Omständligt och inte så "spontant"spikplanka skrev:
Jag kommer inte att få en "dålig effekttariff", mitt energibolag har mer eller mindre lovat redan att de skall differentiera över dygnet, över veckan och över året. Då får jag ändå inga större problem.
Precis. Skillnaden är så klart att med elhandeln är varje sparad kWh en ekonomisk besparing, men med effektavgiften är det ju förgäves om man bommar 3 topptimmar.pacman42 skrev:
Jo det var min tanke också. Men om man implementerar en hård effektgräns som jag tänkte, så kommer värmepumpen reducera (inverter). Sätter jag gränsen för lågt så lär man vakna med lite kyligt hus, eller att det är lite kylslaget när man kommer hem från jobbet.C cpalm skrev:
Och då får man väl starta braskaminen (med täljsten) för att stötta värmesystemet lite.
Jo, de där tre timmarna känner jag igen i taxan Det känns bara som att de hos mig ofta är ett resultat av att man kör värmepump, spabad, tvätt o disk samtidigt. Eller någon liknande kombination. Det är väl de högsta 3-10h per månad som jag försöker klippa, tror det blir jobbigt om man försöker peak-shava för mycket.
Ska försöka få ihop en homewizard med homeassistant, och lägga till lite extra regler, för att försöka på ett automatiskt sätt möte effekttaxan i alla fall.
Får se om teori och praktik funkar, jag kanske återrapporterar här när vintern är slut... 😀
Matlagning, tre olika huvudrätter. 2.17kW effektavgift (LLVP värme. +9 ute):
Hej BSODB BSOD skrev:
Frågan ”Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet? kommer att innebära olika lösningar för oss elanvändare beroende på många olika faktorer. T.ex. vilket elnätsbolag vi har, husets egenskaper och dess uppvärmningssystem, solceller, elbilar etc.
Efter det att vi upplevt en ca 20-årig period med uppmaningar (tips) att sänka sina elkostnader genom att minska på elenergianvändningen (kWh) vid t.ex. uppvärmning och i vitvaror, så kommer nu (för många) ett överraskande budskap med effektavgifter, att minska toppeffekten i elnätet (kW).
Men effektavgifter på elnätet är egentligen ingen ny företeelse; ”I BÖRJAN AV 2000-TALET är Sollentuna Energi också först i landet med att införa effektavgift på elnätet, vilket innebär att det är mer prisvärt att använda mycket el de timmar på dygnet då nätet inte är så hårt belastat.”
https://www.seom.se/globalassets/om-oss/dokument/om-2019-3.pdf
Jag har i många år, bland annat utgående ifrån Sollentuna Energis effektavgift på elnätet som exempel, försökt att uppmana elanvändare att undvika att minska elenergianvändningen men bibehålla maxeffektbehovet.
Villaägarföreningen ville värva mig som nybliven husägare (1994). Men vägrade att sluta uppmana till en ensidig focus på elenergin och bortse från effekttopparna, som jag uppmanade dem till.
Då jag ansåg att det missledde en husägarens långsiktiga planering gällande att hålla nere kostnaden för elanvändningen, så tackade jag upprepande gånger nej till medlemskap. Jag är fortfarande inte medlem.
Man kan se ett hus som baserar sin uppvärmning och varmvatten på el, som ett bättre eller sämre energimagasin som i sig kan användas för att utjämna effekttoppar. MEN det innebär naturligtvis ett lämpligt hus och ett lämpligt uppvärmningssystem.
Har man inte gjort det långsiktiga valet från början (vid val av hus och värmesystem) så kan det vara svårt och kostsamt att nu när effektavgifterna införs ordna detta.
Det var bland annat därför jag tog diskussionen med villaägarföreningen.
Instämmer, det faktum att du har så "få" toppar antyder enligt min mening att det handlar om annat än värmepumpen. Frågan är vad det kan vara? Tvätt och disk och sånt tror jag du kan stryka direkt, det drar för lite för att vara värt att bry sig om. Spabad låter kanske lite misstänkt?B BSOD skrev:
Tror det är bättre att blockera de förbrukare som betyder nåt från att samköras. Att sätta en gräns kan ju bli rätt snopet om t.ex. månaden avslutas med ett par kalla dagar - då har du frusit i onödan resten av månaden.
Pga den intermittenta belastningen, inte på grund av den intermittenta produktionen.M Mr. Gullberg skrev:
Se bild nedan:
Linjen är konsumtionen, den färgade ytan produktionen. Det som är över linjen är export. Vattenkraften justeras hela tiden för att matcha behovet.
Vi importerar el under i genomsnitt ca 100 timmar per år. Risken för brist är störst morgon och kväll när det lagas mat, duschas, tvättas, körs motorvärmare mm särskilt om det samtidigt är kallt och vindstilla så att vattenkraften inte riktigt kan täcka upp.D Daniel 109 skrev:
Men det är på totalen. Lokal effektbrist kan uppstå om folk envisas med att göra allt samtidigt fast man gått ut och varnat om effektbrist. Det var då de varnade om att de kanske tvingas stänga av elen tillfälligt för hushåll enligt ett roterande schema. Men folk lyssnade på varningen, sänkte värmen inne och spred ut sin elförbrukning ås att de aldrig behövde göra verklighet av hotet. Enligt vad jag hört är Kristianstad en av de orter som har störst risk för detta, då de har lite för klen huvudledning för att fylla effektbehovet en sån där riktigt hemsk vinterkväll.
Du har nog lyssnat lite för mycket på Jan Blomgren eller någon av hans vänner där. De luras.C cpalm skrev:
Här är de rätta siffrorna:
Observera även att verkningsgraden är tämligen ointressant för sol och vind och i viss mån även för vattenkraft, då råvaran i sig är gratis och fylls på utan kostnad.
För vattenkraft har verkningsgraden visst intresse när man börjar prata om pumpkraftverk, då behöver prisskillnaden mellan pumpning och generering vara större än förlusten pga verkningsgraden för att det ska löna sig att pumpa upp.
Vad betyder kolumnen med tillgänglighet? För siffrorna stämmer inte alls med det jag tolkar in i tillgänglighet.
En vindstilla januarinatt är nog varken vindkraftverken eller solpanelerna "tillgängliga" ..
Förlåt, texten kom inte med:D Daniel 109 skrev:
Vindkraftslektion nr 13:
I debatten förkommer ofta olika begrepp som verkningsgrad och kapacitetsfaktor och ofta blandar en del ihop begreppen. Här kommer en sammanfattning i tabellform.
Verkningsgrad är en dimensionslös storhet som betecknar förhållandet mellan nyttiggjord och tillförd energi i ett system.
Kapacitetsfaktorn anger hur stor andel av den teoretiskt möjliga mängden el som skulle kunna produceras om en anläggning för elproduktion gick med full effekt under årets alla timmar.
Tillgänglighet anger ett mått på driftsäkerhet och anger under hur stor andel av tiden som en anläggning är tillgänglig för drift.
Källor: Vattenfall, Energiforsk, Svensk Vindenergi, Bengts villablogg, Vestas, Energiföretagen.
(min källa är Facebooksidan Fakta och Vetenskap)
Tillgängliggör drift tolkar jag som att den kan producera fullt om man vill. Den är hög för vattenkraft, gaskraft och kärnkraft. Men inte särskilt hög för vind och solkraft. Inte sällan definierar man den som hur mycket som finns tillgängligt med hyfsad säkerhet när behovet är som störst. Då blir det obefintligt för solkraften och runt 11% för vindkraft.
Kolumnen för verkningsgrad håller jag med om att är meningslös i en sådan här jämförelse.
Kolumnen för verkningsgrad håller jag med om att är meningslös i en sådan här jämförelse.