Husägare
· Småländska höglandet
· 5 655 inlägg
Va? Nu får du förtydliga vad du menar.M maria01 skrev:
Utöver förvärvstillstånd så finns en del idéer om att i Norrland samt skogsbygderna i södra och mellersta Sverige ska jordbruksarealer som sambrukas också omfattas av skyddet för jordbruksfastigheter som återfinns i 3:6 FBL. I MÖD 2020:16 omnämns det lite i förbifarten (men blir inte aktuellt eftersom det inte inkommit några uppgifter om att jordbruksmarken sambrukades).
Från domen:
Länsstyrelsen har anfört att fastigheten ingår i ett större brukat område. Det har emellertid inte kommit fram att jordbruksmarken på XX brukas gemensamt med omkringliggande jordbruksmark på närliggande fastigheter i ett bärkraftigt eller utvecklingsbart jordbruksföretag.
I övrigt törs jag inte spekulera vad skribenten maria01 kan tänkas syfta på. Det skulle väl teoretiskt också kunna röra sig om någon typ av lagfartsförbehåll, men det gäller ju bara om ett sådant faktiskt finns, vilket jag förstått knappast är normen.
Oavsett vad villiga köpare ich presumptiva säljare av mark vill, så MÅSTE skogsmark och åkermark och betesmark omvandlas till BOSTADSMARK innan den kan styckas av och säljas.
I Sverige vill man behålla skogs-, åker-, och betesmark samlat, delvis pga landskapet, delvis för att behålla framtida åkermark vid behov. Så det är en mycket stor uppförsbacke att få marken omklassificerad.
Så de resonemang jag sett i åtskilliga trådar om att man "bara" vill stycka av en liten bit av skogs/åkermarken i kanten för att bygga sig ett litet hus är naivt och dömt att misslyckas.
Kommuner och stat vill inte ha hus utspottade på landsbygden ett här och ett där. Man vill behålla ett landsskap med sammanhållande skogs- och åkermarker.
Däremot kan det vara lättare att flrsöka stycka av en bit i anslutning till en by eller sammanhållenbebyggelse.
I en by är det lättare att bygga. Det behövs en hel del infrastruktur, tex sophömtning, el, vatten, skolor, förskolor, skolskjutsar, kommunikationer, postservice, kanske belysning, mm som kostar stora summor. Att få stycka av och bygga i en by där den infrastrukturen redan finns på plats är betydligt lättare.
I Sverige vill man behålla skogs-, åker-, och betesmark samlat, delvis pga landskapet, delvis för att behålla framtida åkermark vid behov. Så det är en mycket stor uppförsbacke att få marken omklassificerad.
Så de resonemang jag sett i åtskilliga trådar om att man "bara" vill stycka av en liten bit av skogs/åkermarken i kanten för att bygga sig ett litet hus är naivt och dömt att misslyckas.
Kommuner och stat vill inte ha hus utspottade på landsbygden ett här och ett där. Man vill behålla ett landsskap med sammanhållande skogs- och åkermarker.
Däremot kan det vara lättare att flrsöka stycka av en bit i anslutning till en by eller sammanhållenbebyggelse.
I en by är det lättare att bygga. Det behövs en hel del infrastruktur, tex sophömtning, el, vatten, skolor, förskolor, skolskjutsar, kommunikationer, postservice, kanske belysning, mm som kostar stora summor. Att få stycka av och bygga i en by där den infrastrukturen redan finns på plats är betydligt lättare.
Helt ensamma ute i skogen vill vi inte boHemmakatten skrev:
De platser vi har tittat på ligger nära befintlig bebyggelse och det finns (riktigt gamla) samfälligheter, tex ett av ställena har servitut på helt igenvuxna gamla vägar.
Det har skett en del styckningar och då även omklassificering(gissar jag) under de senaste åren så vi kan luta oss mot dem om kommunen skulle krångla.
Det är en väldigt intressant frågeställning, då även vi har varit intresserade av att bygga oss ett litet hus en bit från stan. Mäklare och kommunala bostadsköer är helt dödfött. Jag snackade med en husbyggarfirma, om de hade några trådar att dra i, men det vara bara "lycka till, hör av er när ni hittat en tomt". Märkligt sätt att sälja hus...
Jag hade lätt betalar 100000 i arvode till en agent som specialiserade sig på att snoka upp och greja fram tomter som inte är av typen "villamatta". Behovet verkar vara enormt, då kommunerna tar otroligt god tid på sig, och lyckas endast bara med konststycket att ta fram oinspirerande villamattor. Ett enkelt frågeformulär är allt kunden behöver svara på, sjöutsikt, skogsutsikt, bergsutsikt, avstånd till skolor, stad osv.
Finns ju även ett antal äldre hus på landet som man skulle kunna köpa in och riva, men det är knappast gratis det heller, speciellt inte om det finns mycket asbest i huset.
Jag hade lätt betalar 100000 i arvode till en agent som specialiserade sig på att snoka upp och greja fram tomter som inte är av typen "villamatta". Behovet verkar vara enormt, då kommunerna tar otroligt god tid på sig, och lyckas endast bara med konststycket att ta fram oinspirerande villamattor. Ett enkelt frågeformulär är allt kunden behöver svara på, sjöutsikt, skogsutsikt, bergsutsikt, avstånd till skolor, stad osv.
Finns ju även ett antal äldre hus på landet som man skulle kunna köpa in och riva, men det är knappast gratis det heller, speciellt inte om det finns mycket asbest i huset.
Det stämmer inte riktigt, utan gäller bara om ett område lyder under detaljplan eller andra områdesbestämmelser som påverkar nyttjandet av mark, se 3:2 och 3:3 FBL. Vidare vad gäller skyddsbestämmelserna för jord- och skogsbruk så är det fullt möjligt att stycka av mark från såväl jordbruksfastigheter som skogsbruksfastigheter under förutsättning att de skyddsbestämmelser som gäller efterlevs, jämför med 3:5, 3:6 och 3:7 FBL. Annars gäller de vanliga lämplighetvillkoren för en fastighet vilka återfinns i 3:1 FBL, så länge dessa krav efterlevs kan en bostadsfastighet visst nybildas genom t.ex. avstyckning från en skogsbruksfastighet.
Jordbruksmark är i regel lite kinkigare, men är som sagt inte per definition omöjligt att stycka av för bostadsändamål, se t.ex. MÖD 2020:16 som jag nämnt ovan i inlägg #49.
Vidare finns ytterligare möjligheter genom så kallade "utökade bostadsfastigheter" (populärt känt som "hästgårdar") att bilda bostadfastigheter som utöver tomtmark även omfattar jordbruks- eller skogsmark.
Någon omklassificering av skogs- eller jordbruksmark är alltså inte nödvändigtvis ett krav för att kunna stycka av en fastighet avsedd för bostadsändamål från just en skogs- eller jordbruksfastighet. Ibland kan det vara nödvändigt med planändringar, men långt ifrån alltid.
Din syn är allt för kategorisk och kan egentligen endast anses stämma till fullo i områden som är planlagda eller där tämligen stränga områdesbestämmelser gäller, annars är det som sagt friare. Lantmäteriet nöjer sig med att ett bygglov eller ett förhandsbesked om bygglov finns, alternativt ett samråd med kommunen för att anse att 3:1 FBL är uppfyllt (givet att övriga lämplighetskrav efterlevs, t.ex. möjligheten att förse fastigheten med godtagbara VA-lösningar, att arealen inte är för stor eller för liten samt att fastigheten har tillgång till väg) . Under förutsättning att reglerna i 3:2, 3:3 FBL samt 3:5-3:7 FBL efterlevs kommer därefter fastighetsbildning kunna ske, exempelvis genom avstyckning.
Att bara stycka av en liten bit skogs- eller åkermark i kanten är således inte alls per definition dömt att misslyckas eller naivt. Det är fullt möjligt att genomföra, men det beror på omständigheterna i övrigt. I många delar av landet är dock (brukad) jordbruksmark som sagt oftast betydligt svårare att få till en avstyckning från jämfört mot skogsmark, men det är inte helt omöjligt.
Det finns 290 kommuner i landet... Det lokala förutsättningar medför att det är en tämligen stor variation på vad kommuner vill i frågan. Vidare kan det vara värt att påpeka att det oftast är länsstyrelsen som har åsikter om t.ex. hur jordbruksmark får och inte får nyttjas. Framför allt är syftet att tillgodose målen om att skogsindustrin ska ha god tillgång på skogsråvara samt att Sverige ur ett försörjningsperspektiv ska kunna ha en högre grad av självförsörjning. Som jag förstått saken är det alltså inte landskapsbilden som sådan som ligger bakom idéerna, se t.ex. prop. 1992/93:226, prop. 1993/94:27 samt prop. 2017/18:179.
Att det är lättare är inte samma sak som att det är omöjligt att göra på ett annat sätt. Det finns t.ex. möjligheter att stycka av sommarstugor som ligger mitt ute i ingenstans eller för den delen mer permanenta boenden, som jag skrivit innan beror det helt på omständigheterna i övrigt.
Redigerat:
Jag vet inte riktigt vad det är för omklassificeringar som är återkommande i tråden. Marken är ju förvisso taxerad för ett visst ändamål men det är ju på inget sätt avgörande för att få bygga eller stycka av. Oavsett markens ändamål så prövas platsen lämplighet för att bebyggas i förhandsbeskedet, och förhandsbeskedet är grund för avstyckningen. Sedan finns det ju en diskrepans mellan vad Skatteverket taxerar som en jordbruksfastighet och vad fastighetsbildningslagen har för krav på en jordbruksfastighet. Så det som krävs är ju ett förhandsbesked/bygglov och det är en prövning, inte en omklassificering.
Såklart är det möjligt att stycka av befintliga bostadshus med lite åkermark, det är inte ovanligt på något vis. Problemet är att få förhandsbesked på jordbruksmark. Det kanske är enklare i glesbyggd, men i Skåne är det i princip avslag på en sån ansökan. Och som ett tillägg till en tidigare kommentar, så gäller det inte bara aktivt brukad åkermark, det gäller allt som kan ses som jordbruksmark dvs det mesta som inte är skog.
Skåne är specielltM Manfreds skrev:
Jag må ha ett mer norrlandsorienterat perspektiv, där det är relativt ovanligt med renodlade jordbruksfastigheter. Istället brukar det vara så att det finns några hektar jordbruksmark på en fastighet som i övrigt exempelvis består av stora arealer skogsmark. Jordbruksmark som inte brukas och därför inte heller sambrukas med andra jordbruksmarker kan således avstyckas för bostadsändamål eftersom reglerna i 3:5 och 3:6 inte kommer i vägen under sådana omständigheter. Jordbruksmark som inte (sam)brukas och hör till en fastighet som inte omfattas av 3:6 FBL går det att stycka av från givet att förhandsbesked för bygglov beviljas eller ett positivt samråd med kommunen (det händer nämligen att LM inte kräver förhandsbesked eller bygglov om kommunen i ett samråd säger att det är sannolikt att ett bygglov beviljas). Det är inte nödvändigtvis omöjligt att få ett sådant förhandsbesked, men givetvis varierar det mellan olika län och kommuner runt om i landet.
3:6 är alltså en regel för att förhindra splittring av bärkraftiga och utvecklingsbara jordbruksfastigheter. Om det finns ett förhandsbesked för bostad är 3:6 i regel inget hinder eftersom den ca promillen av arealen det rör sig om knappast medför någon försämring att tala om. 3:6 hade däremot i regel förhindrat att avstycka 50 ha från en 100 ha jordbruksfastighet eftersom det vore att splittraren bärkraftig enhet. Båda de fastigheterna vore lämpliga enligt 3:5, men hindras av 3:6. I Norrland är det förmodligen ovanligare med 3:6 fastigheter.F Falckman skrev:Skåne är speciellt
Jag må ha ett mer norrlandsorienterat perspektiv, där det är relativt ovanligt med renodlade jordbruksfastigheter. Istället brukar det vara så att det finns några hektar jordbruksmark på en fastighet som i övrigt exempelvis består av stora arealer skogsmark. Jordbruksmark som inte brukas och därför inte heller sambrukas med andra jordbruksmarker kan således avstyckas för bostadsändamål eftersom reglerna i 3:5 och 3:6 inte kommer i vägen under sådana omständigheter. Jordbruksmark som inte (sam)brukas och hör till en fastighet som inte omfattas av 3:6 FBL går det att stycka av från givet att förhandsbesked för bygglov beviljas eller ett positivt samråd med kommunen (det händer nämligen att LM inte kräver förhandsbesked eller bygglov om kommunen i ett samråd säger att det är sannolikt att ett bygglov beviljas). Det är inte nödvändigtvis omöjligt att få ett sådant förhandsbesked, men givetvis varierar det mellan olika län och kommuner runt om i landet.
Så största hindret är förhandsbesked för enskild bostad på jordbruksmark, och jag tippar på att det är väldigt restriktivt inom jordbruksfastigheter som är bärkraftiga enligt 3:6, inom alla län.
Som jag skrivit tidigare:M Manfreds skrev:
Under vissa omständigheter, som att jordbruksmarken är belägen i Norrland ska även en fastighetsbildning prövas mot 3:6 om jordbruksmarken sambrukas med annan jordbruksmark som ägs av andra än brukaren, se bland annat MÖD 2020:16 samt sida 178-179 i lantmäteriets handbok.
I övrigt håller jag med dig och ser inte vart jag skrivit något annat om 3:6 FBL.
Säkerligen, men det har jag väl ändå inte sagt något om? Jag har ju snarare talat om de möjligheter som finns att avstycka jordbruksmark för bostadsändamål i det fall då 3:6 inte kommer i vägen.M Manfreds skrev:
Ja, jag läste det första tidigare också. Du betonar ju att det går att avstycka för bostad, i de fall marken inte brukas, eller sambrukas då, om den inte omfattas av 3:6.F Falckman skrev:
Såg du att jag skrev att en avstyckning för bostadsändamål dvs ca 1000 kvm i regel inte hindras av 3:6 ÄVEN om marken aktivt brukas? Det är nämligen i REGEL inte något som ändrar förutsättningarna för jordbruksdriften. Så stoppklossarna för att stycka av för nytt bostadsändamål är förhandsbeskedet, eller då positivt samråd, inte fastighetsbildningen. Föreligger positivt förhandsbesked så kan i normalfallet någon form av avstyckning för bostadsändamål ske oavsett pågående markanvändning.