utan att ta skada. Om det blir mer fukt eller längre perioder så finns det inga fördelar alls med hygroskopiska mtrl.

...de enstegstätade husen... Det är med andra ord inte ett exempel som är applicerbart i detta fallet...

Jo, det exemplifierar vikten av att snabbt kunna torka ut. Och, att kunna torka ut åt två håll går snabbare än åt bara ett håll.

Identiska konstruktioner, med identiska material som används på identiskt sätt i hus som körs på identiska sätt på platser som har nära identiska förhållanden kommer inte att ge olika resultat.

Det är ett ex från verkligheten taget från Fukthandboken, så jo. Det är också ett bra exempel som visar på hur komplext fukt i hus är.

Mina två hus hade tretex. Det är vad jag förstår diffusionsöppet. Det luktar inte hallon efter ett gäng år.

Betvivlar inte ditt ord på detta. Men, generellt kan jag inte köpa att t ex tretex luktar illa. Har själv bott i äldre hus (-47) med tretex och där har det inte luktat illa. Däremot, om ett hus stått ouppvärmt/fuktigt och börjat lukta illa, så sätter det sig i alla porösa och hygroskopiska mtrl.

För att återgå till TS så tror jag inte att det gör ngn nämnvärd skillnad huruvida det blir en ångspärr eller ångbroms. Det viktiga är att göra ett noggrant arbete och att få det absolut lufttätt. Iom att det är en ovanvåning så blir det ett högt termiskt drivet inre tryck mot tak och gavlar.

 

[Cancerman_777]

Det var just det jag svarade på. Fukt som kommer in i en konstruktion torkar ut fortare om den kan torka ut åt två håll.
I teorin ska det inte komma in ngn fukt, men i verklighetens nordiska klimat händer det. Riskerna ökar i äldre hus som aldrig varit byggda på det sättet, och som dessutom lappats och lagats otaliga ggr i historien.


Ja. Fördelen med hygroskopiska mtrl är att de klarar att hantera mindre mängder tillskjutande fukt under korta (mkt korta) perioder utan att ta skada. Om det blir mer fukt eller längre perioder så finns det inga fördelar alls med hygroskopiska mtrl.


Jo, det exemplifierar vikten av att snabbt kunna torka ut. Och, att kunna torka ut åt två håll går snabbare än åt bara ett håll.


Det är ett ex från verkligheten taget från Fukthandboken, så jo. Det är också ett bra exempel som visar på hur komplext fukt i hus är.


Betvivlar inte ditt ord på detta. Men, generellt kan jag inte köpa att t ex tretex luktar illa. Har själv bott i äldre hus (-47) med tretex och där har det inte luktat illa. Däremot, om ett hus stått ouppvärmt/fuktigt och börjat lukta illa, så sätter det sig i alla porösa och hygroskopiska mtrl.

För att återgå till TS så tror jag inte att det gör ngn nämnvärd skillnad huruvida det blir en ångspärr eller ångbroms. Det viktiga är att göra ett noggrant arbete och att få det absolut lufttätt. Iom att det är en ovanvåning så blir det ett högt termiskt drivet inre tryck mot tak och gavlar.

Med ångspärr så blir fuktbelastningen våldsamt mycket mindre då fukt från insidan aldrig når konstruktionen. Om fukt kommer in i problematiska mängder från utsidan, så har huset helt andra problem än fuktspärr eller ej. Då är yttre skalet inte intakt, och det är som sagt ett helt annat problem. Med det sagt så behöver en fuktspärrad konstruktion inte hantera i närheten av den mängd fukt som en diffusionsöppen lösning. Med andra ord torkar den täta lösningen troligen ut snabbare än den diffusionsöppna.

Den diffusionsöppna lösningen måste hantera fukt hela tiden. Det är inte så att vandringen avstannar. Fultbalansen blir aldrig i jämvikt, varvid fukt kommer att vandra fram och tillbaka oavbrutet i olikamängd. Så blir det inte med diffusionstät lösning. Där kommer endast fukt in under vissa specifika och tämligen ovanliga omständigheter.

Inte en chans att två identiska scenarion ger olika resultat. Då har de helt enkelt missat någonting väsentligt i sin analys.

Helt tätt får man aldrig, men jag vet av erfarenhet att diffusionstät lösning ger många fler fördelar än diffusionsöppen.