Nu är det ju inte riktigt så att några miljarder alls är borta. Det enda sättet pengar kan försvinna på är genom att lån återbetalas och det enda sättet nya pengar skapas på är genom att pengar lånas ut. Det är inte så att banken har pengar i en hög som man får låna.
Ett lån är egentligen bara ett utbyte av löften: Banken lovar att du, eller den du ger lånesumman till har rätt att hämta ut pengarna hos dem och du lovar att så länge du inte har "lämnat tillbaka" pengarna (som du aldrig har haft) så har de rätt till din säkerhet. Dessutom får du ge lite extra pengar till dem som tack för besväret att de upprättar lite papper. Detta löfte från banken kan dock användas som pengar och i praktiken har således mängden pengar i omlopp ökat genom lånet. När du lämnar tillbaka pengar genom amortering så innebär det enbart att summan banken har lovat att betala ut minskar och i praktiken minskar mängden pengar i omlopp.
Nyfniken skrev:
Jag har aldrig påstått att jag är någon nationalekonom utan detta är mina personliga funderingar....att jag sen är gift med en bankfröken på skapligt hög nivå är en annan sak....
Just det att många säger "ingen fara på taket" gör att åtminstonde jag drar öronen åt mig och undrar vad som är på g.
Helst av allt skulle jag vilja få bort mina lån och beroendet av att ta del av spekulationer om vad marknaden tycker om olika saker.
Jodå, det där är mystiska saker, som jag första gången stötte på i en kurs i nationalekonomi.BobbyEwing skrev:
Föreläsaren höll på med lite formler för inflation, och berätta att penningmängden var svår att veta och därmed inflationen.
Ja det lät givetvis lite skrämmande i mina öron att bankerna "skapar" pengar genom att låna ut pengar. jaja ...
Nåja, du(/ni) som nu vet lite mera, vad händer då när en massa osunda krediter så småningom är förlorade och det avskrivs som förluster, då måste väl pengamängden minska igen?
I takt med aktiens fall har interbankspreadarna mot SWED stigit och därmed kan långivningen bli dyrare.imported_Anders_S skrev:Och vad vill du säga med det Investor?
Bara för att General Motors aktier sjunker i värde betyder inte att dom tar igen det på högre nybilspriser om det var åt det hållet du försökte komma...
En lite mer dramatisk tolkning av aktiefallet en turbulent dag som denna: hajarna börjar få vittring på ännu ett byte...
Blankare har bidragit till att fälla Bear Stearns och Lehman Brothers... nu frågar de sig vilka nästa offer de kan ge sig på. De har tjänat grymma pengar på Bear & LB och deras makt på marknaden ökar i takt med deras framgångar.
Personligen tror jag dock inte att de kommer få rätt. SWED är alldeles för starka för att kunna fällas och i worst case är det nog "too big to fail" som gäller. I alla fall ser det ut så idag men förändringar kan komma snabbt. För bolånekunder spelar denna utveckling mindre roll. Aktien bör på kort sikt kunna stiga från nuvarande nivåer (och kreditspreadarna normalisera sig) när den värsta paniken lagt sig.
1995-07-05 höjdes reporäntan till 8,91%, då hade vi flytande växelkurs, så det i sig är inget argument. (Men jag tror inte heller på 10% i ränta, men konstigare saker har hänt.)Lekkamraten skrev:
Redigerat:
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Cheesus skrev:
Betänk dock att det runda hjulet, iaf de senaste 60-70 åren (innan dess vet jag inte hur priserna låg), har givit höjda bostadspriser, ständigt.
Däremot varierar ränta, skatter och annat, och priserna kan också tillfälligt (upp till 10år i dessa sammanhang) vara lägre än när "du köpte".
Jag tror inte lågkonjukturen är över - den har precis börjat (eller nåja 2007) - och nu börjar en del spekulera i när den skall ta slut (ett 1a tecken). Personligen tror jag att vi kommer hamna i en ngt längre konjukturnedgång än förra gången, så frammåt 2010 så borde det börja ljusna betydligt.
Kännetecken för en konjukturnedgång (tex som vi ser nu med finanskriser(vilket iaf i ngn del av världen har förekommit de senaste cyklerna), sjunkande aktieindex, neddragningar etc etc brukar också vara lägre ränta och lägre inflation.
Så jag har lite svårt att förstå hur bankerna skall kunna HÖJA boräntorna, låt vara att det bli ngn räntehöjning till här i Sverige (till skillnad från i USa tex) - men sedan. Så några 9-10% har jag svårt att se - om det inte är ngt väldigt konstigt som inträffar i ekonomin, vilket några alltid frösöker påskina, oavsett om det är positivt eller negativt. Den nya ekonomin brukar för det mesta vara rätt gammal dock...
/K
Fast - nu är det ju bara en partsinlaga - och den med helhetsbilden (mäklarstatistik) håller inte med ;-)Cheesus skrev:
Jag kan tänka mig att bjurfors har anledning att tala om för säljarna att de inte skall hoppas på högre (och därmed mer segdragna budgivningar) priser. Typ, snabba avslut ger ändå kosing för dagen - och det är lite halvtaskig omsättning så ...
Dessutom har ju hemnet lurat till det hela lite jämfört samma period förra året - nyproduktioner ligger under villor till salu - och det är ju inte helt sant att det då till exempel är 69 ekerövillor till salu (typ dubbla mot förra året) utan snarare kanske 35 villor...
Dessutom - de villor som är bra går ruggigt fort - jag kikade lite på ett objekt i ett område jag gillar - och det gick på 2 veckor. Men dåliga objekt säljer inte alls.
Så, jag är nog skeptiskt
Dessutom - om Borg får rätt, så blir det en underhållande vår (med 3% ränta och 6000 kr i fastighetskatt så lär priserna sticka som raketer, när han dessutom spär på med kraftiga skattesänkningar.... (fast, då blir det inflation förstås - f*n också - hur man än vänder sig har man rumpan bak och ser förvirrad ut :-D ))
Mäklarstatistik är underliga.Angelven skrev:
Hur får man fram värdeutvecklingen +3% i den här grafen till exempel?
Bostadsrätter, Stockholms län
Nä, tacka vet jag SCB's siffror
Nyfniken skrev:Mäklarstatistik är underliga.
Hur får man fram värdeutvecklingen +3% i den här grafen till exempel?
Bostadsrätter, Stockholms län
Nä, tacka vet jag SCB's siffror
Nah - det har jag också lite svårt att uttyda - i grafen ser det ut som om puckeln för högsta var september 2007 - och att då ange +3% sedan dess är väl rätt så hyffsatt omöjligt givet grafen ;-)
Det vore bättre om de hade bakomliggande siffror i exempelvis lättimporterad .csv format ...
För dem som orkar
Männsikan av sin natur spenderar hellre pengar i den aktiva levnadsåldern (på ålderdomen vill man knappast ha 210 kvm, 1200 kvm trädgård att ta hand om, utan kanske bara 30 kvm på ett äldreboende, så vad skulle pengarna tjäna till då).
Det är med andra ord inte så konstigt att ex fastigheter belånas mer än annat, inte bara för att de anses ha ett betsående värde över tiden och är goda säkerheter (går inte att flytta en svensk fastighet utomlands hur gärna man än vill). utan just för att alternativet skulle vara att betala huset kontant och därefter se sin nettoförmögenhet öka i takt med att priserna på fastigheter ökar och för att slutligen dö "onödigt rik". Av naturliga skäl kan vi människor inte välja att skaffa barn i 60 års åldern (i vart fall anser nog de flesta att det skulle vara en dålig utveckling för samhället). Vi tidigarelägger därför helt naturligt konsumtionen vad gäller bostaden.
Det stämmer iofs. Oktober 1992 tilläts kronan att flyta fritt och Riksbanken satte upp det inflationsmål som än i dag gäller. De första åren var marknaden skeptiska till om Riksbanken skulle klara av att hålla målet, men räntorna har succesivt sedan dess fallit till de sist bottnade på 1,5% (om ni minns). Detta med anledning av att marknaden hela tiden fick större förtroende för inflationsmålet. Riksbanken har allt sedan dess klarat av att hålla infaltionsmålet hela tiden förutom just på sista tiden då det överskridits (men man ska också komma ihåg att inflationen ofta varit negativ mot inflationsmålet i princip lika mycket som det är över målet nu.) Men ska Riksbanken sänka räntan lika aggressivt så fort räntan hamnar under målet (vanligtvis brukar inte ropen på lägre ränta vara lika tydliga som ropen efter högre ränta) Logiskt sett borde Riksbanken agera lika aggresivt med räntesänkningar så fort inflationen faller till det normal, dvs faktiskt en bit under målet.
Frågan är om det är inflation eller relativprisförändringar på ett fåtal varor som olja och livsmedel (båda dessa kategorier har fallit rejält både sista tiden och efter Riksbanken senaste räntebeslut). Inflationen i övrigt har varit väldigt låg under hela tiden KPI rapporterats ligga runt 4% och om det nu är realtivprisförändringar kommer helt enkelt detta att visa sig när råvarorna faller med följd att vi får lägre räntor.
Betänkt att oljepriset ökat från att ha handlats runt 20 usd per fat så sent som 1999 och sen stigit som till mest runt 158 dollar (+690% på ca 8-9 år kanske inte sker helt utan stora spekulationsinslag). Vi hade en stor prisuppgång i oljan under 80 talet men priset föll tillbaka under 20 usd igen (se http://www.wtrg.com/oil_graphs/oilprice1947.gif) Chartet är bara ritat till maj 08, toppen på 158 usd sattes nyligen men priset har fallit till under 90 usd som nämnts ovan.
Alla får givetvis ha sin egen uppfattning om vart inflation och räntor är på väg.
Fallande infaltion, en riksbankchef som sagt att om inflationen faller snabbare mot målet, än Riksbankens egna prognoser för framtida inflation, kan Riksbanken alltid sänka räntan när detta sker (uppfyllts senaste veckan), för hög och felaktigt beräknad inflation tidigare, en konjunktur som ropar efter stora räntesänkningar och en tillväxt på 0 så finns de som jag ser det stora skäl för Riksbanken att ompröva sin uppfattning som sades bara lite drygt för en vecka sedan.
Nja riktigt så är det inte. Att låna är per definition lika med att flytta konsumtion i tiden, dvs tidigarelägga framtida konsumtionskraft. Den som lånar ut pengar skjuter på sin konsumtion, kanske till dess att lånet betalas tillbaka. För att den med pengar ska låta någon annan konsumera pengar i förtid erlägger låntagaren en ränta som varierar över tiden. Genom en lånetransaktion uppstår en mängd obligationsrättsliga rättigheter och skyldigheter samt även sakrättsliga effekter. Det är helt enkelt inte bara ett utbyte av löften.BobbyEwing skrev:
Männsikan av sin natur spenderar hellre pengar i den aktiva levnadsåldern (på ålderdomen vill man knappast ha 210 kvm, 1200 kvm trädgård att ta hand om, utan kanske bara 30 kvm på ett äldreboende, så vad skulle pengarna tjäna till då).
Det är med andra ord inte så konstigt att ex fastigheter belånas mer än annat, inte bara för att de anses ha ett betsående värde över tiden och är goda säkerheter (går inte att flytta en svensk fastighet utomlands hur gärna man än vill). utan just för att alternativet skulle vara att betala huset kontant och därefter se sin nettoförmögenhet öka i takt med att priserna på fastigheter ökar och för att slutligen dö "onödigt rik". Av naturliga skäl kan vi människor inte välja att skaffa barn i 60 års åldern (i vart fall anser nog de flesta att det skulle vara en dålig utveckling för samhället). Vi tidigarelägger därför helt naturligt konsumtionen vad gäller bostaden.
Nyfniken skrev:
Det stämmer iofs. Oktober 1992 tilläts kronan att flyta fritt och Riksbanken satte upp det inflationsmål som än i dag gäller. De första åren var marknaden skeptiska till om Riksbanken skulle klara av att hålla målet, men räntorna har succesivt sedan dess fallit till de sist bottnade på 1,5% (om ni minns). Detta med anledning av att marknaden hela tiden fick större förtroende för inflationsmålet. Riksbanken har allt sedan dess klarat av att hålla infaltionsmålet hela tiden förutom just på sista tiden då det överskridits (men man ska också komma ihåg att inflationen ofta varit negativ mot inflationsmålet i princip lika mycket som det är över målet nu.) Men ska Riksbanken sänka räntan lika aggressivt så fort räntan hamnar under målet (vanligtvis brukar inte ropen på lägre ränta vara lika tydliga som ropen efter högre ränta) Logiskt sett borde Riksbanken agera lika aggresivt med räntesänkningar så fort inflationen faller till det normal, dvs faktiskt en bit under målet.
Frågan är om det är inflation eller relativprisförändringar på ett fåtal varor som olja och livsmedel (båda dessa kategorier har fallit rejält både sista tiden och efter Riksbanken senaste räntebeslut). Inflationen i övrigt har varit väldigt låg under hela tiden KPI rapporterats ligga runt 4% och om det nu är realtivprisförändringar kommer helt enkelt detta att visa sig när råvarorna faller med följd att vi får lägre räntor.
Betänkt att oljepriset ökat från att ha handlats runt 20 usd per fat så sent som 1999 och sen stigit som till mest runt 158 dollar (+690% på ca 8-9 år kanske inte sker helt utan stora spekulationsinslag). Vi hade en stor prisuppgång i oljan under 80 talet men priset föll tillbaka under 20 usd igen (se http://www.wtrg.com/oil_graphs/oilprice1947.gif) Chartet är bara ritat till maj 08, toppen på 158 usd sattes nyligen men priset har fallit till under 90 usd som nämnts ovan.
Alla får givetvis ha sin egen uppfattning om vart inflation och räntor är på väg.
Fallande infaltion, en riksbankchef som sagt att om inflationen faller snabbare mot målet, än Riksbankens egna prognoser för framtida inflation, kan Riksbanken alltid sänka räntan när detta sker (uppfyllts senaste veckan), för hög och felaktigt beräknad inflation tidigare, en konjunktur som ropar efter stora räntesänkningar och en tillväxt på 0 så finns de som jag ser det stora skäl för Riksbanken att ompröva sin uppfattning som sades bara lite drygt för en vecka sedan.
Redigerat:
Det är egentligen inte så mystiskt om man ser historiskt på det hela. Samtidigt är det dock en av de viktigaste faktorerna som leder till det välkända förhållandet att tillväxten ständigt måste öka för att ekonomin inte ska kollapsa. Det finns många ekonomer som hävdar att det är omöjligt att få en väl fungerande och hållbar ekonomi om vi inte förändrar detta system.Mikael_L skrev:
Angående avskrivna krediter så är svaret nej, pengarna finns fortfarande. Den som en gång tog krediten har spenderat pengarna som banken trollade fram och därför är någon annan innehavare av löftet om pengar. Det enda sättet för pengamängden att minska är fortfarande att den ursprungliga krediten återbetalas.
Detta är problematiskt för banken då det finns en gräns för hur mycket pengar de får "trolla fram": I Sverige får banken max låna ut tio gånger mer pengar än de faktiskt har + 9/10 av alla insättningar i banken. Om någon då lånar pengar av banken och slutar betala ränta så förlorar banken den inkomsten, men det tar ändå upp utrymme i potten de har rätt att låna ut. Så länge folk betalar sina räntor är dock banken inte det minsta intresserad av att få lånen återbetalda, men så fort någon inte kan betala vill banken kunna likvidera krediten för att kunna låna ut till någon annan istället.
Det optimala scenariot för banken är om person A lånar säg 10000 och köper en bil av person B för dessa pengar. Person B sätter sedan in dessa pengar på sitt konto i banken, vilket gör att banken kan låna ut ytterligare 9000. När detta fungerar optimalt kan banken äga 1000 kronor men ändå låna ut och tjäna ränta på 100000.
Saken är dock att just ordet "låna" ger intrycket av att man faktiskt lånar ut något till någon annan. I fallet att låna pengar av en bank så är det helt enkelt inte så det fungerar. Banken har inte en hög med pengar som låntagaren får i sin hand och som när de lämnas tillbaka läggs tillbaka i bankens hög. Banken skjuter inte på sin konsumtion, eftersom banken inte avstår några pengar för att låna ut dem utan helt enkelt i praktiken skapar pengar till låntagaren i utbyte mot att denne pantsätter sitt hus och går med på att betala ränta. Det brukar heta att ränta, som du säger, erläggs för att långivaren avstår något, eller för att denne tar en risk, men i verkligheten avstår banken inget och riskerar väldigt lite.Lekkamraten skrev:
Kan rekommendera att läsa boken "Web of Debt", som är både skrämmande och upplysande.
BobbyEwing skrev: