Medlem
· Stockholm
· 1 397 inlägg
Men snälla nån, inse hur extremt ovanligt det är att låna till allt och ha en massa pengar på kontot samtidigt.. En mycket stor del av svenska folket klarar inte en oförutsedd kostnad på 25000 kr.
På detta forum verkar i princip alla förståsigpåare ha en halv miljon på kontot... Samtidigt som dom är belånade upp över nock...
På detta forum verkar i princip alla förståsigpåare ha en halv miljon på kontot... Samtidigt som dom är belånade upp över nock...
Nu är det tyvärr så att jag inte orkar lyssna igenom hela intervjun, därför att jag - Gud mig förlåte - helt enkelt inte står ut med programledaren. Därför har inte heller jag någon rimlig förklaring hur den intervjuade stackars bankdirektörn menar.
MEN visst är det roligare att låna än att spara. OCH varenda krona ska förr eller senare betalas tillbaka. Vilket blir ett samhällsproblem den dagen samhällets alla låntagare glömt bort hur man gör när man sparar.
MEN visst är det roligare att låna än att spara. OCH varenda krona ska förr eller senare betalas tillbaka. Vilket blir ett samhällsproblem den dagen samhällets alla låntagare glömt bort hur man gör när man sparar.
jag lade inte in någon värdering, eller ett hur normal sparande är..i Sverige... men själva principutlåtandet "att man är belånad till 120 procent av sin disponibla inkomst?" Hur skulle du tolka det?Stringfellow Hawke skrev:
Jag skulle aldrig diskutera min egen ekonomi på forumet, utan vad intresserad av hur killen tänker...
Ett hus man äger....är då hela huslånet skuld eller, huset har ju ett värde. Är värdet tax. värdet eller värdeing?
försår du vad jag undrar?
Var hittar du referens på att en stor del av svensla folket inte klara 25000? Kan man läsa detta någonstans?
/byggis
Redigerat:
Här var det ju inte 25.000:- men det kanske kan ge en vägledning:Byggis1976 skrev:
http://di.se/Templates/Public/Pages/ArticlePrint.aspx?pl=207646__ArticlePageProvider
Michael Wolf, Swedbanks VD och tidigare VD för inkassoföretaget Intrum Justitia är det som talar om att hushållens samlade skulder nu uppgår till 120% av deras samlade disponibla årsinkomster. Det är en historiskt hög siffra, även om det för ett normalhushåll med förvärvsarbetande vuxna inte är något problem att ha skulder på betydligt mera.Byggis1976 skrev:
Siffran i sig används för att bedöma risker för kollektiv, inte för individ. Man kan ju dock utan vidare konstatera att ju högre skuldkvoten är, desto hårdare slår högre räntor mot den allmänna konsumtionen. Om man tittar på ett demografiskt diagram så kan man se att vi just nu har riktigt stora årskullar med 40-talister som blir pensionärer. De borde ha sina hus amorterade, studielånen betalda och ha kommit förbi det där med billån och andra konsumtionslån. Och då kan man på goda grunder anta att det finns en hel del hushåll med riktigt höga skulder. Det gör att fler får problem med att betala sina skulder om det blir stora förändringar på arbetsmarknaden, kraftiga ökningar av levnadsomkostnaderna eller kraftiga statsfinansiella åtstramningar.
Det här är inget konstigt, utan sådant som obligationsköpare, regeringar och banker räknar på dagligen för att se att man ligger rätt till.
Ursakta att jag bryter mig in i diskussionen, men jag ser att flera av forumets framsta statistiker finns inblandade! Jag har letat efter information om hur mycket en bostad kostar i Sverige i dag jamfort med forr i tiden, som en multipel av inkomst? Finns det bra siffror som visar hur mycket svensson behovde jobba for att betala av sitt inkop av en bostad 1950, 1960, 1970 osv.? Hur manga arsinkomster kostade en villa 1950 och hur manga arsinkomster kostar en villa 2010?
Det ar mycket mojligt att det inte finns siffror som visar detta men jag ar nyfiken och min Google-fu har svikit mig!
Det ar mycket mojligt att det inte finns siffror som visar detta men jag ar nyfiken och min Google-fu har svikit mig!
Ett inlägg tryckte på en viktig punkt och det var att "nu när räntorna är låga har man råd att amortera". Det som lyfts fram i programmet är att så inte görs utan man kanske lånar mera utifrån att inkomsten är tillräcklig för det och att man även letar efter investeringar som ska vara bättre än att amortera, men innehåller betydande risker.
Får man nu en snabb svängning att räntor stiger, bostadsvärdet sjunker och de gjorda investeringarna minskar, samtidigt som man ökat sin lånebild kan situationen bli besvärlig.
Själva har vi under senaste 5års perioden i takt med sjunkande räntor amorterat skillnad, plus att vi sänkt amorteringstiden. Men det finns så många parametrar som påverkar som ålder, utbildning/inkomst, familjebildning, ny införskaffad bostad, etc, så varje person/familj måste göra sin egen ekonomiska budget.
Men för vår del har vi en tryggare situation då de fasta kostnaderna idag är avsevärt mycket mindre och att vi själva i större utsträckning kan påverka vad vi vill göra, t.ex. mera fritid.
Får man nu en snabb svängning att räntor stiger, bostadsvärdet sjunker och de gjorda investeringarna minskar, samtidigt som man ökat sin lånebild kan situationen bli besvärlig.
Själva har vi under senaste 5års perioden i takt med sjunkande räntor amorterat skillnad, plus att vi sänkt amorteringstiden. Men det finns så många parametrar som påverkar som ålder, utbildning/inkomst, familjebildning, ny införskaffad bostad, etc, så varje person/familj måste göra sin egen ekonomiska budget.
Men för vår del har vi en tryggare situation då de fasta kostnaderna idag är avsevärt mycket mindre och att vi själva i större utsträckning kan påverka vad vi vill göra, t.ex. mera fritid.
Jag har också googlar, men det verkar vara ont om siffror. Det kan bero på dels mycket stora regionala skillnader. (Där jag bor kostar t.ex. en villa ungefär en årsinkomst för en familj, i Stockholm kostar samma villa 7-8 årsinkomster). Det kan också bero på annan standard som med tiden blivit dyrare (t.ex. mer isolering i takt med att energipriserna gått upp) och det kan bero på de väsentligt olika villkor som gällt för ränteavdrag, amortering av lån och subventioner av olika slag.Tokyoboy skrev:
Absolut. Jag har inga aldre slaktingar att fraga men jag tycker det skulle vara intressant att gora bade en kvalitativ och kvantitativ undersokning om hur boendet och agandet ser ut genom aren. Det kanns som att medelsvensson gatt fran att vara sjalvagande till att bo pa bankens nader. Men det kan ju bara vara en uppfattning. Det skulle vara sarskilt intressant att se siffror annu langre bakat i tiden, 1700-talet.Swetrot skrev:
Att äldre indexserier "saknas" beror ofta på att de ligger på papper. Endast.
Svårigheten med historiskt material blir dessutom att vi talar om en helt annan kultur, med exempelvis självhushållning och olika sorters byteshandel. Exempelvis bodde många i torp, som de disponerade tillsammans med jord för egna hushållets matproduktion. Man betalade genom att arbeta på ägarens jordbruk ett antal "dagsverken" varje vecka.
Svårigheten med historiskt material blir dessutom att vi talar om en helt annan kultur, med exempelvis självhushållning och olika sorters byteshandel. Exempelvis bodde många i torp, som de disponerade tillsammans med jord för egna hushållets matproduktion. Man betalade genom att arbeta på ägarens jordbruk ett antal "dagsverken" varje vecka.
Här borde det finnas ungefär det du söker: http://cornucopia.cornubot.se/2011/10/nej-det-finns-ingen-bostadsbubbla.htmlTokyoboy skrev:
http://cornucopia.cornubot.se/2011/09/grafer-och-inga-visor-fran-swedbank.html
http://cornucopia.cornubot.se/search?ie=UTF-8&q=disponibel+inkomst&sa=Sök
Redigerat: