Tillför den så ofta i detta forum hyllade Hager, en C10 som inte längre fungerar mekaniskt pga kraftig olinjär last (många PC nätaggregat), delar detta öde med två till av samma fabrikat.
Släckkammaren vettigt byggd av metallsegment och plastinnefattning som nämnts tidigare här som en positiv sak hos Hager. Ser relativt välbyggd ut i sina detaljer, principen delas ju ändå trots allt med de övriga i tråden. Återkommer med några fler både ur den absoluta toppen och botten senare.
Släckkammaren vettigt byggd av metallsegment och plastinnefattning som nämnts tidigare här som en positiv sak hos Hager. Ser relativt välbyggd ut i sina detaljer, principen delas ju ändå trots allt med de övriga i tråden. Återkommer med några fler både ur den absoluta toppen och botten senare.
Några fler exemplar, vänster bild efter delning höger med uppvikt släckdel.
Samtliga C10A 10kA utom Siemens som är 6kA.
Fabrikat GDS, snarlik andra kinaimporter som Malmbergs odyl.
Lägg märke till det otroligt lilla brytavståndet, det i kombination med den rappliga plastmekanismen med många små delar och fjädrar bådar inte gott. Släckdelen hålls samman ganska torftigt med pertinaxplattor, ett haveri där kan lätt ge överledning även vid frånslagen brytare. Utrymmet in mot släckkammaren från brytaren är också klent och trångt, stor möjlighet att man skadar delarna ovan brytaren vid kraftig kortis. Dålig passning i klykan som utgör själva kontakten, lätt för dålig kontakt. Värst med denna är att ett enkelt fel i mekanismen kan göra att friutlösningen felar.
Fabrikat Hager.
Korrekt kontaktavstånd med bra kontaktytor. Mekanismen ganska robust och dessutom känslig så att den funkar enligt fail to safety. Det har skett på den på bilden som likt två till av samma typ skadas av kraftiga toppströmmar från PC nätdon, medelströmmen låg, en liten fjäder tröttas ut och sen blir mekanismen otillförlitlig, dock helt ofarligt säkerhetsmässigt. Släckdelen robust och bra utrymme invid med riktig geometri.
Fabrikat Schneider.
Bra kontakt med liten avpassad yta och bra passning. Robust mekanism dock helt i plast, behöver ju inte vara någon nackdel trots allt. Släckdelen stabilt uppstagad och placering och utrymme vad man kan vänta sig av denna tillverkare. Denna serien är avsedd för bostads, och lättare installationer och av god kvalitet för det. Detta är före detta MG som även har produkter för anläggningar med risk för större påfrestningar.
Fabrikat Siemens.
Mycket stort kontaktavstånd, dessutom så placerat att de drivs isär av strömkrafterna även om fjädermekanismen havererat, med korrekt försilvrad kontaktpunkt som självrensar i sidled vid slutning. Lägg märke till brytkammarens täckning med avpassat metallinlägg i kontakt med kopparskenan för ena polen, ger optimal fältstyrning för att båsa ljusbågen rätt. Släckdel med avpassad utformning av slitsen och även förstärkningar i halvorna för säker fixering. Mekanismen med få enkla rörliga delar och drivna av endast en kraftig vridfjäder, dessutom i samma kopparchassie som utlösardelen. Termiska utlösaren försedd med kompensationslindning, och två justerskruvar så att även magnetutlösaren kan kalibreras, i detta fall 8 x In då behöver inte normen vara så svajig som 5-10 x In.
Man får ge konstruktörerna av denna en eloge då alla känsliga delar ligger skyddade till vänster och upptill, bryt och släckdel optimalt utformade och placerade höger och nertill.
Tillverkaren anser inte att denna uppfyller kraven för arbetsfrånskiljning, något som inte GDS ovan tvekar på att ange. Dessutom var den en tid endast 4.5kA senare sattes 6kA.
Mest komiskt är att man utan mycket om och men köper den för ca: 15:- långt mindre än GDS på byggvaruhusen, endast elmicklarnas prispolitik gör att såna öht förekommer. De tre sistnämnda ovan borde vara normgivande för vad man vill ha in i sin installation.
Samtliga C10A 10kA utom Siemens som är 6kA.
Fabrikat GDS, snarlik andra kinaimporter som Malmbergs odyl.
Lägg märke till det otroligt lilla brytavståndet, det i kombination med den rappliga plastmekanismen med många små delar och fjädrar bådar inte gott. Släckdelen hålls samman ganska torftigt med pertinaxplattor, ett haveri där kan lätt ge överledning även vid frånslagen brytare. Utrymmet in mot släckkammaren från brytaren är också klent och trångt, stor möjlighet att man skadar delarna ovan brytaren vid kraftig kortis. Dålig passning i klykan som utgör själva kontakten, lätt för dålig kontakt. Värst med denna är att ett enkelt fel i mekanismen kan göra att friutlösningen felar.
Fabrikat Hager.
Korrekt kontaktavstånd med bra kontaktytor. Mekanismen ganska robust och dessutom känslig så att den funkar enligt fail to safety. Det har skett på den på bilden som likt två till av samma typ skadas av kraftiga toppströmmar från PC nätdon, medelströmmen låg, en liten fjäder tröttas ut och sen blir mekanismen otillförlitlig, dock helt ofarligt säkerhetsmässigt. Släckdelen robust och bra utrymme invid med riktig geometri.
Fabrikat Schneider.
Bra kontakt med liten avpassad yta och bra passning. Robust mekanism dock helt i plast, behöver ju inte vara någon nackdel trots allt. Släckdelen stabilt uppstagad och placering och utrymme vad man kan vänta sig av denna tillverkare. Denna serien är avsedd för bostads, och lättare installationer och av god kvalitet för det. Detta är före detta MG som även har produkter för anläggningar med risk för större påfrestningar.
Fabrikat Siemens.
Mycket stort kontaktavstånd, dessutom så placerat att de drivs isär av strömkrafterna även om fjädermekanismen havererat, med korrekt försilvrad kontaktpunkt som självrensar i sidled vid slutning. Lägg märke till brytkammarens täckning med avpassat metallinlägg i kontakt med kopparskenan för ena polen, ger optimal fältstyrning för att båsa ljusbågen rätt. Släckdel med avpassad utformning av slitsen och även förstärkningar i halvorna för säker fixering. Mekanismen med få enkla rörliga delar och drivna av endast en kraftig vridfjäder, dessutom i samma kopparchassie som utlösardelen. Termiska utlösaren försedd med kompensationslindning, och två justerskruvar så att även magnetutlösaren kan kalibreras, i detta fall 8 x In då behöver inte normen vara så svajig som 5-10 x In.
Man får ge konstruktörerna av denna en eloge då alla känsliga delar ligger skyddade till vänster och upptill, bryt och släckdel optimalt utformade och placerade höger och nertill.
Tillverkaren anser inte att denna uppfyller kraven för arbetsfrånskiljning, något som inte GDS ovan tvekar på att ange. Dessutom var den en tid endast 4.5kA senare sattes 6kA.
Mest komiskt är att man utan mycket om och men köper den för ca: 15:- långt mindre än GDS på byggvaruhusen, endast elmicklarnas prispolitik gör att såna öht förekommer. De tre sistnämnda ovan borde vara normgivande för vad man vill ha in i sin installation.
En kommentar om Siemens har själv använt dessa under 15 år tid utan problem, inte en enda har
havererat även fast belastningen ligger i överkant av 10A .
I nödfall Hager ,precis som GK100 nämner tröttnar den bryter lite tidigt om den är utsatt för ständiga överlaster.
havererat även fast belastningen ligger i överkant av 10A .
I nödfall Hager ,precis som GK100 nämner tröttnar den bryter lite tidigt om den är utsatt för ständiga överlaster.
Det var ju lite spännande om Garo och Rutab är samma produkt. Rutab brukar ju sablas ned här, medan Garo väl brukar anses som 2a eller 3a efter Hager?
Ja, konstruktionen verkar då vara gedigen iaf, med bra precision i detaljerna.
Och det här sprillans nya exemplaret var utsatt för yttre våld.
Och det här sprillans nya exemplaret var utsatt för yttre våld.
Mycket intressant att se de olika konstruktionslösningarna.
Av ren nyfikenhet:
Kan någon insatt ge sig på att förklara principen i tekniken bakom också? Tex, vad är det i konstruktionen som gör att brytning sker när strömmen blir för hög? Vad har släckkammaren för uppgift? Vad är det som slits ut vid upprepade frånslag och som gör att säkringen måste bytas ut? Lite diverse alltså, gärna med referens till en bild så en okunnig som jag kan förstå.
Av ren nyfikenhet:
Kan någon insatt ge sig på att förklara principen i tekniken bakom också? Tex, vad är det i konstruktionen som gör att brytning sker när strömmen blir för hög? Vad har släckkammaren för uppgift? Vad är det som slits ut vid upprepade frånslag och som gör att säkringen måste bytas ut? Lite diverse alltså, gärna med referens till en bild så en okunnig som jag kan förstå.
Jag kan döda och slakta en 2pol Merlin-Gerin, om det är av intresse.
Jag har ett gäng, som jag antagligen aldrig hittar någon vettig användning för.
Jag har ett gäng, som jag antagligen aldrig hittar någon vettig användning för.
Brytning av strömmen kan ske pga två komponenter i dvärgen:it-snubben skrev:
1) Kopparspolen som syns tydligt på bilderna. När du får en kortslutningsström, kommer kärnan inuti densamma att dra i mekaniken så det bryts.
2) En "fjäder" av bimetall (Syns kanske mindre självklart på bilderna) värms av strömmen och bryter p.s.s. genom att påverka mekaniken när strömmen blir för hög.
Mao en funktion för "kortis" & en för "överlast" s.a.s.
Släck-kammaren finns där för att ta hand om ljusbågen (släcka den) när det blir kortslutning ! (Annars finns risk att det inte bryts alls eller att kontakttungorna svetsas sönder...) ljusbågen "luras" över från kontakttungorna i själva brytaren in i släckkammaren... (En gammal hederlig Diazed har dels betydligt större avstånd mellan inkopplingspunkterna när tråden smälter av, dels är den sandfylld för att säkra att ev ljusbåge släcks)
Det som kan slitas är kontakttungorna i sig (Jämför relätungor i ett relä som är överlastat) , dels en massa plastbitar i mekaniken som kan kärva/smälta etc...
Det ni ska kolla förutom vad för material släckkammaren har är ju hur tjockt gods det är i metalldelar osv mellan billiga och dyrare brytare.
Vilka fabrikat vill du testa, och hur hårt?PST skrev:
Vi kan ju matta ut dem vid realistiska påkänningar som kan uppträda i bostäder eller "spränga" dem med rejäla strömmar för att skilja agnarna från vetet oberoende av ev påklistrade märkdata.
Ingen som har en ABB hemma att plocka isär? Hade bara Hager och Garo i bilen, och ett gammalt hederligt sittandes hemma. Skomakarens barn m.m.
Anledningen är att jag skulle vilja jämföra ABB mot Hager och Siemens. På senaste elfackmässan snackade jag med en ABB-säljare som predikade att deras dvärgar var överlägsna alla andra.
Anledningen är att jag skulle vilja jämföra ABB mot Hager och Siemens. På senaste elfackmässan snackade jag med en ABB-säljare som predikade att deras dvärgar var överlägsna alla andra.
Redigerat: