Inte kanadensiskt gullris men vad?
Någon sorts aster skulle jag tro: https://sv.wikipedia.org/wiki/Astersläktet
Även om du hade haft kanadensisk gullris så hade det inte varit någon orsak att ta bort den, det är en vacker växt som sprider glädje i trädgården med sina vackra gula blommor och har funnits förvildad i Sverige åtminstone sedan 1865. Den har kallats för invasiv men det är en rejäl överdrift. Det är även en växt som använts som läkeväxt av nordamerikanska indianstammar så det är en intressant växt.NyKarin skrev:
Jag hade kanadensiskt gullris vid mitt förra hus, hade egentligen ingenting emot den. Trevlig höjd! Men höstastern jag tydligen har är ju hög den också så har hellre den. Det är en rejäl tomt med skog runtomkring, två grannhus. Ser fram mot att sakta men säkert få till den som jag vill.
Att en växt är "vacker" är en högst personlig uppfattning och har inget att göra med om den är odlingsvärd eller inte. För ca 20 år sedan när trädgårdsfolk började upptäckta nackdelar med parksliden så kom alltid kommentaren till slut "men den är ju såå vacker" - det säger man ff om lupiner och det är ju också sant men det är inte utseendet som är bekymmersamt.B Bitterhetsakademin skrev:
Att den funnits förvildad sedan 1865 är ingen lång tid, naturen är en långsam varelse för det mesta. Denna tidsram gäller även för flera andra numera oönskade växter i vårt land. Just 1800 -talet var en tid när exotiska växter blev populära i Europa bland adel och borgerskap och s.k. planthunters organiserade expeditioner till främmande länder och hämtade hem växter som blev statussymboler i Europas trädgårdar. Vårt kalla klimat räddade oss säkert från mycket oönskat både bland växter och skadedjur men nu är vår värld varmare och problemen kan bli svårare att möta, därav allt prat om invasiva växter.
Att den bedöms vara invasiv är ingen "rejäl överdrift". Växten är mycket anpassningsbar och precis som parksliden är den allelopatisk, i sin upsprungsmiljö betas den av vitsvanshjort på vintern men här har vi inget som tar hand om den enorma fröproduktion som växterna har. Nu på hösten syns de rikliga fröbildningarna i toppen på de höga plantorna. Fröna är försedda med fjun som när vinden viner på vintern seglar de långt över snöklädda fält - också en konkurrensfördel. Att folk ffodlar odlar den i trädgården innebär flera frökällor med ökad spridningsrisk - och en gratis växt förstås.
Människan har under sin utbredning på jorden använt sig av växter för att lindra och bekämpa sjukdomar, det är inget unikt. Numera har vi läkemedel som förvisso ofta har sitt ursprung i naturen men vi behöver inte käka gullris.B Bitterhetsakademin skrev:
Såhär ser det ut;B Bitterhetsakademin skrev:
https://artfakta.se/taxa/220325/information
https://artfakta.se/risklistor/2024/taxa/220325
Baserat på indexet för invasiv oro har Campylopus introflexus, Epilobium adenocaulon, E. ciliatum, Rosa rugosa, Lamiastrum galeobdolon subsp. argentatum, Orthodontium lineare, Solidago canadensis, Calystegia sepium subsp. spectabilis, Rubus armeniacus och Prunus serotina identifierats som de tio mest problematiska arterna av främmande kärlväxter och mossor i Sverige.
https://nsojournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/njb.00773
Där jag bor har vi gullris överallt där naturen öppnar sig. Enorma fält f.d. åkrar är numera täckta av gullris. Fascinerande förstås men knappast vare sig intressant eller vackert när man vill ta en promenad i naturen.
Jag vet att Finland tagit upp den på listan över förbjudna arter men här är den ännu tillåten. Finland ålägger också fastighetsägare att utrota mördarsniglar, hur realistiskt det är i praktiken är en annan fråga.
Sedan gör folk i stor utsträckning vad de själva vill i sina egna trädgårdar utan att fråga överheten om lov. Det har talats om att klassa syren som invasiv och den är en del av vårt kulturarv och ett sådant förmynderi skulle knappast accepteras.
Sedan gör folk i stor utsträckning vad de själva vill i sina egna trädgårdar utan att fråga överheten om lov. Det har talats om att klassa syren som invasiv och den är en del av vårt kulturarv och ett sådant förmynderi skulle knappast accepteras.
Hösten 2026 är det val i vårt land, 7,8 miljoner svenska medborgare beräknas kunna rösta, jag är en av dem 😏H hapazard skrev:
Ingen aning om vad Finland gör eller inte gör, det jag bryr mig om är vår miljö och det är uppenbart att vi diskuterar en invasiv växt. Man behöver inte spetsa till det och polarisera frågan genom "att be överheten om lov" Växter som har konkurrensfördelar, och det har många importerade växter som inte har anpassats till våra ekosystem, behöver vi i alla fall inte hjälpa till att odla.B Bitterhetsakademin skrev:
Du bemöter inte mina argument utan hittar på nya, Finland och syrener 😃
Analogin haltar betänkligt. Du har en 1500m2 villatomt? Sveriges yta är 450 miljarder m2. Genom att delta i ett demokratiskt system får du dessutom hävstångsffekter, tvärtom när du rycker gullris på din tomt men kalhygget på grannens mark har miljontals plantor.A Abies koreana skrev:
Att värna om biologisk mångfald är inte enbart en känslosam fråga om att bevara naturen, det är även en förutsättning för Homo sapiens överlevnad.
Vi gör mycket i våra liv utan garantier om lönsamhet eller att det har någon som helst betydelse. Vi gör det istället för att bli cyniska och förlora tron på att något har mening, vi gör det för att en del saker faktiskt är viktiga i våra liv, saker vi värnar om och uppskattar och vi är beredda att ge av vår tid eller andra resurser vi förfogar över för att stödja något som vi uppfattar som meningsfullt.
Vi är medvetna om att vi aldrig kommer att få någon belöning eller facit på detta - vi gör det ändå för att vi kan och för att det berikar våra liv.
Vi gör mycket i våra liv utan garantier om lönsamhet eller att det har någon som helst betydelse. Vi gör det istället för att bli cyniska och förlora tron på att något har mening, vi gör det för att en del saker faktiskt är viktiga i våra liv, saker vi värnar om och uppskattar och vi är beredda att ge av vår tid eller andra resurser vi förfogar över för att stödja något som vi uppfattar som meningsfullt.
Vi är medvetna om att vi aldrig kommer att få någon belöning eller facit på detta - vi gör det ändå för att vi kan och för att det berikar våra liv.