Antar att du är lite ironisk för det där är en eländig skatbokoppling.
Första livsfaran är att det är mycket lätt att någon tåt lossnar.
Första livsfaran är att det är mycket lätt att någon tåt lossnar.
Det kan ha funnits vissa spår av ironi. Jag minns inte om det sitter kvar eller om jag tagit bort det. Det är en stuga där jag inte skulle behöva fråga ägaren om lov för att ta bort dessa uttag. Det är också en stuga där jag är trygg i förvissningen om att ingen använder något av uttagen.
Det var inte många rätt i det där skåpet.A Avemo skrev:
Bilden skulle passat bra i tråden "värsta kopplingen".
Nu har jag väl i princip hamnat här ...Mikael_L skrev:
Det är en liten färdigbyggd "uttagscentral" som alltså har både en och trefasuttag och en (1) 3-polig 16A säkring + jfb, som sitter någon meter ifrån mätarskåpet därifrån den ska få ström.
Många elektriker, de som inte riktigt klarar av att tänka en tanke på vad reglerna verkligen säger, skulle bestämt hävda att det måste sitta säkringar i mätarskåpet som skyddar ledningen.
Själv funderar jag, och tycker det är lite löjligt att det sitter två lika säkringar efter varandra med 3 meter ledning mellan.
Och visst går det ju alltid att gå å regeln att ledningen endast måste ha ett kortslutningsskydd (som då får bli huvudsäkringen, som här är G2 och alltså max 25A) medan överlastskyddet sitter i matat ände.
Men jag vill ju också att detta ska se legit ut, inte bara bli pressat genom reglerna med skohorn.
Och vad är kabeln mellan egentligen? En huvudledning eller en gruppledning?
Och byter den karaktär om den får en säkring före?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 844 inlägg
Du har alltså en uttagscentral med en enda trepolig dvärg som skyddar samtliga dess enfas- och trefasuttag? Det är så jag uppfattat uttagscentraler, att de ska kunna matas med en grov huvudledning som har en stor säkring. Det går ju bra i detta fall.
Då lådan har en JFB så kan den matas med en huvudledning. Det vore annars inte förbjudet att sätta den i en gruppledning.
En huvudledning måste inte avsäkras separat om, säkringen före duger. Det är ju en väldigt vanlig fråga på forumet, hur man undviker att behöva säkra av en huvudledning. Man kan helt enkelt dimensionera ledningen för största möjliga mätarsäkring. Det bygger på att en huvudledning matar gruppcentraler som innehåller nödvändiga säkringar för de utgående klenare gruppledningarna. Precis som i detta fall.
Om det behövs, eftersom du har en enda dvärg i uttagslådan, och då den är ensam på ledningen, så kan lådan agera överlastskydd för kabeln. Huvudledning eller gruppledning spelar ingen roll. Men man får då aldrig vidarekoppla en ledning från denna låda till en ytterligare en låda. Ett misstag som nog somliga kommer att göra. Så jag skulle avråda till att nyttja denna regel för huvudledningar. Vid en höjning av mätarsäkringarna ska man IMHO inte behöva kontrollera utgående gruppledningar i alla centraler!
Måste en gruppledning avsäkras då? Jag ser ovan att jag inte har hittat någon regel som kräver det (vilket jag fortfarande inte gör), men jag skulle som sagt kräva det, även om det inte råkar behövas. Handlar det om en gruppcentral som matas med en huvudledning så tycker jag det är självklart. Matas gruppcentralen däremot med en gruppledning så är det inte lika viktigt.
Byggcentraler och uttagslådor som saknar överströmsskydd för sina trefasuttag vill jag därmed mena ska matas via en gruppledning (eller anslutningsledning). Det fall useless har är då fel, men det tyckte uppenbarligen inte hans elektriker, men det blev definitivt fel då någon satte i 20 A säkringar i mätarskåpet.
Så i ditt fall just nu menar jag att du har en huvudledning till lådan, där du eventuellt kan nyttja lådans dvärg som överlastskydd medan mätarsäkringen tar hand om kortslutningsskyddet. Om du flyttar dvärgen till mätarskåpet så blir det en gruppledning. Sätter du en extra dvärg i mätarskåpet så får du välja om ledningen ska betraktas som huvudledning eller gruppledning
Tekniskt sett finns det ju skillnader t.ex i form av att en gruppledning måste vara TN-S och har strängare krav på frånkopplingstider så man kan inte okritiskt bestämma att ett huvudledning plötsligt ska betraktas som en gruppledning.
Då lådan har en JFB så kan den matas med en huvudledning. Det vore annars inte förbjudet att sätta den i en gruppledning.
En huvudledning måste inte avsäkras separat om, säkringen före duger. Det är ju en väldigt vanlig fråga på forumet, hur man undviker att behöva säkra av en huvudledning. Man kan helt enkelt dimensionera ledningen för största möjliga mätarsäkring. Det bygger på att en huvudledning matar gruppcentraler som innehåller nödvändiga säkringar för de utgående klenare gruppledningarna. Precis som i detta fall.
Om det behövs, eftersom du har en enda dvärg i uttagslådan, och då den är ensam på ledningen, så kan lådan agera överlastskydd för kabeln. Huvudledning eller gruppledning spelar ingen roll. Men man får då aldrig vidarekoppla en ledning från denna låda till en ytterligare en låda. Ett misstag som nog somliga kommer att göra. Så jag skulle avråda till att nyttja denna regel för huvudledningar. Vid en höjning av mätarsäkringarna ska man IMHO inte behöva kontrollera utgående gruppledningar i alla centraler!
Måste en gruppledning avsäkras då? Jag ser ovan att jag inte har hittat någon regel som kräver det (vilket jag fortfarande inte gör), men jag skulle som sagt kräva det, även om det inte råkar behövas. Handlar det om en gruppcentral som matas med en huvudledning så tycker jag det är självklart. Matas gruppcentralen däremot med en gruppledning så är det inte lika viktigt.
Byggcentraler och uttagslådor som saknar överströmsskydd för sina trefasuttag vill jag därmed mena ska matas via en gruppledning (eller anslutningsledning). Det fall useless har är då fel, men det tyckte uppenbarligen inte hans elektriker, men det blev definitivt fel då någon satte i 20 A säkringar
i mätarskåpet.Så i ditt fall just nu menar jag att du har en huvudledning till lådan, där du eventuellt kan nyttja lådans dvärg som överlastskydd medan mätarsäkringen tar hand om kortslutningsskyddet. Om du flyttar dvärgen till mätarskåpet så blir det en gruppledning. Sätter du en extra dvärg i mätarskåpet så får du välja om ledningen ska betraktas som huvudledning eller gruppledning
Tekniskt sett finns det ju skillnader t.ex i form av att en gruppledning måste vara TN-S och har strängare krav på frånkopplingstider så man kan inte okritiskt bestämma att ett huvudledning plötsligt ska betraktas som en gruppledning.
Ja det är ju det där med att gå ner i area som komplicerar det.
För diskussionens skull saxar jag in lite ur SS436 40 00, elinstallationsreglerna:
434.2 Placering av kortslutningsskydd
Ett kortslutningsskydd ska placeras i den punkt där en ändring av t ex ledararean, ledarmaterialet eller förläggningssättet ger anledning till en minskning av ledarnas belastningsförmåga, med undantag för när avsnitt 434.2.1, 434.2.2 eller 434.3 är tillämpliga.
Oberoende av vad som anges ovan kan en nedledning till mätarcentral eller dylikt på en stolpe utomhus dimensioneras efter det i kabelns slutpunkt (centralen) placerade överströmsskyddets märkström under villkor att ledararean är minst 10 mm2 för ledare av koppar och minst 16 mm2 för ledare av aluminium.
434.2.1
De olika fallen i detta avsnitt ska inte tillämpas i brand- och explosionsfarliga utrymmen eller i utrymmen där andra fordringar gäller. Ett kortslutningsskydd kan placeras på en annan plats än vad som anges i avsnitt 434.2 under följande villkor.
Kortslutningsskyddet kan placeras efter den punkt där det sker en ändring om ledaren mellan denna punkt och kortslutningsskyddet inte har förgreningar eller uttag och ska dessutom:
a) inte vara längre än 3 m,
b) vara så anordnad att risken för kortslutning eller överledning till jord är begränsad till ett
minimum, och
ANM 1 – Detta villkor kan till exempel uppfyllas genom att ledarens skydd mot yttre påverkan förstärks.
ANM 2 – Se figur 43D.1.
c) inte vara förlagd mot brännbart material.
434.2.2
Ett särskilt kortslutningsskydd fordras inte för en kabel när ett kortslutningsskydd, som är placerat före den plats där det sker en reducering av ledararean eller en annan ändring, har en sådan utlösningskarakteristik, att kabeln efter ändringen är kortslutningsskyddad i enlighet med avsnitt 434.5.2.
ANM – Fordringarna i avsnitt 434.2.2 kan uppfyllas av metoder beskrivna i bilaga 43D.
434.3
Avhandlar några specialfall där skydd kan utelämnas, ej tillämpbart här.
För diskussionens skull saxar jag in lite ur SS436 40 00, elinstallationsreglerna:
434.2 Placering av kortslutningsskydd
Ett kortslutningsskydd ska placeras i den punkt där en ändring av t ex ledararean, ledarmaterialet eller förläggningssättet ger anledning till en minskning av ledarnas belastningsförmåga, med undantag för när avsnitt 434.2.1, 434.2.2 eller 434.3 är tillämpliga.
Oberoende av vad som anges ovan kan en nedledning till mätarcentral eller dylikt på en stolpe utomhus dimensioneras efter det i kabelns slutpunkt (centralen) placerade överströmsskyddets märkström under villkor att ledararean är minst 10 mm2 för ledare av koppar och minst 16 mm2 för ledare av aluminium.
434.2.1
De olika fallen i detta avsnitt ska inte tillämpas i brand- och explosionsfarliga utrymmen eller i utrymmen där andra fordringar gäller. Ett kortslutningsskydd kan placeras på en annan plats än vad som anges i avsnitt 434.2 under följande villkor.
Kortslutningsskyddet kan placeras efter den punkt där det sker en ändring om ledaren mellan denna punkt och kortslutningsskyddet inte har förgreningar eller uttag och ska dessutom:
a) inte vara längre än 3 m,
b) vara så anordnad att risken för kortslutning eller överledning till jord är begränsad till ett
minimum, och
ANM 1 – Detta villkor kan till exempel uppfyllas genom att ledarens skydd mot yttre påverkan förstärks.
ANM 2 – Se figur 43D.1.
c) inte vara förlagd mot brännbart material.
434.2.2
Ett särskilt kortslutningsskydd fordras inte för en kabel när ett kortslutningsskydd, som är placerat före den plats där det sker en reducering av ledararean eller en annan ändring, har en sådan utlösningskarakteristik, att kabeln efter ändringen är kortslutningsskyddad i enlighet med avsnitt 434.5.2.
ANM – Fordringarna i avsnitt 434.2.2 kan uppfyllas av metoder beskrivna i bilaga 43D.
434.3
Avhandlar några specialfall där skydd kan utelämnas, ej tillämpbart här.
Redigerat:
Bo skrev sitt svar en hel del allmänt hållet, för att belysa frågan mre grundläggande, för att alla ska kunna tillgodogöra sig detta.
Och vidare kan jag nämna att det vanligaste i våra elanläggningar i våra hem är att överlastskyddet och kortslutningsskyddet är kombinerat i en och samma apparat, dvs säkringen.
Det vanliga är alltså att en ledning börjar med en säkring som skyddar ledningen både mot upphettning pga långvariga höga strömmar, mot upphettning pga kraftiga korta kortslutningsströmmar samt att garantera att tiden blir kort då ett metallhölje kan vara strömförande, dvs ett personskydd.
Alltså, säkringen har tre skyddsfunktioner, personskydd, skydd av ledningen vid överlast och skydd av ledningen vid kortslutning.
Dessa funktioner måste inte vara kombinerade i en och samma apparat, bara för att det är vanligast att det är så. Överlastskyddet kan finnas var som helst i kretsen bara det skyddar som avsett. Men kortslutningsskydd måste ju dock sitta i början av ledningen.
Dock är det ju så att relativt korta relativt luftigt förlagda ledningar klarar rätt så höga kortslutningsströmmar, och kan alltså ha betydligt kraftigare säkring än tumregeldimensionering ger (ie 10A-1,5mm2, 16A 2,5mm2 etc).
Och vidare kan jag nämna att det vanligaste i våra elanläggningar i våra hem är att överlastskyddet och kortslutningsskyddet är kombinerat i en och samma apparat, dvs säkringen.
Det vanliga är alltså att en ledning börjar med en säkring som skyddar ledningen både mot upphettning pga långvariga höga strömmar, mot upphettning pga kraftiga korta kortslutningsströmmar samt att garantera att tiden blir kort då ett metallhölje kan vara strömförande, dvs ett personskydd.
Alltså, säkringen har tre skyddsfunktioner, personskydd, skydd av ledningen vid överlast och skydd av ledningen vid kortslutning.
Dessa funktioner måste inte vara kombinerade i en och samma apparat, bara för att det är vanligast att det är så. Överlastskyddet kan finnas var som helst i kretsen bara det skyddar som avsett. Men kortslutningsskydd måste ju dock sitta i början av ledningen.
Dock är det ju så att relativt korta relativt luftigt förlagda ledningar klarar rätt så höga kortslutningsströmmar, och kan alltså ha betydligt kraftigare säkring än tumregeldimensionering ger (ie 10A-1,5mm2, 16A 2,5mm2 etc).
I det fallet jag nu har framför mig så är det typ en liten uttagscentral, dvs en låda med egen JFB och säkring, och två uttag, så den har eget överlastsskydd och eget personskydd, det är bara kortslutningsskyddet för ledningen till denna som är kvar att fundera på.
Just nu är det 5g2,5.
I mätarskåpet är det 16A säkringar, så allt är ju helt i sin ordning nu, de agerar ju kortslutningsskydd.
Men jag är av åsikten att man bygger en anläggning på så sätt att om det sitter Gänga-2 säkringar som mätarsäkringar så dimensionerar man allt så det ska gå att säkra upp till 25A (som är max för denna säkringstorlek) utan att behöva kontrollera efterföljande installation.
Vilka lösningar har jag tillgång till då?
1. Sätt in 16A säkringar innan kabeln som går till lådan.
2. Byt kabeln till lådan till 5g6mm2
3. Räkna på ifall kabeln klarar kortslutningsströmmar med 25A diazed som föregående skydd, och placera mig mitt i gråskalan mitt på det sluttande planet.
Just nu är det 5g2,5.
I mätarskåpet är det 16A säkringar, så allt är ju helt i sin ordning nu, de agerar ju kortslutningsskydd.
Men jag är av åsikten att man bygger en anläggning på så sätt att om det sitter Gänga-2 säkringar som mätarsäkringar så dimensionerar man allt så det ska gå att säkra upp till 25A (som är max för denna säkringstorlek) utan att behöva kontrollera efterföljande installation.
Vilka lösningar har jag tillgång till då?
1. Sätt in 16A säkringar innan kabeln som går till lådan.
2. Byt kabeln till lådan till 5g6mm2
3. Räkna på ifall kabeln klarar kortslutningsströmmar med 25A diazed som föregående skydd, och placera mig mitt i gråskalan mitt på det sluttande planet.
Ditt fall som du beskriver det är ju enkelt och inte så mycket att rynka pannan över. Där passar sättet att både välja klenare area och inte avsäkra i utgångspunkten bra om man vill.
Med den korta biten kan man ju välja 6 mm2 för att undvika att det verkar konstigt eller som Bo skrev någon senare går vidare från lådan felaktigt sett till överström. Kostnaden är ju liten och är det bara praktiskt vettigt med anslutningarna så.
Ditt exempel är ett där det i bostads och mindre sammanhang kan passa fint att utnyttja möjligheten. Det är nog annars imest i andra typer anläggningar det hör hemma och är helt normalt.
Med den korta biten kan man ju välja 6 mm2 för att undvika att det verkar konstigt eller som Bo skrev någon senare går vidare från lådan felaktigt sett till överström. Kostnaden är ju liten och är det bara praktiskt vettigt med anslutningarna så.
Ditt exempel är ett där det i bostads och mindre sammanhang kan passa fint att utnyttja möjligheten. Det är nog annars imest i andra typer anläggningar det hör hemma och är helt normalt.
Själv tycker jag att använda 5g6 vore det trevligaste valet av flera skäl.
Ett av dem är att jag tycker att mätarskåp ska vara så rena och enkla som möjligt.
Så en inkommande ledning med sin area och sen en eller flera utgående ledningar med samma area (ofta 6mm2 i vanliga villor/bostäder) och sen inte en massa apparater och konstiga prylar blir bra snyggt och överskådligt.
DIN-skenan i mätarskåpet blir utrustad med åskskydd vid behov, sen kommer vi få se att det blir vanligt i framtiden med en 4-polig 16A PSA som matar en ledning till elbilsladdare som går direkt från mätarskåpet.
Men som sagt, så lite krafs som möjligt här är nog bra.
(Dock är mitt eget mätarskåp absoluta motsatsen till denna princip, men det är en annan fråga!)
Ett av dem är att jag tycker att mätarskåp ska vara så rena och enkla som möjligt.
Så en inkommande ledning med sin area och sen en eller flera utgående ledningar med samma area (ofta 6mm2 i vanliga villor/bostäder) och sen inte en massa apparater och konstiga prylar blir bra snyggt och överskådligt.
DIN-skenan i mätarskåpet blir utrustad med åskskydd vid behov, sen kommer vi få se att det blir vanligt i framtiden med en 4-polig 16A PSA som matar en ledning till elbilsladdare som går direkt från mätarskåpet.
Men som sagt, så lite krafs som möjligt här är nog bra.
(Dock är mitt eget mätarskåp absoluta motsatsen till denna princip, men det är en annan fråga!)
Som lite Feedback, det blev just så.GK100 skrev:
ca 1m 5g2,5 till lådan med ett CEE och ett Shuko, som har säkring + jfb i sig, dvs ej avsäkrat i matande ände.
Som sagt, kortslutningsskyddet av den korta kabeln är garanterat helt tillfyllest även om det skulle bli 25A mätarsäkringar, och överlastskyddet sitter i lådan då.
Det är inte så troligt att det kommer sys en matning vidare från lådan ifråga, jokern skulle vara en framtida elbilsladdare då. Men något får man väl hoppas att en ev framtida elektriker kan förstå.