Jaha, så var det dags att skriva mitt första inlägg i det här forumet också. Vi håller på och projekterar ett villabygge och för en lekman är det ju smått övermäktigt med alla detaljer man behöver ha koll på.

Nu har jag hamnat i ett bekymmer med hur jag ska lösa innertaket på övervåningen. Takkonstruktionen kommer att bestå av två st 45x220-bjälkar sammanfogade på höjd och med en lutning på 7 grader. Under det behöver jag på något sätt dra ventilationsrör på minimum 100mm.

Helst vill jag ha en så enkel konstruktion som möjligt med plant gipstak på invändig takhöjd 2700mm för att kunna använda standardgips. En fördel om jag pendlar ner detta med något slags metallregelsystem a'la Norgips Flex är förutom att det underlättar innerväggsbygget att jag får en naturlig installationszon för vent osv. En nackdel är att systemen i fråga inte är direkt billiga varken i material eller arbetskostnader.

Ett alternativ jag funderar på är att under takstolarna lägga på en extra bjälke på 45x120 el liknande under plasten för att få en installationszon eftersom jag kan borra upp rejäla hål i den för att dra ventilation osv i den och sen i den extra bjälken montera glespanelen och sen gipset. ag får ju dock en takhöjdsskillnad invändigt på nästan en meter mellan långsidorna. Fördelen är att vi får massa trevlig takhöjd men det känns som att jag får en betydligt mer komplicerad resa med innerväggarna.

Så vad katten väljer man? Finns det nån bra lösning jag missat? Vi vill ha en konstruktion som är så prisvärd som möjligt och inte blir för komplicerad att få till. Total innertaksyta är i storleksordningen 120m2
 
45x120 som du salar på låter ju vettigt. sedan behöver du inte borra hål utan du kan ju göra avbräck i materialet där venten ska gå.
 
Är det ett pulpettak eller ett sadeltak? Vad är avståndet mellan ytterväggarna?
 
Pulpettak med 7 graders lutning är det. Avståndet mellan ytterkanterna av ytterväggarna är 8m. Helst hade jag ju velat att takstolarna varit plana i underkant men stomproducenten (tillverkar även takstolar) menar att det blir väldigt komplicerade takstolar och tycker därför att den här lösningen med raka balkar är bättre. Men frågan är väl iof var jag får mest för penagarna. Nånstans hamnar ju liksom ett merarbete. Antingen lägger jag det på att få takstolar som är plana i underkant, pendla ner innertak eller att bygga högre och sneda innerväggar. Alla alternativen innebär ju problem men frågan är vilken av vägarna som är bäst att gå? Tilläggas kan ju att den extra takhöjden hamnar i badrum och stora klädkammare med små fönster. Så nyttan av den kan ju diskuteras.
 
7 grader är ingen optimal taklutning. Den begränsar möjliga takmaterial till papp och plåt (band- eller skivtäckning o ev något klicksystem). Detta får konsekvenser även för takets detaljutfformning m.a.p. isolering, luftspalt mm. Dubbla 45x220 på höjden (ihopbyggda så att samverkan uppnås) ligger på gränsen hållfasthetsmässigt. Jag hade valt limträ.

Generellt tycker jag att om man ska ha ett lutande innertak ska det tillföra något, t.ex. möjlighet till högt sittande fönster. Nu gör det inte det så jag tycker absolut att du ska bygga ett undertak som är i våg.
 
Anledningen till att vi kör 7 grader istället för ännu plattare är för att arkitekten tyckte att vi ska lämna öppet för att kunna ha plåt i framtiden. Som det ser ut nu tänker vi papp.

Jag vill ju allra helst förstås ha undertak i våg men om det kommer att kosta mig mer än att ha högt i tak så har jag svårt att se varför? Är det nån som har nån idé om hur jag kan få innertak i våg utan att det blir jättedyrt? Såna taksystem som jag kollat på innebär väl att jag ändå måste dra upp innerväggar till takbjälkarna för att få stadga i dem och sen pendla ner tak i varje rum. Det låter både dyrt och dubbeljobb.
 
Vad som är förenat med mest arbete beror ju till en del på valet av material till innerväggarnas ytskikt. Om det är många skivor som ska sågas snett kan det kanske löna sig. Rent allmänt behöver det inte bli så dyrt materialmässigt att göra en stomme för ett innertak i våg. Men det blir en hel del jobb. En enkel regelkonstruktion liknande bifogade bild, plus diverse stabiliserande diagonaler/skivor. c/c avstånd mellan takbjälkarna har betydelse. Kommersiella undertaksystem tror jag inte är lämpliga. De är mest tänkta som döljare av installationer mm.
En datorgenererad bild av en enkel regelkonstruktion för innertak med horisontella stöd och vertikala spacings.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Det där ser ju faktiskt suveränt ut. Nu blir jag nästan arg att jag inte kom på det själv :) Hur täta sådana där skulle man behöva för att kunna få upp glespanel som klarar att hålla uppe gipstak? Vår arkitekt vill gärna ha takstolarna på cc100 och då skulle ju varannan stol med en sån där bli cc200. Är det för långt?
 
Glespanel bör nog monteras på c/c 600 mm. Nedbyggnader som i min illustration kan kompletteras med mindre bjälkar vinkelrätt. Man får räkna lite på vad som är optimalt. Ett helt annat alternativ är pulpetbalkar (lutande på översidan men horisontella på undersidan) i limträ. Googla på det.
 
Ok, nu pratar vi tätheten mellan glespanelerna? Där utgick jag från cc30? Det jag funderade på var huruvida takstolarna (med dina extrabalkar under) behöver sitta tätare än cc200 för att man ska kunna sätta upp glespanelen i takstolarna?
 
Avståndet mellan varje glespanelbräda bör vara 30 cm. Brädorna bör fästas i reglar med 60cm avstånd. Om du använder takstolar med 200 cm inbördes avstånd bör du sätta reglar i rät vinkel mot dessa på c/c 60 cm. Dimensionen på dessa reglar kan jag räkna ut om jag får reda på vad innertaket ska bestå av. Den andra konstruktionen gjorde jag med 45x70 mm virke.
 
Hm det var intressant. I grunden har konstruktören tänkt sig cc120 mellan takstolarna. Är det alltså ett för långt avstånd för att sätta upp glespanelen i? Tanken är att innertaket ska vara av standard 12-13mm gips.
 
Spontant skulle jag säga att 120 cm c/c är för långt för glespanel, men det beror ju också på den senares dimensioner. Jag ska räkna lite på det.
 
Det är främst en estetisk fråga. Men det är inte snyggt när taket hänger i vågor på grund av för stor nedböjning. Det är dessutom fråga om långtidsbelastningar som gör att det syns mer med tiden. Om du kan använda 25x120 mm virke som glespanel funkar det med c/c 120 cm. Annars får du gå upp i tjocklek, t.ex. 35x45 mm.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.