26 193 läst ·
68 svar
26k läst
68 svar
Hus med ”dolda” fel - hur går vi vidare?
Finns det inte en risk att det nu är för sent att hävda dolt fel? Det ska väl anmälas så snart det upptäcks eller borde ha upptäckts, och att det var nyttjandeförbud på uterummet borde ju upptäckts när kommunen hörde av sig om att slutbesked saknades?
Ja du, det är kanske mycket möjligt.. jag har inte ens tänkt i dom banorna. Enda jag ”vet” är att enligt mäklaren så ska säljarna iochmed att dom intygade i frågelistan att bygglov och slutbesked fanns, ha någon form av skyldighet för ev. Kostnader att få igenom bygglovet, så den kostnaden borde vi vara säkra på. Det som är mer osäkert är ju om det är något på uterummet som måste åtgärdas, eller vad som händer om ett nytt bygglov skulle få avslag. Det är ändå beviljat med ex. Närmare tomtgräns än 4.5 meterA adron skrev:
Jag rekommenderar starkt att lösa detta med kommunen så fort och enkelt som möjligt och inte involvera säljaren. Ni sitter ju med ansvaret som lagfaren fastighetsägare, inte säljaren. Försök att få igenom den byggnad ni har och förstora inte upp detta, det kostar er bara en massa pengar och elände.
Sen blir den sekundära frågan om det går att få ut pengar av säljaren för utfästelsen om bygglov. Enklast är att ställa ett krav och hoppas att han viker sig. Men om han nu har varit aktiv i byggbranschen så är det ärligt talat lite av en riskprofil, man kommer inte fram i den genom att vika ned sig. Då är nästa stefg tingsrätten. Och här blir det snabbt mycket riskfyllt och dyrt. D v s om man inte särskilt roas av att smälla folk på fingrarna och är beredd att riskera att betala många sköna hundra tusen för det så får man vara försiktig med detta steg.
Sen blir den sekundära frågan om det går att få ut pengar av säljaren för utfästelsen om bygglov. Enklast är att ställa ett krav och hoppas att han viker sig. Men om han nu har varit aktiv i byggbranschen så är det ärligt talat lite av en riskprofil, man kommer inte fram i den genom att vika ned sig. Då är nästa stefg tingsrätten. Och här blir det snabbt mycket riskfyllt och dyrt. D v s om man inte särskilt roas av att smälla folk på fingrarna och är beredd att riskera att betala många sköna hundra tusen för det så får man vara försiktig med detta steg.
Är det där sant?Claes Sörmland skrev:
Lär ju drälla av byggnader utan slutbesked...
Skulle tro att byggnadsnämden eller någon annan myndighet behöver aktiveras innan nyttjandeförbud kommer ut.
Eller menar du att finns någon automatik?
/ATW
Sen PBL-ändringen 2010 får du först börja bygga enligt ett beviljat bygglov efter att du har getts startbesked av byggnadsnämnden. Du har under byggtiden nyttjandeförbud för byggnaden. För att få ta den i bruk måste du få ett slutbesked. Om du som i TS fall aldrig söker slutbesked så slutar bygglovet att gälla efter fem år. Då har du har du olovligt uppförd byggnad.A ArneTW skrev:
Bygglov beviljade före 2010 års PBL-ändring krävde inte slutbesked för att vara gällande. Så för byggnader uppförda med gamla PBL så kan det inte finnas ett slutbesked, det uppfanns 2010.
I vissa ärenden är det inte nyttjandeförbud fram till det du fått slutbesked. Ofta gäller det små åtgärder, som t ex ett uterum eller enkelt garage. I min kommun används skrivelsen ”byggnaden får tas i bruk innan slutbesked meddelats”. Detta kan i förlängningen medföra att fastighetsägaren helt enkelt glömmer/struntar i att begära slutbesked. Precis som du @ArneTW tidigare skrev gör kommunen ett ”uppsamlingsrace” då och då och skickar ut förfrågningar om bygget är klart. Dels för att fastighetsägaren ska få sina papper i ordning (vilket kan vara bra vid försäljning och kommande lovansökningar) och för att rensa i kommunens arkiv. Detta är däremot inte en arbetsuppgift som ligger högst på listan för kommuner med resursbrist.A ArneTW skrev:
Vid dessa mindre åtgärder kan startbesked beviljas redan i bygglovet. I dessa fall vill kommunen ha konstruktionsritningar och enklare kontrollplan redan i lovansökan.
TS, har du läst bygglovet och sett vad det står om start och slutbesked?
Redigerat:
Ja, och man kan vid bygglovsansökan begära undantag. Vi byggde ut 100 kvm och begärde att få använda före slutbesked. En vän lyckades dessutom förhandla bort kontrollansvarig.M MetteKson skrev:I vissa ärenden är det inte nyttjandeförbud fram till det du fått slutbesked. Ofta gäller det små åtgärder, som t ex ett uterum eller enkelt garage. I min kommun används skrivelsen ”byggnaden får tas i bruk innan slutbesked meddelats”. Detta kan i förlängningen medföra att fastighetsägaren helt enkelt glömmer/struntar i att begära slutbesked. Precis som du tidigare skrev gör kommunen ett ”uppsamlingsrace” då och då och skickar ut förfrågningar om bygget är klart. Dels för att fastighetsägaren ska få sina papper i ordning (vilket kan vara bra vid försäljning och kommande lovansökningar) och för att rensa i kommunens arkiv. Detta är däremot inte en arbetsuppgift som ligger högst på listan för kommuner med resursbrist.
Vid dessa mindre åtgärder kan startbesked beviljas redan i bygglovet. I dessa fall vill kommunen ha konstruktionsritningar och enklare kontrollplan redan i lovansökan.
TS, har du läst bygglovet och sett vad det står om start och slutbesked?
Så under vilken tid gäller nyttjandeförbudet?Claes Sörmland skrev:
Sen PBL-ändringen 2010 får du först börja bygga enligt ett beviljat bygglov efter att du har getts startbesked av byggnadsnämnden. Du har under byggtiden nyttjandeförbud för byggnaden. För att få ta den i bruk måste du få ett slutbesked. Om du som i TS fall aldrig söker slutbesked så slutar bygglovet att gälla efter fem år. Då har du har du olovligt uppförd byggnad.
Bygglov beviljade före 2010 års PBL-ändring krävde inte slutbesked för att vara gällande. Så för byggnader uppförda med gamla PBL så kan det inte finnas ett slutbesked, det uppfanns 2010.
Bara byggtiden och hur kollas det upp?
Får man börja använda svartbygget direkt när bygglovet går ut?
Finns det något nyttjandeförbud för rena svartbyggen?
/ATW
Jag har läst byggloven, delvis iallafall, sen vet jag genom att kommunen själva har sagt att uterummet inte får nyttjas ännu efter som slutbesked inte fåtts. Det vet jag även gäller mitt garage som jag håller på att bygga, där måste jag också få slutbesked innan man får börja nyttja garaget. Som tidigare skrivit här i tråden så är jag 100% säker på att säljaren visste om detta då han dels tidigare byggt ut huset (boyta) och för att han och jag pratade om det vid ett tillfälle efter det uppkommit att slutbesked saknadesM MetteKson skrev:I vissa ärenden är det inte nyttjandeförbud fram till det du fått slutbesked. Ofta gäller det små åtgärder, som t ex ett uterum eller enkelt garage. I min kommun används skrivelsen ”byggnaden får tas i bruk innan slutbesked meddelats”. Detta kan i förlängningen medföra att fastighetsägaren helt enkelt glömmer/struntar i att begära slutbesked. Precis som du tidigare skrev gör kommunen ett ”uppsamlingsrace” då och då och skickar ut förfrågningar om bygget är klart. Dels för att fastighetsägaren ska få sina papper i ordning (vilket kan vara bra vid försäljning och kommande lovansökningar) och för att rensa i kommunens arkiv. Detta är däremot inte en arbetsuppgift som ligger högst på listan för kommuner med resursbrist.
Vid dessa mindre åtgärder kan startbesked beviljas redan i bygglovet. I dessa fall vill kommunen ha konstruktionsritningar och enklare kontrollplan redan i lovansökan.
TS, har du läst bygglovet och sett vad det står om start och slutbesked?
Det gäller under byggtiden. Förbudet lyfts av att slutbesked ges.A ArneTW skrev:
Jag tror inte det kollas upp så ofta och så noga utan som mycket i Sverige bygger det på att folk följer regelverket. Men det är klart, står huset som är under byggnation inrett med boende familj när byggsadsnämndens folk gör platsbesök så blir det tillsyn.
Olovligt uppförda byggnader får naturligtvis inte tas i bruk. De ska rivas. Men har man ändå gjort det så preskriberas det hela efter 10 år i så bemärkelse att byggnadsnämnden inte har möjlighet att begära rättelse, t ex att byggnaden rivs. Frukten av svartbygget tolereras av samhället. Ett undantag finns och det är om man har tagit en bostad i bruk för annat ändamål. Det preskriberas aldrig. Det undantaget infördes på 90-talet när kontoriseringen av lägenheter i Stockholms innerstad höll på att gå över styr.